151126-29 Fuerteventura

Avfärden från Marina Rubicon blev med lite sur eftersmak– milt sagt. Vi hade fått höra, och läst, att första natten i marinan var gratis så detta hävdade jag stenhårt när vi checkade ut kl 09 på onsdagsmorgonen. Marina-personalen hävdade att jag hade fel och jag hänvisade till hemsidan där det stod i klartext. Efter lite lugn men tydlig ordväxling så fick jag rätt. Och jag fick inte bara rätt för mig. En annan svensk båt som checkade ut samtidig som oss åkte med av bara svängen och även de fick första natten gratis. Glad i hågen, med vetskapen att jag sparat 20 EUR, gick jag tillbaka till bryggan och vi begav oss mot Fuerteventura. Men jag kunde ändå inte riktigt släppa situationen på marinans kontor. Något var fel…. Hela diskussionen från första början var fel men jag kunde inte sätta fingret på det. Till slut tog jag fram fakturan igen och lusläste den. Det tog ett tag innan jag, min idiot fattade vad de hade gjort. De hade tagit betalt PER DAG…. Inte per natt som alla andra marinor gör. Vi kom ju in på fredagen och lämnade på onsdagen. Detta ger 5 nätter. Med den gratisnatten som marinan erbjuder enligt sin hemsida så skulle vi betala för fyra nätter á 20 Eur. Men på vår faktura stod det sex DAGAR…. Detta innebar att marinan tog fullt betalt för den dagen som vi checkade ut. Vilket var exakt när de öppnade kontoret kl 09 på morgonen. Shit vad sur jag blev när jag upptäckte detta. Jag trodde att jag förhandlat till mig en bra deal men egentligen så var jag lurad! – Man ska inte vara kaxig, den saken är säker!!!  Man lär så länge man lever säger man ju och detta lades verkligen till kunskapsbanken! Men det är bara att släppa och gå vidare. Seglingen ner till Puerto Del Castilljo började lite gungigt men när vinden tog i så fick vi en underbar dag. Det är bara att ni ser filmen i inlägget innan detta, så hänger ni med. Det är så vi vill ha det!

Fyren på Fuerteventuras norra udde

En sån segling vi fick denna dag

Magnus hade ringt till  den lilla marinan på förmiddagen och efter 14 förklaringar på Spanska fått fram att vi ville reservera en plats för natten. När vi närmade oss marinan såg vi hur den svenska båten som seglat framför oss hela dagen gick ut ur marinan igen. Vi förstod först inte varför men så fort vi kommit runt den lilla vågbrytaren så förstod vi att vi gjort helt rätt att ringa och reservera en plats. För marinan hade plats för endast ca 20 båtar. Det gungade rätt bra och sjön var grov så vi tog ner storen först när vi kommit bakom vågbytaren. Det innebar att vi blev omringade av vattenskotrar som hade någon form av bana mitt i den lilla infarten och det tog inte många sekunder innan en ”viktigpetter” dök upp och förklarade att vi var i vägen. Nu var det verkligen så att det inte fanns någon annan stans att ta vägen så jag bad honom vänligt men bestämt om ursäkt men förklarade samtidigt att man inte kan trolla när seglen ska ner. Marinerosarna vinkade in oss på en bredsidesplats längst ute på en liten smal brygga. Platsen var helt klart den mest gungigaste och ryckigaste vi varit ute för under denna resa. Samtidigt var vi glada för att inte bli avvisade och behöva segla vidare. Nästa hamn låg tre –fyra timmar längre söderut och skulle innebära en angöring i totalmörker. Så vi bet ihop och lade ut alla bungis och ryckdämpare som Nanny har att uppbringa men det hjälpte inte mycket. Bara det att stå på själva flybryggan var svårt i rycken och vi insåg snabbt att här skulle det inte bli någon vidare nattsömn. Mainerosen ville ha 24 Eur (svindyrt!!!) i näven och när Magnus bad om kvitto så suckade han djupare än djupast och frågade om det verkligen var nödvändigt. Är det något vi har lärt oss så är det att vi ska samla på alla marinapapper som bara finns. Och ju mer stämplar som är på, destobättre –så – Ja, vi vill ha kvitto!!. Vilket vi också fick efter ett tag. Efter en timme hade i alla fall vattenskotrarna slutat köra runt oss och vi hade så smått börjat acceptera vår urdåliga nattplats, när det kommer in en båt till i hamnen. Vi har ju redan insett att vi har den absolut enda gästplatsen. Båten som kommer är långt över 45 fot och i våra ögon gigantisk. De försöker få kontakt med Marinerosarna men när det resultatet uteblir så vill de lägga till utanpå oss. INTE EN CHANS!! Våra tampar är redan på bristningsgränsen av dyningen så det är inte ett alternativ. Frun på däck börjar hota och skrika att de har motorproblem. De kör sin för rakt in framför vår och ligger på sniskan mot vår båt och en annan samtidigt som de försöker mota ifrån med kulfendrar i den kraftiga dyningen. Det går sådär….. Magnus springer in och får tag i Marinerosarna som kommer ut på bryggan och bara skakar på huvudena samtidig som de skriker att marinan är full. Magnus har dock sett  att det finns en ledig plats en bra bit längre en. En ganska smal ”Nannyplats” och efter mycket om och men får han Marinerosarna att förstå att vi är villiga att flytta på oss och låta den stora båten ta vår plats. Efter ytterligare lite handviftningar och skakande på huvuden så får vi tillåtelse att ta platsen längre in. Bara att ta oss ifrån den gungiga bryggan var ett projekt med den stora båten utanpå men det gick bra och ett par minuter senare så låg vi fint förtöjda på en lugn och stilla plats längst inne i hamnen! Gissa vilka som tog vinstlotten i denna transaktion! Det var vi det!! Ut på kvällen kom det dessutom en säkerhetsvakt som påstod att vi inte hade betalt och ville ha ytterligare 24Eur. Skönt att ha ett kvitto att trycka upp i ansiktet på honom 🙂 Fast han var jättetrevlig och gjorde bara sitt jobb så det hela kändes ok ändå. Vi lämnade hamnen  på förmiddagen efter och kommer inte sakna denna hamn ett dugg. Inget internet, allmänt tråkigt och duscharna var så iskalla att jag tror det knastrade isbitar runt mig när jag tvingade in mig i vattnet!

Klicka på bilden nedan så kommer det en liten film på hur gungigt det var innan vi fick flyttat på oss

Vackert ljus över Puerto del Castillo

Vi gick istället till Grand Tarajal och fick en härlig segling även denna dag. Denna by gillar vi skarpt. Stilla och fint i hamnen, nästan lite tråkigt och visst – här finns turister men inte alls på samma sätt som tex Marina Rubicon. Här hittade vi bland annat en riktigt bra och stor mataffär (Den första på Kanarieöarna) och ingen kan prata ett SMACK engelska dessutom finns det inte in Irländsk pub så långt ögat når! Det innebär att det är bara att jobba på med de få spanska ord vi (jag) kan och fylla på med diverse handviftningar. Men alla är supervänliga och bara skrattar och hjälper så gärna till. Vi hittade dessutom en hyfsad båttillbehörsaffär och en järnaffär. Dessutom så hittade vi den mest välsorterade “Kinaaffären” hitintills. Kinaaffärerna började dyka upp på Portugals kust och dessa affärer säljer allt mellan himmel och jord och allt är självklart tillverkat i Kina. Men det är rätt fiffigt för i dessa affärer har vi hittat både det ena och andra smånyttiga saker som kan vara till nytta i båten. Det är allt från små plastbunkar till konservöppnare, och verktyg eller USB-fläktar. Det är som att gå på upptäcktsfärd när man kommer in i en sådan butik.  I mataffären så bunkrade vi ordentligt. Vi är sååå glada för att vi har en kraftig vagn att dra varor på. Tack för den Björligan mfl som gav oss den i avseglingspresent! Den klarar upp till 60 kg men i ihopfällt skick tar den absolut ingen plats alls. Denna dagen fick vi med oss en överfull kundvagn och med två ryggsäckar och vagnen så var det inga problem med promenaden tillbaka till båten. Byn är liten, men ren och fin och inger en väldigt mysig känsla. Dock så har Magnus konstaterat att det inte finns en enda gnutta varmvatten i duschen. Men men… Det finns värre saker att hänga upp sig på. I dag är det dessutom 1:a advent. I vanliga fall hade vi varit på Hönö idag och avnjutit ett fantastiskt adventskaffe hos  farmor Ingela. Känns väldigt konstigt att inte vara med på det – men å andra sidan så har vi inte förstått alls att vi närmas oss jul. Vi har ju äntligen fått sommar – hur kan det då snart vara vinter???

Vit sand mot svart berg

På väg in till Gran Tarajal

Exempel på våra lunchmackor jag brukar göra varje dag (nästan)

Vi hittade en Tysk Rasmus i hamnen. De hade till och med ett likadant vindroder

Jag sa ju att denna hamnen var rätt lugn. Jag skämtade dessutom om de två vakterna som ronderar runt här med var sin varselväst. Två stycken mycket kraftiga herrar som så sakteliga pustar sig runt hamnen. Det måste vara skittråkigt… För här här händer ju inget.. eller? En timme senare sitter jag i min sittbrunnshörna där jag lagar och syr på JRSK´s flagga när jag helt plötsligt hör och ser hur det hojtas och gormas på kajen precis vid bryggan bakom oss. Där står två poliser tillsammans med en av vakterna och med en person som de verkar ha gripit. De skriker och hojtar på en annan man i en större RIB som sakta glider ut ur hamnen. Det var ju rätt tydligt att de ville att mannen skulle stanna och komma in till kajen. Istället gasar han på för fullt och försvinner ut ur hamnen. Poliserna är väl inte direkt nöjda över situationen och gormar lite på den kille de har kvar. De sätter killen i baksätet på polisbilen och stänger dörrarna. En av poliserna pratar i telefon medan den andra pratar med en av vakterna. Helt plötsligt flyger bakdörren upp och killen som sitter där flyger ut och kastar något litet i sjön innan poliserna och vakterna hinner övermanna honom. Han bryts ner på marken och förses med handfängsel. Den ena polisen är så upprörd att han går flera varv runt bilen och varje gång han kommer förbi killen, som nu sitter på asfalten, så skäller han på honom och pekar finger och hojtar. Detta pågår i minst en halvtimme. Magnus och jag är rätt övertygade om att polisen är mest arg på sig själv- för det verkar ju uppenbarligen som om de glömt låsa om den gripne…. Den andre polisen är nere bland stenarna i vattenbrynet och letar efter det som killen förmodligen slängde i men det verkar som resultatlöst. En timme senare kommer det en kille med fenor och cyklop som vi antar gör ett försök att hitta det som var islängt men det verkar resultatlöst för efter ett tag så dyker brandkåren upp och efter ytterligare ett tag så kommer en stor “Guardia Civil”-båt in i hamnen men nu är det nästan mörkt så vi tror inte att de kom så mycket längre idag. Så att det inte händer något i den här hamnen det var ju ett helt fel antagande!

Just nu sitter vi och tittar lite på vädret också. Vi planerar att gå över till Arguineguin någon av de kommande dagarna. Det ligger på södra Gran Kanaria och ska ha en väldigt fin ankring. Swededreams och ett par andra kända båtar ligger där redan och säger att det är jättefint. Ett alternativ är att vi går lite längre söderut på Fuerteventura men vi kommer troligen inte att klara överfarten på dygnets ljusa timmar så nu funderar vi på att ta en dygnssegling härifrån istället. Då har vi massor av tid istället och kan segla även om vinden skulle dö ut .

Och så avslutar vi med ett fotoalbum från överseglingen samt bilder från Lanzarote

151104 Lanzarote