Nanny

Efter en skön sovmorgon och lång frukost började vi diskutera väderprognosen. Enligt de flesta vädergudar så ska det om 7 dagar blåsa 15 m/s, snöa och dessutom vara minusgrader. Det går inte att att lyfta och spola av botten under de förutsättningarna. Att sedan montera vindroder, tvätta, vaxa, polera mm i en hel vecka med skitväder – det går inte helt enkelt. Så vi har bestämt oss att vänta med att lyfta båten till första veckan in juni. Då har de flesta andra sjösatt. Det kommer vara varmt, så vi kan jobba hela dagarna och kanske slippa ligga på land så många dagar. Hoppas vi på i alla fall…. Solen sken denna söndag men med byar uppåt 15 m/s så stack vi inte näsan utanför kapellet. Istället gjorde vi en flytt av spisen. Den har suttit för nära väggen och när det gungat så har den slagit i väggen och sabbat hela tanken med kardanupphängning – men nu är det fixat. Magnus pysslade lite med watermakerns kopplingar och jag städade lite. Helt plötsligt så såg jag att panelen bakom spisen buktade ut! Det hade jag inte sett innan eftersom spisen suttit närmare väggen. Jag insåg att det runnit in vatten, förmodligen från när vi diskat och fått panelen att svälla. Helt plötsligt stod jag med en hel T-list i handen och det som gömde sig bakom gjorde mig inte gladare. Mer fukt… Snabbt gick jag vidare till diskhon och pillade lite på T-listen runt den. Helvete också! Runt diskhon var det ännu värre. 5 minuter senare var all T-list borta och jag stod och skrapade bort fuktiga smulor av faner…. BLÄÄÄÄ. Men efter lite tankeverksamhet satte jag en värmefläkt i vasken med en handduk över som stöddes på kranarna och ett par termosar. Och en timme senare så såg det faktiskt inte så farligt ut. Det torkade upp väldigt fort och nu får det torka för sig själv i en vecka sedan så kommer jag att trycka i silikon istället för T-lister. Men det är ju ytterligare ett jobb vi inte räknat med – tänk att det aldrig tar slut!!!!

Fuktskadad diskbänk…

Efter att ha stannat och handlat lite god mat packade vi in våra grejor i båten och till min stora irritation så upptäckte jag att jag inte startat termostaten förra helgen när vi lämnade så därmed hade vi inte haft någon värme i båten under hela veckan. -3,4 grader inne i båten är lite för kallt…. Men det första vi upptäckte när vi hade kommit på plats att vi inte hade några lakan. Pust… Jag hade ju tagit hem de för tvätt förra veckan och helt glömt bort att packa nya. Men efter ett snabbt samtal med farfar så löstes det problemet. Det är fint att kunna låna lite grejor ibland 🙂 Farfar släppte sina tampar till sin snipa snabbare än snabbt och gav sig ut på en sväng. Men när han kom tillbaka efter ett par timmar så erkände han villigt att det var “grinigt kallt”. Vi satte igång med att byta dieselfilter. Det tidigare oidentifierade filtret till vattenavskiljaren hade jag identifierat med hjälp av Googles bilsökning (vad gjorde man innan Internet???) och hittat ute hos Långedrags teknik. Självklart var det ett svindyrt filter. 300:- är ett rent rån! Bara gummipackningen kostade 75:-. Men det är det första filtret efter QL-filtret och det gamla hade ju visat på ansenliga mängder skit. Även filter nr två – ett vanligt (billigt) QL filter var fullt av skit. Det tredje filtret – som sitter på motorn (också svindyrt såklart) visade sig däremot vara helt fritt från skit. BRA! Det visar ju på att filtrena gör sitt jobb. I fortsättningen kommer vi nog bara att byta filtret på motorn vart annat år. Därefter gick Magnus loss på impellern. Den hade suttit i två år och var klart demolerad… Men till vår stora förvånad så rann det saltvatten ur pumphuset när det öppnades. Med andra ord har den förmodligen frusit sönder och det räckte tydligen inte att tömma ur saltvattnet enligt bruksanvisningen utan man måste öppna pumphuset också. Då lärde vi oss det! Vi har alltid två extra impellrar ombord – utifall att något dumt händer och det var vi glada för idag. För den första impellern vi plockade upp var skadad. Gissa om Hjertmans ska få den i retur! Efter lite tuggande av startmotorn så tuffade motorn igång. Tänk att motorljud kan vara ljuvligt 🙂 Nu skulle den varmköras en stund så att Magnus också kunde byta olja. När motorn gått ett par minuter så startade jag gångvämaren. Vi har ju inte fått den att fungera innan men nu flödade det värme ur den. Jag ropade till Magnus och han trodde att jag skämtade. Men inte denna gången. Den fungerade faktiskt. Magnus stod länge och funderade – för detta fick han inte ihop. Till slut så kom han fram till att han faktiskt hade fyllt på lite mer vatten direkt i de nya slangarna men aldrig provkört efter det. Skit ska samma – det fungerar!!! YES!! När vi skulle börja med oljebytet så kom Magnus på att det inte gick – för vi hade ingen olja att byta med. Så det får vara till nästa helg. Våra kapellmakare har ju varit ute och mallat för vår nya supstuga och den ska levereras i slutet av nästa veckan. Men då måste våra kederlister sitta fast. Idag sitter de med dubbelhäftande monteringstejp men det håller ju inte i längden så tanken var att vår svetsare skulle komma och fixa det på söndagen men tyvärr hade han blivit sjuk så det blir till att fixa i nästa vecka istället. Rätt nöjda med dagen så slappade vi i soffan resten av dagen, käkade gott och tittade på melodifestivalen medans vinden ven gött i riggen.

Vasaloppet kan man se på TV – även när man är i båten! så vi gjorde inte många knop denna förmiddag. Jo, jag gjorde en sak – jag plockade isär vår värmefläkt och gav den en rejäl damsugning och avtorkning. Det är inte små mängder brandfarligt dam som samlas där!!. Isen är nu mer eller mindre helt väck, det är mest sörja och ett flak som ligger runt båten men med tanke på kommande veckans väder så lär det vara borta till nästa helg. Sedan ringde Farmor och bjöd oss på lunch på ett av kaféerna och det var vi ju inte sena att hoppa på 🙂 Tack, tack!!

Mindre is i utsikten från köksfönstret

Snart är hon loss!!

Dammig värmefläkt…

Vi var uppe redan vid åtta och beslöt oss för att sätta igång och jobba direkt efter morgonkaffet (och teet). Solen sken och det var mer eller mindre stiltje. Men kallt – icke att förglömma – kallt. Som vanligt så trivdes jag alldeles utmärkt i min varma overall men både Anna och Thomas skakade på huvudet när det tittade förbi en sväng 🙂 Vi monterade kederlisterna på targabågen som ska hålla uppe kapellet. Tänk att det finns så kraftig dubbelhäftande tejp! Mer under Renovering/Targabåge. Därefter så åt vi en lång och härlig brunch med massor av ägg och bacon. Det är så gott med mat när man har jobbat lite och är sådär urhungrig!! Vid 12 tiden kom vinden med besked! Stadiga 15 m/s gjorde att isen runt båten smälte i rekordfart och Magnus gick runt båten med båtshaken och lyfte bort isflak från skrovet. Trots detta så lät det som inne i en slush puppymaskin nere i ruffen. Det liksom frasade runt skrovet – ett ganska behagligt ljud faktiskt. Vi har börjat att förbereda för upptagning. Vi har beställt lyft till 18/3 och då ska Magnus ha två veckors semester ( eller att han ska jobba en massa fast inte med sitt ordinarie jobb…) för att fixa allt som ska ordnas inför säsongen. Jag har ju väldigt svårt att hjälpa till med ryggen. Jag får inte böja mig framåt eller vrida mig i sidled – och jag kan lova att det är jättesvårt att låta bli – men jag är verkligen noggrann med detta så att jag ska läka ihop så fort som möjligt. Om allt går som det ska så sjösätter vi onsdagen innan påskafton och då ska båten både ha vindroder, watermaker, nya solceller mm mm mm. När vi ska montera vindrodret så ska Patrik vara med. Det är han som har svetsat vår targabåge och planen är att han ska anpassa de rostfria fästena till vindrodret på plats – på land. Och inför detta måste vi se till att det inte sitter en massa saker i vägen. Och som bekant har vi en hel del bling i aktern. Som radarstolpe, ankarspel, badbrygga, badstege, avgasrör till motorn, ankarolina, osv… Men tro det eller ej – det ser ut som vindrodret “Brutala Boris” trots allt kommer att få plats. Innan upptagning har vi tänkt att byta motorolja och dieselfilter och som i ett led i detta var det dags att ta tag i den “svarta burken”. Vi har idag ett underhållsfritt QL-filter som ska “slå sönder” bakterier i dieseln, en vattenavskiljare (den svarta burken), ett CAV dieselfilter och till sist dieselfiltret som sitter på själva motorn. Självklart byter vi dieselfiltrena med jämna mellanrum, men vattenavskiljaren, den sk svarta burken har vi låtit bli och bara dränerat på vatten/diesel då och då. Men både Magnus och jag har tyckt att den har varit så stor och att den har varit så konstruerad att den ser ut att innehålla ett filter. Så vi plockade faktiskt isär den… och självklart innehöll den ett filter…. Ett knepigt filter. Vi vet ärligt talat inte om detta är ett filter som ska bytas (vilket jag tror) eller om det är ett evighetsfilter som bara ska rengöras (vilket Magnus tror). Mummel…. Det blir att leka detektiv ett tag – snälla, är det någon av er som vet – så släng gärna iväg ett mail till oss. Sedan hade vi jobbat färdigt och slappade resten av eftermiddagen – jo, vi gör det också 😉

Svarta lådan….

Okänt filter… – hjälp oss gärna – (nu mera identifierat….)

Vattnet som tappades av från vattenavskiljaren innehåller någon form av olja… eller är det bakterier??

Redan kl 10 var jag ute vid båten efter en snabb sväng in på Biltema. Nanny var inte fastfrusen men isen låg kompakt runt henne. Efter lite plock hade jag fått på sommarkapellet och eftersom det inte var särskilt kallt ute så tog det inte lång tid innan värmen var härlig i hela båten. Efter tag dök Hampus och Mattias upp och över en kopp kaffe i sittbrunnen började vi diskutera vår rigg. Och inte bara riggen utan det faktum att mastfoten har så sakteliga börjat sjunka ner i däcket. Efter bara en liten stund var durkar och lådor utplockade runt maststöttan nere i kajutan och jag tittade förskräckt på Hampus som hoppade jämfota med största möjliga kraft på däcket runt mastfoten. Och tyvärr var det bara att konstatera att det rörde på sig mer än vad som var lovligt nyttigt. Själva maststöttan var också en aning mjuk längst nere mot skrovet men inte farligt. Det stora jobbet behövs göras i taket. Först lossa hela inredningen runt stöttan. (Vilket är ett massivt jobb….) Därefter eventuellt schimsa upp taket, fixera och till slut skär man upp däcket och förstärker upp så man blir av med den “grop” vi har runt mastfoten. Det låter väl enkelt va??? Sedan frågade de lite försiktigt vem som gjort installationen av vår single line reef bom. Hurså??, tyckte jag. Det visade sig att rodkicken satt i fel vinkel mot bommen (pust). Självklart visade det sig också att den inskärningen i masten som blivit pga installationen har gjort så att vår mast har blivit försvagad där det är som känsligast. (dubbel pust). Furlexen, som fungerar som ett kvalitetsur år ut och år in, visade sig vara ca 25 år gammal och den borde enligt all statistik ha checkat in för minst 5 år sedan (gnäll och pust) men på den positiva sidan så fungerar den ju faktiskt, såååå….. Att montera ett kutterstag visade sig vara en ganska enkel jobb så det var ju något att glädja sig åt. Men glädjen varade inte länge för sedan gjorde vi en snabb genomgång av vanten och självklart fanns det flera knäckar på dem och med 40 år på nacken så finns det inte så mycket annat att göra än att byta hela skiten (snyft). Och ska man då i detta läget förstärka en 40 år gammal mast eller ska man helt enkelt satsa på en ny????? Problemet är att det är inte lösbart – inte överhuvudtaget…. När jag hämtade Magnus vid färjan på eftermiddagen så var jag inte på det mest strålande humör. Men vi kan inte göra så mycket åt detta innan vi får en offert av grabbarna. Vi gjorde vårt bästa att försöka utnyttja det fina vårvädret istället och glömma vad riggarna hade sagt. Fast jag ska erkänna att det var svårt. Vi trodde faktiskt att vår rigg var “helt OK”. Att däcket börjat sjunka, det har vi sett, men inte gjort något åt det. Om det har varit förnekelse eller ren lathet – jag vet faktiskt inte – men nu sitter vi i skiten. Det blev trots allt en god middag och en slappekväll i soffan men vi slocknade båda två ganska fort!

-6 grader, grått och stilla. När jag kom ut till färjan strax efter kl 09 var dimman så tät att när jag stod längst fram i färjekön så såg jag inte färjan. Först vågade jag inte köra när jag fick grönt ljus för jag såg faktiskt inte om färjan låg inne eller inte. Dimman låg tät även nere i hamnen och jag började med att ta av vinterkapellet och sätta upp det vanliga kapellet. Jag hade stämt träff med Peter och Magnus från Vinga Kapell och vi skulle diskutera hur vårt nya kapell ska konstrueras och fästas i den nya targabågen. Det gamla kapellet passar fortfarande men jag fick dra lite i det för det hade legat i sittbrunnen och var kallt och knastrigt. När jag fått på kapellet kröp jag ned i sittbrunnen och drog ned kapellsidorna och självklart så gick sömmen i styrbords fönster sönder….. Shit!! Det var ju den enda sömmen jag inte sydde om förra vintern för den såg så stabil ut – blääääää. Men kapellet satt i alla fall på plats och när killarna kom och fått var sin värmande kopp kaffe började vi diskutera och det som var så enkelt och självklart i min värld var det helt klart inte i deras….. Mummel, att det ska vara så svårt….. Problemet ligger just i hur kapellet ska fästas i bågen. Med knappar eller kederlist. Just nu lutar det åt kederlist men Magnus och jag ska ta ytterligare en diskussion om det hela till helgen innan vi tar det slutliga beslutet. När killarna från Vinga Kapell tackat för sig så fick jag plocka ner vårt kapell och bråka på det krångliga vinterkapellet igen. Men ibland har man tur. Farfar kom precis när det var som bökigast för att kolla till sin båt och han hjälpte en stackars nyopererad så hon slapp böja sig ner i krångliga och dumma ställningar med ryggen. Planen var ju att jag inte skulle behöva bråka med vinterkapellet när jag kvar klar idag, jag skulle lämna sommarkapellet på – men den planen fick ju göras om när sömmen till fönstret sprack. Sånt är livet och nu fick jag ju så fin hjälp av farfar 🙂 Väl hemma så var det bara att ta fram symaskinen och sy ihop fönstret igen och jag passade även på att förstärka ytterligare ett par sömmar. Nu är det snart mer tråd än tyg i kapellet….

Ärtsoppa i hamnen

Det gamla kapellet passar nästan, nu när targabågen sitter där.

I julklapp fick jag Milo Dahlmans bok och jag kan säga att jag sträckläste den. Jag gillar att hon är så enkel och ödmjuk och har inställningen att allt går – bara man vill det tillräckligt
mycket! Så när JRSK hade fixat en föreläsning med henne så var det självklart att jag ville gå.  Och även Lotta och Sofia hängde på så vi fick en väldigt inspirerande kväll. Att denna lilla späda och ödmjuka kvinna har gjort dessa monsterseglingar imponerar! Sedan är hon inte ödmjuk när vi kommer till vår miljö. Där är hon stenhård och håller inte inne med sina åsikter och påstående. Och även om det är tufft att sitta och höra på det så har hon rätt i väldigt mycket och vi alla behöver tänka mer på vår miljö. Absolut något att ta med
sig!!

Det blåste mer än förväntat på natten och vi vaknade ett par gånger av att båten “högg”. Om vi hade legat i naturhamn hade vi varit uppe på tio röda sekunder eftersom det lät som fören tuggade berg men nu insåg vi väldigt snabbt att det vinden som drev isen in i båten. Men var inget behagligt ljud direkt. Morgonen började med uppdrag: Sanera byggbåt! När allt flyttats runt i båten under ett par dagar så blir hon mer eller mindre obeboelig. Magnus fortsatte med targabågen och fick dit ytterligare två bultar. Till de två sista behöver vi en gängsats för bultarna sitter inte helt rakt – så det får bli till nästa helg. Jag passade på att leka lite med vår nya vakuumpackare. Bland annat så packade jag in reservpumpen till autopiloten och den halvtomma sillikontuben. Det ska bli intressant att se om silikonen överlever lite längre på detta sättet. På vägen hem stack vi inom Bauhaus och bytte ut gasolen. 260:- kr för 11 nya kg gasol – inte dyrt direkt.

En vakuumpackad pump – denna lilla manick tror jag vi kommer få mycket god nytta av 🙂

Vi gick upp redan vid åtta till ett strålande solsken och började plocka undan och förbereda inför dagens stora jobb. Vi tömde allt som låg i akterruffen och det mesta av det hamnade i förpiken. Eftersom vi använder akterruffen som garage så blev förpiken mer än knökfull. Solen sken och temperaturen låg strax under nollan. Vi hade hoppats på att temperaturen skulle klättra lite till för så fort solen försvann så blev det grinigt kallt – men icke sa nicke! Vi fick stå ut med ett par minusgrader. Jocke anslöt och efter en stärkande kopp med kaffe drog arbetet igång. Ja… inte för mig då….. Jag hade på mig min underbara overall och satt på en pall på bryggan och tittade. Och pekade. Och tyckte. Och kom med åsikter – såklart (vad trodde ni??). Även Uno kom med ett par goda inspel och det tog inte lång tid innan vi tillsammans fastställt placeringen av bågen. Det ligger mer bilder och text under Renovering/Targabåge. Sedan borrades det och fixades fram tills det att jag serverade ett par rätt kylslagna herrar lunch. Lite värmande gulaschsoppa är inte fel när det är iskallt ute! Farmor och övriga släkten tittade också förbi och lämnade lite goa semlor till oss. Efter lunch kom första problemet när en av bultarna skar och satt bom fast. Magnus fick gå lös på muttern med borrmaskinen och fick efter lite tid och ett par väl valda ord loss bulten. Lotta kom cyklandes och vi gick en sväng i butikerna men nu när solen försvunnit så var det illa kallt det också. Vi drog oss tillbaka till sittbrunnen och det skönt läande doghouset. Lite bubbel sitter aldrig fel! Lotta och jag drog oss ner i den värmande ruffen med sina 25 grader och killarna kom in och värmde sig med jämna mellanrum. När kvällen kom så satt bågen på plats med 6 av 10 bultar och det får man ju säga är mer än godkänt. På spisen puttrade en köttfärssås och när jag började koka upp pastavatten så fick vi oss en rejäl överraskning och dagens andra bakslag. Gasolen var slut! Det händer ju liksom bara inte för vår P11 brukar hålla i över ett år och sist så bytte vi den i slutet av april!!! Så det blev att äta fort – eftersom köttfärsen var varm och istället för pasta blev det bröd och sallad till. Men det gick ju fint i alla fall. Både Magnus och Jocke var rätt ömma efter allt krypande, borrande och skruvande men de tinade upp efter ett tag och med en halv semla till efterrätt så mådde vi alla toppen. Och till alla er som tror att vi har det kallt och bedrövligt i båten – ni kan inte ha mer fel. Vi har det så varmt och gott och mysigt. Och när vi dessutom får besök av likasinnade så mår vi ännu bättre 🙂

Tyvärr hade vi inte så bra koll på färjorna som vi trodde så tydligen fick Lotta o Jocke vänta en halvtimme innan de kom över tillfastlandet. Tack en än gång Jocke för all hjälp.

Silvana på väg ut för att knäcka lite is i hamnen

 Tre glada herrar

Det mättes åt alla håll och kanter

Undrar om isen håller…

Jag hämtade Magnus efter jobbet och vi kom ut till en nästan infrusen Nanny och -5 grader. Vi kostade på oss en kväll i lugn och ro med fantastiskt god mat. Tänk vad gott det kan vara med lamm och potatisgratäng. Det blev en tidig kväll för vi ville spara på krafterna till lördagens stora jobb.