Cuxhafen

Det blev en tämligen händelselös dag på Kielkanalen. Vi lämnade Rensburg kl 08 och sedan var det motorgång i sex timmar längs kanalen. Mest sol och allmänt trevligt. Tyskar är ett vinkande folk har vi insett för alla längs med kanalen vinkade. Vi blev till och med joddlade på när vi inte såg och vinkade tillbaka till en mindre samling tyskar längs med kanalen. Glatt tittade vi upp när vi hörde joddeladihoet lyda över kanalen och där stod de och vinkade till oss. Självklart vinkar man tillbaka i ett sådant läge. När blev ni joddlade på sist? Utslussningen tog sin tid och även denna gång hamnade vi med de stora grabbarna. Fast redan nu hade man tappat lite av respekten för dem. Vi har ju umgåtts lite väl nära de senaste två dagarna i kanalerna. Man var mer förvirrad över att slussvakterna envisades att prata tyska trots att nästan ingen av båtarna som låg och väntade var tyska…. Men det löste sig fint även denna gång. Väl ute på Elbe och med  15M kvar till Cuxhafen möttes vi av motström. Detta trots våra noggranna beräkningar i strömlärans tecken. Fast det hela ordnade upp sig och vi toppade 10,6…. En siffra som jag trot att Lotta känner igen 🙂 När vi sladdat in genom öppningen in till gästhamnen i stark sidoström – jag var glad att det var Magnus som stod till rors, så var det bara att välja och vraka mellan platserna. En timme senare serverades en delikat middag i Ada och på skeppsmötet beslutades att redan under morgondagen stundar förflyttning på 95M till Borkum Riff – om inte väderprognosen säger annat kl 03:30 i morgon….. På återseende go vänner!