Nanny

I ett underbart väder och ca 8 m/s packade vi Nanny med det sista.  30 minuter efter det vi satt foten på bryggan släppte vi tamparna och ytterligare ett par minuter efter detta så hissades segel. Vi har i detta nu en helt underbar segling och vi siktar på bojarna nere vid Styrsö. Då har vi avverkat de första sjömilen på vår långa semesterresa. Och en semesterresa är det – en som är lite längre som vanligt. Vi har lyckats få ihop åtta veckor och nu siktar vi på Kielkanalen i lugn och ro. Men nu är det nordliga vindar i ett par dagar så då får man ju försöka passa på. Det där med motvind kan vi ju vid detta laget, typ. Efter kanalen kan det bli Helgoland och ner genom Holland till Amsterdam. Kanske kan vi få in ett litet besök i Nijmegen också, men det tar vi som det kommer. Men Björn ska ju knata de 16 milen där i vanlig ordning och vi tänkte att han kanske ville ha lite support 🙂 Därefter lutar det åt att vi fortsätter ner till Belgien innan vi går över Engelska kanalen och då är tanken att landa i London. Sedan blir det en långtripp direkt över till Thyborön i Danmnark. Detta är ju på pappret alltså….. Sedan kan ju väder och vind samt en hel hög andra omständigheter spela in. Vi har bara seglat i fyra timmar denna semestern men vi har redan “lagat” två saker ombord. Gnisslet i roderstocken samt glapp i elen till kylskåpet. Med andra ord kan vad som helst hända. Det viktiga för oss denna semestern är att få testa lite av utrustningen vi har ombord och se hur de fungerar under en längre period. Det ska bli spännande detta 🙂

I mitt inlägg igår så berättade jag ju lite om min käre bror som är ute och seglar. Vill ni följa honom så får ni söka upp honom på Facebook. Han har en grupp som heter Nissen seiler 2014.

I morgon är det semester dag 1/60. Känna oändligt långt just nu. Tänk om man kunde ta denna känslan och stoppa den i en burk för att ha till mörka vintereftermiddagar.

Vi hörs snart igen

Vi är ju fler i vår familj som är lite båttokiga. Min far byggde en L32 i början av sjuttiotalet som nu min bror Nils har tagit över. Nils är ute på en längre ensamsegling där han har utgått från Bergen i Norge var han bor. På grund av lite olika omständigheter så fick han en paus i arbetslivet och bestämde sig för att göra det bästa av pausen och detta har nu blivit till en längre tripp norrut längs Norges västkust. Första månaden hade han med sig en god vän på turen men de senaste veckorna har han utforskat naturen alldeles själv. Just nu ligger han i Bodö, strax söder om Lofoten och väntar in vår far som ska anlända på flygplatsen och segla med honom i en vecka. Rätt strongt av vår far som är 85 år ung och jag tror att de kommer få en trevlig upplevelse.Nils tar också en hel del fantastiska foton som han delar med sig av och via dem förstår man ju hur mäktig natur det är där uppe. Han är ju trots allt norr om polcirkeln och seglar – visst är det coolt! Tydligen så möter han direkt inga andra båtar utan får verkligen ha miljön för sig själv undantaget någon färja och räddningsfartyg som råkar korsa hans väg. De människor han träffar är genuint intresserade och har tid att prata en stund. Han hittar massor av fjäll och toppar att bestiga (inte så otippat kanske) och diverse andra trevliga utflyktsmål. Känns som att han har det riktigt mysigt och trevligt på sin stressfria resa – en förebild som vi gärna tar efter!

Så lycka till på den fortsatt färden och tack för att du delar med dig av den, min store storebror 🙂

Här kommer lite bilder som jag fräckt nog har snott från honom!

I torsdags anlände vårt Wi-Fi paket. Det kom direkt till dörren utan förvarning så det var tur att grannen var hemma och kunde kvittera ut det 🙂  Med en som vanligt välfylld bil så anlände vi i fredags till ett Björholmen i 15 m/s och det var med visst besvär vi fick ombord alltihop. Det skulle bli grillkväll med båtklubben men vi var så hungriga och med den vinden så beslutade vi att käka mat med en gång. Nu blev det trots allt en grillkväll och vinden lugnade ner sig så vi fick en jättetrevlig kväll som avslutades hos Roger och Ann-Sofie. På lördag förmiddag så fick vi sällskap av Lotta och vi gick heeela vägen ut till Smögholmarna. Där jobbade jag (och Lotta) hela dagen på att göra minst möjligt i lä. Jag hävdade bestämt att jag var totalt upptagen hela dagen med att bara sitta i solen och fylla år. Det var ett tungt uppdrag som jag måste säga att jag uppfyllde med bravur! Att vi dessutom hade kallt bubbel och jordgubbar till sällskap gjorde ju inte saken sämre. Magnus å sin sida gjorde en hel del nytta. Bland annat dök och ner och tittade till vår anod på propelleraxeln. Den var halvt genomfrätt för två veckor sedan men nu var den helt borta…. Det är inte bra. Vi ligger ju aldrig för el när vi inte är i båten men vi misstänker att det är någon på bryggan som “läcker ” rätt ordentligt. Men nu är den i alla fall bytt för i år och det är ju bättre att det gnager på offeranoden än på någon annan metall. En liten promenad och en tur i gummibåten fick vi dock med oss innan vi högg in i den grillade oxfilén med potatisgratäng. Det är ju såååå gott. Till efterrätt hade vi ljummen kladdkaka med Ben o Jerry glass. Hmmmmm. Det är inte fel att ha en frys i båten 🙂 Därefter dog vi alla tre döden i en gemensam paltkoma! Vi drog ner rullgardinen redan vid 23 tiden och gud vad skönt det är att sova. Bästa, sköna födelsedagen på länge – och tack alla för alla fina hälsningar! Söndagen kom och vi vaknade alla rätt tidigt och fick en skön morgon. Planen var ett morgondopp men det var lite för kallt i vinden. Fast det kröp lite i oss för vi börjar känna att det trots är lite pyssel kvar innan Nanny är semesterklar. Så vi gick tillbaka till Björholmen redan vid 12 tiden. Lotta åkte hem till sitt – nu ses vi inte på ett tag och när vi ses så blir det förmodligen i Holland, något vi ser fram emot 🙂

Eftermiddagen gick åt pyssel och Magnus fick ordning på Wi-Fi utrustningen. Den är inte monterad men konfigurerad och testad. Förmodligen blir det så att vi hissar upp den i ett fall denna säsongen. Nu är gummibåten nerpackad, det är fullt med vatten och det mesta är packat och klart. Nu återstår tre dagars arbete och intensiva studier av väderrapporterna. Vi vill ju som sagt helt kunna ta oss ett par rejäla sjömil till att börja med. Så håll nu tummarna att vi får vädret mer oss 🙂

Härlig grillkväll på Björholmen med hela stora gänget Fina Ann-Sofie kom med de mest underbara pioner som doftade härligt i båten hela helgen!               Vasen blev ett av de överblivna vattenfiltrena  som passade bra i en tom låda

Födelsedagsbubbel – Min goe man hade köpt riktigt bubbel till oss 🙂Lotta har koll på läget Tyvärr var hela viken full av ölburkar som någon idiot inte orkat ta han om efter sig. Efterrätten smakade visst bra….

4 arbetsdagar kvar och semesterpaniken är total. Det är tokmycket på jobbet såklart så då fick jag klämma in en sväng till Biltema och Långedrags teknik på morgonen innan dagens första möte. När jag sitter i bilen utanför Biltema kl 07:00 på morgonen så inser man ju bara att man inte är riktigt klok. Total stress för att hinna ha semester att stressa av på…Ironiskt. Idag slängde jag också en blick på väderprognoserna inför midsommar. Uff och dubbel uff.. Det ser inte vidare kul ut men det är ju en vecka kvar så vi får hoppas att trenden med så mycket vind och skit ger med sig. Men statistiskt så ska det ju regna och blåsa på midsommar. Jag vill ju nu inte ha detta utan hade kunnat tänka mig en 5-8 nordligt och soligt från midsommar och en vecka framåt. Fast å andra sidan har vi åtta veckor på oss så kvarstår det dåliga vädret så får vi väl lugna ner oss och stressa ner lite 🙂

Torsdagskvällen blev en go historia med platt vatten och fin solnedgång med fina vänner på vårt kära Björholmen. Fredagen och Sveriges nationaldag kom med fint väder och sol men samtidigt som Lotten och Uffe gick ut på bryggorna kom molnen och vinden 🙁 Vi kastade loss bums och gick i motvind ner mot bojarna utanför Skärhamn där vi tog oss en lunch. Utanför Klädesholmen mötte vi regnet och än en gång var vi glada för att vi har möjlighet att ha kapellet uppe när vi är ute och åker. Självklart blåste det småspik när vi skulle lägga till i Dyrön men Magnus fickparkerade som vanligt och vi lade oss bredsida trots att det innebar att vi fick lite svall från öppningen i piren. Vi ignorerade regn och blåst och vi packade en picknickkorg innan vi tog oss bort till bastun. Vi gillar verkligen bastun på Dyrön och vi hade inga problem med att njuta dess faciliteter i fyra timmar. Vädret gjorde det nästan bättre och när åskan gjorde sitt intåg över hamnen fick vi ett fint skådespel som varade hela kvällen.

Lotten var först med att hoppa i plurret
Detta räknas INTE som att bada!

Varje år när Lotten och Uffe varit med oss så har det blåst småspik, minst!! och vi trodde först att denna helgen skulle gå i samma stil så det var med glädje vi vaknade till en hamn i stiltje. Hur skönt som helst. Färden gick norrut igen och vår vana trogen hade vi motvind så vi tuffade bara på i lugn och ro. Norr om Klädesholmen hittade vi en fin bredsida som vi snirklade oss in på. En plats som var nästan lika bra som vår “parkeringsplats”, om inte bättre faktiskt. När Uffe hittat den perfekta läklippan så underhöll vi oss med att göra minst möjligt ett bra tag innan Magnus hämtade gummibåten och såg till att vi fick oss en fin rundtur bland småöarna. Vad många mysiga ställen det finns i Bohuslän, massor av platser man inte har hunnit att prova och utforska. Och kvällen gav oss en härlig solnedgång också…. såklart. Man kan ju inte vara annat än nöjd – eller rent ut av avundsjuk på sig själv….

En Nannybredsida

Sämre kan man ha det!

Söndag och segling! Det hade Magnus bestämt så vi gick rätt ut för att segla utomskärs men det gick inte. Det blåste för lite och det var massor av gammal sjö så Nanny bara rullade och slog. Detta i sin tur ledde till att Lotten mådde mindre än bra så vände helt enkelt på störten och gick tillbaka inomskärs igen. Där gick det fint att segla i den svaga vinden och vi mer eller mindre drev hem till Björholmen. Skönt 🙂

Lotten och Uffe styrde kosan hemåt igen och vi har ju haft en underbar helg där vi definitivt brutit föregående års vädertrend! Tack för kul sällskap och vi kommer och hälsar på er till vintern! Nu är närmar sig semestern med stormsteg så vi passade på att pyssla lite. Bland annat så fick vi nu löst hur vi ska reva det tredje revet i storen utan att vi behöver lämna sittbrunnen och det känns skönt. Magnus fixade lite elpyssel och såg till att 12V lamporna i akterruffen fungerade igen. Han gick dessutom igenom autopilotens kopplingar för vi tycker att Zlatan beter sig lite märkligt ibland. Men han hittade inget så vi får hoppas att allt är som det ska.

Nu är det nio arbetsdagar kvar tills semestern. Tur att det går 24 timmar på varje dygn. Annars skulle vi aldrig få ihop detta 🙂

Då kom det då, äntligen. Paketet från andra sidan havet som skulle innehålla vår fantastiskt starka (enligt säljaren) wifi-förstärkare tillsammans med en router som skulle ge oss ett trådlöst nät på båten utan att vi behöver koppla upp en dator. Magnus var snabb på att åka till affären för att hämta paketet men han såg inte direkt nöjd ut när han kom tillbaka. Lådan var helt enkelt för liten för att rymma en 70 cm lång antenn. Mycket riktigt… När Magnus öppnade paketet så låg där fyra st vattenfilter av större modell. SUCK, PUST och JÄTTEMUMMEL – sedan blev det bara ett jättegarv. Såååå typiskt. Nu förstod vi varför tullen endast fakturerat 450:- i avgift. När Magnus lugnat ner sig lite och funderat ett tag så lyfte han helt enkelt luren och ringde till företaget. Som tur var hade han ett direktnummer till en trevlig dam han mailat lite frågor till innan. Vi var inte lurade som vi först trodde och hon bad att få återkomma inom kort. Efter en timme fick vi ett mail där de beklagade vad som hänt och meddelade att de genast postade vår beställning. Dessutom kunde vi behålla de fyra filtren, som nu stod på vårt storarumsgolv. Förhoppningsvis hinner nu paketet ta sig hit och genom tullen på mindre än två veckor. Sedan kvarstår frågan hur vi ska få företaget därborta att förstå att vi har fått lägga ut 450 kr  i avgifter. Men det tar vi inte nu – utan nu väntar vi spänt – igen.

Någon som vill köpa stora vattenfilter förresten?

Helgen började lite snett.  Tågtrafiken är ju inte att lita på numera och min käre man fastnade helt enkelt i Falköping och fick ta buss till Ulricehamn – som tur var så hade Mats vägarna förbi och skjutsade honom till Lerum. Så efter att jag hade köat ut från stan till Lerum så köade vi sedan in till stan för att sedan köa förbi Kungälv för att därefter stå i en oliiiiidligt långsam kö till Tjörnbroarna. Men säg det onda som inte har något gott med sig. Efter nästan tre timmar i bil så möttes vi av ett Björholmen på sitt bästa humör och det var värt varenda minut i kö!

Ledig torsdag och strålande sol – det är grejor det. Magnus kände sig lite hängig och ville helst inte göra nåt denna dag och stannade hemma i båten medans jag hängde på hela gänget på långpromenad till Halsbäck. Över stock och sten som ett par bergsgetter på rad och tillslut hade vi rundat och stod på andra sidan viken. När vi fick nog av att klättra – så då älgade Tony med stora steg runt det sista i viken och hämtade gummibåten och agerade färga över viken! Service på hög nivå.  Kvällen blev vansinnigt vacker och självklart grillade vi hela gänget. Vi knödde som vanligt in oss i på scenen till dansbanan och vi blev ett gott gäng som tog ner solen tillsammans.

Goingarna Tony och Sofia 🙂

Tre damer som hittat lä hos Martina

Många personer inknödda på en scen

Fredagen kom och Magnus mådde bättre så vi släppte tamparna och gick HELA vägen till norr om Mollösund där vi hittade en fin fin vik att förtöja i. Magnus monterade tillbaka watermakern och efter lite motstånd så bestämde han sig faktiskt för att tugga igång – så nu kan vi göra eget vatten igen och slippa slåss med arga vattenslangar 😉 Jag fortsatte med projektet att få upp solcellerna som hänger på mantågen och jag förstår Magnus frustration över kabeldragning – det är rent ut sagt vidrigt!!  Men nu är de inkopplade och klara – OCH ger oss makalösa mängder ström. Mats o Bettan kom ut på eftermiddagen efter det att de rastat Dory med en sväng till Gullholmen och även denna dag så gladde Mikael och Martina oss med sällskap. Ut på kvällen anlände också Tony och Sofia, så än en gång låg vi ett glatt gäng inne i en vik med ett spindelnät av tampar åt alla håll och kanter. Men denna gång så var vi lite mer disciplinerade och låg i alla fall på rad!

Reparerad krångelmakare

När jag vaknade på lördagsmorgonen så var det av regnsmatter på taket… Va? Vad hände nu han jag fundera innan jag bestämde mig för att somna om igen. När vi närmade oss lunch landade Lotta längs ut i klungan. Med fem båtar på rad så var det SM i hinderlöpning för att ta sig mellan båtarna.  När man umgås i detta gänget så hinner man aldrig få tråkigt och Tony körde oss med gummibåten (igen) rätt över viken och vi gick på exkursion med Mollösund som mål trots lite grinig och molnigt väder. Fast det var ju inte så enkelt direkt. Om vi hade varit bergsgetter i torsdags så var vi klätterapor denna dag. Och det gick inte fort. Det var inte mer än tre kilometer in till Mollösund men det tog oss över en timme att snirkla oss genom klippor, sumpmarker och stup fram tills vi hittade en väg vid vinkraftverket som tog oss till mer civiliserade trakter.

I Mollösund belönade vi oss med en kyld dryck samtidigt som solen tog sig igenom de sista molnen och det blev sommar igen. Nu var bara frågan hur vi skulle ta oss tillbaka igen. Ingen av oss damer var så sugna på att klättra tillbaka så Mats och Tony pratade med två ungdomar med en liten ribbåt och frågade om det ville agera taxi till oss. Och de ville de 🙂 i två omgångar körde de oss alla runt hörnan och till våra båtar. Ja, inte Tony och Magnus då som körde en antilopsprångmars tillbaka. Dessa två unga herrar på 12 och 13 år,  som körde oss tillbaka, var så genuint trevliga och härliga att jag tror att hela gänget hade adopterat dem på störten om vi fått tillfälle. Härliga killar helt enkelt 🙂

Hej, vad det är skönt att slippa gå!

Tack till våra utmärkta chaufförer!

Hela gänget i Happie – Om man letar noggrant ser man Kaptenskan 🙂

Vi gjorde det bästa av denna underbara eftermiddag och satt i Happies sittbrunn och bara njöt solen. Det var så att det tog emot att laga mat denna dag – men mat behöver man ju så ut på kvällen samlades hela gänget på klipporna och…… ja… grillade såklart! Efter maten trollade Tony fram en fantastisk äpple och rabarberkaka med vaniljsås. Superbt gott helt enkelt!  Livet är gott!

Mums med äpple-,och rabarberkaka Grill på klipporna, bland violerna, viket det fanns massor av Man tar ett gäng människor och strör ut dem på en klippa….

Söndagen kom och vädret var om möjligt ännu mer fantastiskt. Vår lista med saker att fixa bara växer just nu så det blev en pysseldag. Tony o Sofia samt Mikael o Martina lämnade redan vid 10 tiden men vi övriga låg kvar och pysslade lite. Lotta hade alldeles själv tagit ansvar för Nannys teak (utanför sittbrunnen) -Den ser f-rdj-vl-g ut konstaterade hon och efter ett tag så hade hon Boracoalat hela Nanny. Teaken behövde verkligen kärlek – och det fixade Lotta. Nanny tackar och bockar 😉 Vi pysslade med både det ena och andra på listan men framförallt var det storrengöring av akterruff som stod högst uppe på listan. Nästa vecka får vi nämligen storfrämmande och då är det ju bra om vårt sk garage ser mer ut som en akterruff än ett garage.Ut på eftermiddagen vinkade vi av Lotta och när Mats o Bettan släppt sina tampar så seglade vi så sakteliga hem på genuan. Hu – vad bra man kan ha det. Resten av eftermiddagen användes till att skrubba hela gumman skinande ren så nu är hon i tipp topp skick inför Lottens och Uffes besök nästa vecka. Lotten o Uffe har besökt oss en helg varje år ett par år nu. Historiskt sett så har detta varit väldigt blåsiga helger – håll nu tummarna att så inte blir fallet även detta år. Tyvärr så visar väderprognoserna på att den blåsiga trenden förmodligen håller i sig 🙁 Men det hinner ändra på sig 🙂

Lotta utför Nannyvård 

Vårt solskydd passade bra 🙂

Ljust blev det också

Nu börjar det dra ihop sig till åtta veckors ledighet. ÅTTA VECKOR…. De är ju helt sjukt att vi har lyckats ta ledigt så länge. Men eftersom den stora resan stundar nästa år och mycket av fokus har legat på den resan så har årets långtur hamnat lite i skymundan. Men nu har vi börjat inse på att vi faktiskt ska iväg om ett par veckor och vi ska ju dessutom slussa en massa samt korsa Nordsjön, vilket kräver att man tänker till lite Så nu är det dags för en av mina listor igen 🙂

En fundering jag har är om vi ska släpa med oss gummijollen. Den kommer ju att ligga på däck mest hela tiden tänker jag. Jag misstänker dock att Magnus är av en helt annan åsikt 😉

Att göra

• Köpa kontantkort till satellittelefonen
• Skaffa konto för att kunna skicka mail och ladda ner gribfiler men hjälp av satellittelefonen
• skaffa nytt pass till Liv
• Skot till kutterstagsfocken
• Skotlinor till slussning (bra att ha enligt Adventure)
• Fixa det tredje revet på storseglet
• Ladda ner Navionics appen och tillhörande sjökort på Paddan för backuppnavigering
• Köpa en kätting till Series Drougen
• Prova Series Drougen
• Montera de två solcellerna som ska hänga på sidan
• 500 timmars service på motorn (tydligen ska avgaskröken och alla gummislangar bytas (!)
• Köpa extra generatorrem
• Hitta och laga läckan….
• Köpa en världsradio (?)
• Köpa en ny stereo (?)  – nu verkar det som den gamla packat ihop och tackat för sig…
• Täta doghouset

Jag har säkert glömt några måsten…. eller snarare massor som kommer efter hand. Det är faktiskt bara 23 dagar kvar tills semestern varav 14 arbetsdagar kvar. Det börjar brinna i knutarna, det måste vara detta som kallas semesterstress!

Planen var att jobba hela eftermiddagen men den sprack när Magnus ringde innan lunch och berättade att de var färdiga med konferensen i Grebbestad redan efter lunch och att han fick skjuts till Kållekärr…. Efter lite omprioritering av arbetsuppgifter i form av flytt av arbetsuppgifter från fredag till söndagskväll slängde jag mig glatt i bilen och åkte norrut. Efter lite shopping på ICA så var klockan inte mer än 14 när vi kom ut på bryggan – UNDERBART!!! Nu skulle vi bara tanka lite vatten snabbt och sedan kasta loss. Men varför, varför tror man någonsin att man ska göra något snabbt och kvickt. Vi har i och med vår watermaker  inte behövt tanka något vatten innan och nu när vi drog ut slangen så räckte den såklart bara 3/4 ut på bryggan. Hur tänkte marinan nu?? Inte alls förmodligen .Vi försökte koppla ihop med vår egen slang men kopplingarna var fel och jag blev en blöt, morrande katt när vårt försök med tillfällig koppling brast. Efter mycket om och men fick vi dragit dit nya, längre slangar som vi lånade från längre ut på bryggan och till slut fick vi vårt vatten. Grinig?? JA!!! Men det gick fort över när jag fick komma ut på havet 🙂 Det var en underbar värme och när vi tuffade norrut hade vi ännu inte något bestämt mål. Men det slutade med att Lotta lockade oss till Gullholmen och vi nickade in vid kajen vid Tuvesvik och hämtade henne och Stefan. Vi lånade Esters plats mellan Happie och Miss Q (Stor häftig motorbåt) Vissa badade – andra inte. Jag tillhör fortfarande den negativa kretsen. 16,2 grader ÄR för kallt!

Förra helgen startade vi ju ett litet projekt ombord på Happie och hittade en vattenläcka. Nu hade Lotta handlat reservdelen till varmvattenberedaren och efter det att jag stuckit ner huvudet i skuffen konstaterade jag att det inte kunde vara så svårt att byta den, var det bara att sätta igång. Det var såklart lite knöligare än vad jag tänkt mig och jag fick göra ett omtag innan jag fick det tätt – men nu har Happie varmvatten utan läckage igen och jag som VVS-ansvarig känner att jag gjort min plikt 🙂

Vi satt på piren och grillade och kvällen blev magiskt stilla. Det enda irritationsmomentet vi hade var mängden mygg – men de hör ju sommaren till och tar man bara en Kestine i god tid så slipper man ju kliande myggbett!

Stilla, varmt och mulet

Liv långt nere i Happies styrbordsskuff.. (Fotograf: Lotta)Två kompisar
Det är något speciellt med Gullholmen Helt stilla! Bra grillplats på piren Två vackra damerHenrik var också med

Lördagen var lite blåsig och halvmulen men var man bara i lä så var det rätt skönt. Vi gick lite söderut och tog oss en boj – boj är bäst!!

Vi har som bekant ett litet problem med läckage även i Nanny. Men detta läckaget är av den mer luriga typen. Det rinner nämligen vatten ur vår stereo ibland. Just det…. Ibland är CD skivan alldeles blöt när den matas ut och då brukar stereon strejka en timme eller två innan den tuggar igång igen. Detta tycker vi självklart inte om, framförallt med tanke på att vår stereo är placerad i ett skott under elcentralen. Sist vi kollade så rinner vatten nedåt i enlighet med tyngdlagen – typ. Dock är det så att det är snustorrt i vår elcentral. Vi har placerat papper överallt för att se om vi kan se var vattnet kommer ifrån – men nej…. Våra misstankar har därför riktat sig mot vårt köksfönster. Vi hade ett läckage här för ett par år sedan när vi bytte fönster, men det fixades till. Och i lördags hade vi funderat färdigt och plockade helt sonika ner hela fönsterramen på insidan. Lite läskigt, men nödvändigt. Som tur var så var det helt torrt och det fanns inga tecken på att det rann vatten ner mellan skivorna i inredningen. För att vara på säkra sidan slängde Magnus ett försvarligt antal hinkar vatten över fönstret och jag spanade spänt på insidan. Men inte en droppe!  Phu, en lättnad. Men då kvarstår frågan – varifrån läcker det? Nu är det doghouset som står högst uppe på listan över misstänkta. Men detta har vi inte tänkt att lyfta av förrän nästa vår. Sökandet fortsätter med andra ord. Tips någon???

Nedmonterad fönsterram

Vi fick till lite kabeldragning också och nu är det kablar dragna från den solcell vi hängt på barbord mantåg fram till regulatorn vid batteriet men den är inte inkopplad ännu för vi ska hänga upp den på styrbordssidan först. Sedan så skickade vi upp ett litet segel i dirken för att se om vi “dejsar” fram och tillbaka i mindre utsträckning. Nanny har en liten ful ovana av att åka från sida till sida upp till 30-35 grader från vindögat. Då ska ett ankarsegel tydligen hjälpa. Men det hjälpte inte oss direkt. Det kan vara så att seglet helt enkelt var för stort och att det blev för mycket buk i det. Vi får fundera lite till tror jag.

Kvällen blev skön och Magnus såg någon viktigt fotbollsmatch på tv. Fortfarande märkligt mysigt att sitta i en sittbrunn och se på TV. Men vi fick lite annan spänning som vi kunnat vara utan. Jag började frysa ut på kvällen och knäppte på värmaren. Efter ett par minuter tittade jag och Magnus på varandra. – Låter den inte lite konstigt, säger jag. -Jo, svara Magnus, luktar det inte…. DIESEL, skrek vi båda samtidigt som vi for upp som två parallella raketer. Jag stängde av värmaren, Magnus drog upp kapellet och for sedan ner i akterruffen. Det hade inte gått mer än 15 sekunder men nu var hela båten rökfylld. och jag öppnade allt som fanns att öppna för att få korsdrag samtidigt som Magnus rev upp luckan till värmaren och letade efter brand – men det brann inget. Allt han såg genom all rök var spindelnät – Kunde en spindel ha orsakat denna rökutveckling? Nä, såklart inte. Vi fick vädrat ur röken väldigt fort och då insåg vi att det var avgaser. Och mycket riktigt. Vår största kulfender låg på badbryggan, upptryckt mot värmarens avgasrör med hjälp av gummijollen. Konstig att detta inte hänt tidigare, faktiskt. Det var först efteråt vi insåg att detta kunde gått illa. Om vi legat och sovit så kunde det ha gått riktigt illa…. Med andra ord så har vi en ny rutin på Nanny – kolla alltid avgasröret innan värmaren slås på!. “Tjocken” som vi kallar den stora fendern hade gjort sitt och summa summarum så blev vi en fender kort. Fast jag vet inte om vi direkt kan säga att vi har ont om fendrar. När jag plockade upp alla fendrarna ut skuffen för kabeldragning till solcellen så insåg jag att vi ombord på Nanny har: 9 (nio) stora långsmala fendrar, två små minifendrar och en plattfender. Till detta kommer fyra (numera tre) kulfendrar. Nuförtiden så använder vi kulfendrar till 90% och de övriga ligger mest och tar plats. Hur många fendrar har ni ombord? Det känns som vi skulle kunna göra oss av med åtminstone 3 stora långsmala fendrar. Eller tänker jag fel nu?

Före detta “tjocken”

Fendersamling

Söndagen började blåsigt och grinigt – men precis när vi gick igenom Kråkesundsgap och mötte en stor portion hav så kom solen och det blev inte sämre när vi kunde dra ut focken och segla hem till Björholmen.

Mats och Bettan passade ju på att döpa Dorey i lördags. Visst det har tagit nästan två år innan namnet satt ordentligt och var beslutat – och den som väntar på något gott 🙂

Här kommer i alla fall lite ihop klipp från eventet, för de som vill se – lägg speciellt märke till hur duktig min älskade man är på att spela trumpet nuförtiden 🙂 🙂 🙂

Tonys garv är helt obetalbart!!

Tack alla härliga vänner för att ni alltid bjuder på er själva!