Innan vi gick in till Shelter Bay så hade vi tre helt fantastiska dagar i en liten vik som heter Playa Blanca. Den var mycket skyddad och vi fick vara enda båten där under dessa dagar. Det var lite magiskt att vakna på morgonen till vrålapornas urvrål och sedan konstatera att vi var de enda människorna i viken. På dagarna var det en del badgäster som kom ut med taxibåtar men annars var det bara vi.
Badgäster på stranden. Annars bara vi och vrålaporna
Eftermiddag i Playa Blanca
Vackraste solnedgången på länge
Därefter gick vi i total stiltje till Shelter Bay Marina. Denna marina ligger precis i mynningen av Panamakanalen och de flesta som ligger här är på väg att “gå igenom” som man säger. Vi kom på söndagen och på bryggan stod Eva och Peter från Atla och kramade om oss. Det var ett vansinnigt glatt möte för vi har inte sets sedan Grenada och det tog inte länge innan bubblet togs fram. Till vår förvåning så stängde marinakontoret redan 16:30 så vi hann inte checka in. Fast fördelen var att vi då inte heller fick information om att det var förbjudet att grilla på båten och det är ju som Magnus säger: Det är alltid lättare att få förlåtelse än tillåtelse. Så det blev en mysig kväll med Peter och Eva.
Dagen efter blev vi totalt bortskämda med finfrukost på Atla. Det började med hallonsmoothies och därefter rostat bröd med brie, ost, korv, färsk frukt och.. och…. När det kom ägg och Kalles Kaviar på bordet så hoppade Magnus, sittande, nästan upp och ner på stället. Gott!! Tyvärr så har Atla råkat ut för en olycka och de har fått gigantiska tvärgående sprickor i masten. Detta gör såklart att deras planer på att gå igenom kanalen förmodligen kommer att skjutas på framtiden så vi får se om vi får nöjet att åka med dem eller inte. Det viktigaste är ju bara att det löser sig för dem och att de på något sätt kan fortsätta sin resa.
Lyxfrukost på Atla
Vi har ju våra resplaner riktade åt ett annat håll och därför så tog vi en taxi in till Panama City på tisdagsmorgonen för att besöka Amerikanska Ambassaden. Som tur var så fick vi möjlighet att dela taxi med en Amerikan för det är verkligen lång och svindyrt att åka taxi ända dit. Men vi har inte så mycket val eftersom marinan ligger på en udde mitt ute i ingenting.
Inför besöket var vi laddade med massor av papper som skulle styrka vår tillhörighet till Sverige och visa att vi inte vill bosätta oss i landet. Magnus bet i det sura äpplet och tog på sig både långbyxor, skjorta, strumpor och skor i enlighet med alla instruktioner. Det var första gången han hade långbyxor sedan vi var i Portugal. Jag smet undan med en liten klänning… I bland är det bra att vara tjej. Vi fick inte heller ha med oss något batteridrivet och efter att ha dubbelkollat så fick även mobiltelefonen, efter mycket tvekan, stanna hemma. Efter 30 minuters väntan i den stekheta solen så blev vi insläppta i ett förrum där allt kontrollerades. Som en flygplatskontroll ungefär…. Därefter följde en virrevarr av kontroller, luckor, fotografering och till slut en intervju. Jag hade ju sett för mig att vi skulle få komma in i ett rum med ett skrivbord och där bli intervjuade. Men inte då… Det var som att stå på banken och prata med en kassörska, fast det gällde visum då. Efter ett fåtal snabba frågor så konstaterade tjänstemannen glatt att vårt visum var godkänt och att vi kunde hämta det på ett postkontor ner i Panama City om tre till fem arbetsdagar. Det var nästan så vi blev lite snopna över hur lätt det gått. Fast det är klart. Vi har inte passen i våra händer ännu så det kan ju hända mycket innan dess.
Vår taxichafför hade väntat på oss och han körde oss till ett stort köpcentrum där vi kunde shoppa loss under en timma innan vi tillslut åkte den två timmar långa bilturen tillbaka till hamnen igen.
Så här ligger vi nu då….Jag passar på att gotta mig med all lyx i marinan. Det blir både vattengympa och yoga på dagarna och dessutom så pysslar vi med Nanny. Idag har Word Arc slagit upp sitt kontor i marinan och ca 20 båtar förväntas komma in under de kommande två dagarna. Det är lite kul med alla dessa båtar som ska gå igenom. Det ligger liksom en spänning i luften när de håller på att förbereda sig. Flera båtar har hoppat på Arc just under denna etapp för att få en smidig, tidsbestämd passage genom kanalen. Däribland de svenska båtarna, Loupan, Hakuna Matata och Spray.
Här kommer också ett fotoalbum från San Blas 🙂
FOTOALBUM – San Blas
Övriga fotoalbum hittar ni som vanligt under fliken “Foto” eller så klickar ni här
One Response to 170125 I marina vid Panamakanalens mynning