150513 Framme i Os

Vi lämnade Mosterhavn vid 10-tiden på måndagsmorgonen och gick mot Os. Det regnade så där urgrisigt så att man bli blöt bara man sticker lillfingret utanför dörren. Det blåste 10-15 m/s men det var bara att bita ihop och ge sig iväg. Om vi hade avvaktat tills det bättre vädret hade kommit så hade vi fått vinden mitt i näsan. Nu fick vi åtminstone medvind 🙂 När jag väl fått in alla tampar och fendrar var jag som en blöt katt! Tur att Nanny är utrustad med ett bra kapell som vi kan segla med. Så det fick vara uppe och vi körde till och med värmaren så det var i det stora hela rätt behagligt. Vi drog ut genuan och gjorde bra fart 5-7 knop hela dagen. Detta var ytterligare en dag som vi var glada för radarn. För det gick nästan inte att se ett smack i regnet. Från Mosterhavn till Os är det en lååååång fjord som heter Langenuen en ren transportsträcka. För har man kommit såhär långt så vill man bara fram till Os. Det går liksom inte att komma fram fort nog… Vi höll dock nere på farten för vi ville inte komma fram förrän efter fyra då det enligt rapporterna i alla fall skulle vara ett litet uppehåll vilket självklart inte fungerade. Det blev en ganska tråkig resa och det mest spännande var när det gigantiska segelskutan Christian Radich tyckte att de skulle köra ikapp oss och köra så nära som det bara gick… Vet inte riktigt vad den kaptenen tänkte på men visst var det trevligt att få vinka på dem ombord. Men kanske inte riktigt på det korta avståndet. Väl framme vid Björnatrynet och Björnafjorden så var det lika mäktigt som alltid att få komma till Os med båt. Det är något speciellt med denna lilla “håla” 🙂 I Os har man numera ett jättefint kultucenter som heter Oseania och precis nedanför så finns det fina flytbryggor för gästbåtar. Behöver jag nämna att vi är den enda båten som ligger här??

Dagen efter så gick jag bort till Kaien där jag vet att det finns ett servicecenter för dusch mm. Men det var stängt så jag tänkte att jag fick gå in på Kaien hamburgerrestaurang och fråga efter nyckeln. Då blev jag besviken!!! Kaien hade lagt ner och det fanns bara en Peppes Pizza där istället… Jag sommarjobbade på Kaien när jag var tonåring och där fick man världens bästa hamburgare – men inte längre…. 🙁 Eftersom Peppes inte var öppet så fick man enligt en skylt gå bort till kommunshuset för att få nyckel. Udda…. Men det var ju bara att knata bort och gå in i receptionen. Damen tittade först lite undrande på mig när jag förklarade att vi var här som gästbåt. Sedan önskade hon mig välkommen till Os. Jag tackade såklart och förklarade att jag varit här under mina somrar som barn. – Jaha, då är du Tinas syster då?? Får jag till svar… Jag fattar inte varför jag blir förvånad…. Men det är ju så att jag har två syskon som bor här i Os och det är Mette och Nils… Inte Tina. Det är minst 40 år sedan Tina röjde omkring här på somrarna men tydligen gå gjorde hon ett starkt intryck…. Tina känner allt och alla – bara att konstatera. Och någonduschnyckel kände de inte alls till.

Efter ett par turer så fick vi oss i alla fall en dusch. Det visade sig att den fanns inne på Peppes. Men det fanns inget varmvatten att prata om så jag var som en isbit hela dagen efter det. Men i alla falla en ren, ickedoftande isbit. Magnus hade under tiden rivit upp hela förpiken för att komma åt bogpropellern och hela båten stod på ända när det helt plötsligt knackade på båten. Utanför stod en söt tjej och presenterade sig och var från den digitala lokaltidningen här på Os. Hon ville gärna intervjua oss. Visst tyckte vi, men hu vad jobbigt att båten var i så stökigt skick.

Magnus felsökande på “vispen” gav såklart resultat och tillsammans med Nils fick det konstaterat att bland annat så var bogpropeller batteriet slut. Men det är nog inte det enda problemet men vi började i alla fall onsdagen med att promenera iväg och få tag i ett nytt batteri. Det gick riktigt bra och borta på en av bensinmackarna hittade vi ett marint startbatteri till ett mycket bra pris. Damen i kassan bara log och påstod att hon kände mig och mina syskon…. Då förstod vi att artikeln redan var ute. Vill ni läsa så finns den här. Magnus ser ut som en riktigt sjöbuse på kortet. Orakad och allt. Men numera har även han fått sig en iskall dusch och fått av skägget – så nu går han att känna igen 🙂

Vi pysslar så smått och vi känner att dagarna bara springer iväg. Men det gör faktiskt ingenting alls. Vi har gott om tid. Ikväll kommer syster Tina med tre kompisar på besök till Os och ska bror hos broder Nils. Vi ska till syster Mette och få tvättat lite och bli bortskämda på middag. Sedan har vi vår “att göra lista” Den växer…. Just nu så fungerar tex inte stereon igen… Mysko…. Sedan funderar vi faktiskt allvarligt på att flytta på vår radarstolpe… Det står inte riktigt stabilt där den står och vi filurar om den går att sätta på targabågen på något sätt. Men det blir att ta tag i det efter det att vi (Magnus) fått kontroll på bogpropellerns vispande. Under felsökningen så var vi väldigt glada för min lilla Goprokamera som vi enkelt kunde montera på båtshaken och skicka ner för att kolla att vi inte hade en lina i propellern eller liknande. Inte för att Wifi fungerar genom vatten men det var ju bara att spela upp filmen efteråt. Det sparade Magnus ett kallt dyk 🙂

Och vet ni vad… Någonstans kanske vi börjar förstå att vi är ute på vår stora resa nu. Magnus säger att han börjar fatta i alla fall… Nu har vi inga tider att passa på 3,5 år. Dags att börja snegla på Shetland nu..

Regntunga berg i Langenuen när regnet släppte en stund