Ni som har följt oss ett tag vet ju att jag babblar iväg om både det ena och andra och förra inlägget var långt ifrån fullständigt så det kommer nog att komma lite tillägg då och då om vad vi faktiskt kom på och lärde oss under dessa dygn. Nu börjar de tre dagarna sjunka in och vi har pratat en hel del om vad som var bra och vad som var mindre bra under överresan. Vi kan ju börja med elen. Detta ständigt närvarande, läskiga fenomen. Vi hade ju inget kalasväder med strålande sol men inte heller totalgrått och molningt. Med andra ord så borde solcellerna ha laddat. Men vi hade hela tiden känslan av att de inte gjorde detta helt och hållet eftersom batteribanken minskade fort och konstant och det ledde till att vi inte vågade köra autopiloten så mycket som vi velat. Följden av detta blev ett antal handstyrningstimmar när Boris inte var på humör eller vi helt enkelt inte orkade med att justera in honom. Vi pratade inte särskilt mycket om detta när vi var ute på havet för Magnus hade ingen lust att börja felsöka i rullandet och jag ville inte nämna något om det ifall han kände sig tvungen att börja felsöka för att jag tyckte att det hela var ett problem. Jag kan INTE felsöka el – för jag är en idiot när det gäller detta. Det kunde varit så enkelt som att det var säkringen till regulatorn men om det INTE var det, då skulle vi ha ett bra mycket större problem. Så det hela fick vara tills denna eftermiddag när vi vilat ut och Magnus hjärna var mer alert 🙂 När han grävt ner sig till regulatorn så var den mycket riktigt död. Mummel. Och säkringen var hel. Pust och stön. Men el är läskiga ologiska saker som inte alltid kan förklaras i vår värld och därför bytte Magnus säkringen ändå. Och nu fungerar det – såååå skönt! Ett enkelt problem när man ligger vid kaj i lugn och ro och hjärnan är med. Det är helt klart att man ute på havet inte har samma slutledningsförmåga efter ett par dygns osömn…Något att lära ifrån! En annan sak som vi inte räknat med var att vår vattentank skulle väsnas så i rullandet. Uppenbarligen så saknas det tillräckligt med skvalpskott i den. Men vi kommer inte våga att plasta in fler skvalpskott eftersom detta kan sätta smak på vattnet och vi har ju jättegott vatten. Så detta får vara – det låter mycket om man är i salongen men inte framme i förpiken eller uppe i sittbrunnen. Sedan är det ju inte bra, men om vi ska åtgärda ALLT som inte är perfekt så kommer vi aldrig att komma iväg! Sedan har vi ju vårt kylskåp…. Detta så ombord omdiskuterade skåp. För det ÄR ett problem att öppna kylskåpet när vi ligger på fel bog. Jag brukar sitta i soffan och vara beredd med alla händer och fötter för att stoppa hela innehållet när det kommer farande. Det brukar gå bra, men det är lika irriterande varje gång och kostar mycket elenergi varje gång. För att inte tala om personlig energi när man ska stapla om allt i kylskåpet varje gång. Och då i uppförslut…. så frågan är om det ska vara en box i Nanny??? (Vill inte!!!!) ja, ja vi får fundera på det ett tag.
Dagen idag har tillbringats på stranden i väldigt mycket lugn och ro. Festivalen har pågått i hamnen hela dagen och vi har hört det på avstånd men vi har ingen direkt lust att delta. Möjligtvis går vi upp en sväng när klassikerna Leo och Sussi ska spela. Vi har ett gott minne av dem från tidigt 90-tal när dessa två spelade i Skagen! frågan är om det fortfarande är lika dåligt 🙂 Vi njuter av att vara så långt borta och ändå så nära hemma. Jag kommer ihåg när vi gick till Aalborg första gången med Nanny 2005. Då var det ett riktigt äventyr att ta oss så långt. Idag tycker vi att vi är nästan hemma när vi är där. Tänk vad fantastisk hjärnan är och vad man kan lära sig genom träning. Hade Magnus sagt till mig för 10 år sedan att vi skulle korsa Nordsjön med Nanny och dessutom lägga till i London så hade jag tyckt att han var dum i huvudet och bett honom att se sig om efter en ny fru (fniss). Det är helt klart att jag behöver längre mental förberedningstid än vad Magnus behöver, men jag tror att han har lärt sig att vänta ut mig. Och vips så är det jag som sitter där hemma i soffan och föreslår att vi ska segla till London och korsa Nordsjön och han bara ler… Och nu är det snart dags för oss att ge oss ut på vårt långa äventyr – vår längesegling. Någonstans nu så börjar vi faktiskt, kanske, förstå vad det är vi har tänkt att ge oss iväg på 😉
4 Responses to Lite mer Nordsjön…