Jag vaknade rätt tidigt och började göra båten segelklar. Magnus vaknade vid 07 och efter lite snabb frukost var vi klara att dra upp kroken. Men då hojtade Reidun till “nu är det fara på färde” och mycket riktigt. Grabbarna från flyttcirkusen med den drivande båten flyttade ytterligare en båt i alra morgon stund. Och självklart så hade man inte heller denna gång dragit upp ankaret och hade bara två små jollar med försmå motorer på. När de närmade oss bestämde vi oss för att avvakta och låta de ta sig förbi oss innan vi drog upp kroken. Precis när hela ekipaget låg precis framför oss fick en av jollekillarna syn på vår ankarboj och började dra i den. Oyiiiiie!!!! kom det unisont ifrån mig och Reidun. Killen tittade förvånat upp. Och blev ännu mer förvånad när jag på franska frågade vad i H…. han höll på med. Men han fortsatte dra. Heuiiiiiiii!!!! Skrek vi båda och till slut släppte han bojen igen och började koncentrera sig på det som han faktiskt skulle… att se till att en grön, gammal rostig stålbåt inte åkte in i Nanny… Frågan är om det är en så bra idé med ankarboj…. När spektaklet var över så sa vi hej då till LEA och Anorak och tuffade sakta norrut med utdragen genua. Men det var knappt vinden fyllde den.
Solen strålade och efter ett tag kom jag på att det var ett smart tillfälle att klippa Magnus. Ända tills jag tappade själva knivhuvudet i sjön vill säga. Magnus var väl mindre imponerad av mig just då och hipp som happ fick jag lära mig att klippa med sax… Det blev väl sisådär. Men han klagar i alla fall inte. Väl framme i St Pierre så hittade vi Roger på Vanderlust och Silke på Ocean Maiden i ankarviken. Eftersom vi hade massa äpplen som börjat se sina bättre dagar så bjöd vi in dem på äppelkaka och vaniljsås. Vinden var lite knepig och vred väldigt runt och efter ett tag så insåg vi att vi ankrat väldigt nära en katamaran så det var bara att dra upp hela kalaset och ankrat om. Magnus rodde in till stranden och knatade upp till ett strandkafé där man kunde klarera ut. Så imorgon (idag för er) så släpper vi tamparna och går upp till norra Dominika. Men vi blir inte länge där. Vi bara nattankrar för att fortsätta norrut till Guadeloupe där vi vilar ett par dagar innan vi skuttar upp till mötet med Björn.
Nedan kommer filmen från Atlanten. Tack Silke för internetkod så att jag kunde ladda upp den!
Håll till godo – det är kasst ljud och bladder från två väldigt trötta längeseglare….
2 Responses to 160222 St Pierre och film över Atlanten