160527 Vänligt och lite lurigt på Bequia och Canouan

Jag har totalt förälskat mig i den lilla vackra ö Bequia!

Vi har verkligen inte träffat en enda ovänlig människa! Alla från försäljare till gubben som ligger mitt i vägen och sover (mer om det senare) är helt enkelt supervänliga!

En eftermiddag när vi låg på stranden (typ bara vi i svenskgänget) så vågade jag mig fram till ett av de stånd som säljer lite klänningar och saronger. Min favoritklänning blev ju tvättad för varmt och blev till en miniatyrklänning på Liv – fast å andra sidan så visade den sig passa Lotta perfekt så den fick hon med sig hem efter sitt besök här. I alla fall. Jag är ute och letar efter en annan klänning och jag vet preciiis vad jag vill ha. Men det är alltid jobbigt mer försäljare som är för påflugna och enträgna. Men inte här – jag fick i lugn och ro själv leta igenom sortimentet medans den vänliga damen småpratade lite. Jag provade en av klänningarna men de var alldeles för stora och den jag ville ha fanns inte i min storlek. Dock så kläckte den vänliga damens make ur sig att “det är bra med en stor klänning när du går upp i vikt”… Jag började storskratta men därefter trodde jag inte mina öron och inte heller mina ögon när den vänliga damen gav sin man en örfil!!! Fast de båda skrattade åt det och då även jag. Mysko… Det blev inget köp men efter detta vänliga bemötande så vågade jag mig bort till torget och lite andra försäljare och där hittade jag efter mycket om och men en hyfsat bra “gå-och-dra-i-klänning” Åter igen – alla supertrevliga.

I måndags tog vi tillsammans med Searocco och Swede Dreams en promenad över till andra sidan av ön och den fina bukt som finns där. Det var varmt och det var brant. Men en trevlig utflykt. Carlos och ungarna hoppade i havet och hade väldigt roligt i de höga vågorna – vi satt på stranden och njöt av den fläktande vinden. Och så landade vi på det fina hotellet lite längre bort i viken för att svalka oss med något gott. Vi har ju en tight seglarbudget så det första jag gjorde var att titta i menyn för att se vad saker och ting kostade i lyxens boning. En drink kostade 30 XCD och en öl 8 XCD. Alltså blev det var sin öl till oss. Lola och barnen tog var sin kula glass. Och det var nu det luriga började. En kula glass kostade 11 XCD om man ville ha två kulor glass så kostade det 29 XCD. Lola protesterade men det hjälpte inte. Datorn i baren sa att så mycket kostade det, så det så! Alltså – var sin kula glass till Lola och barnen.

När vi då sedan skulle betala så gick jag fram till baren med en 20 XCD sedel i handen. För enligt min skolmatte så är 2×8=16 och jag skulle med andra ord få tillbaka 4 XCD. Trodde jag ja….. Nej inte alls. Här tillkom först skatt på beloppet och sedan en procentuell serveringsavgift. Så 24 XCD ville han i baren allt ha. Alltså ett pålägg med ca 50%. Hej och hå. Bara att betala och vara glad. Detta är ca 80 SEK och det är ju inte helt gratis för att få 2 st 275ml ölflaskor, utan driksglas. Men det kunde ju vara värre… Lola betalade med kort och för enkelhetens skull så i USD. Först tänkte hon inte på summan utan bara betalade och gick glatt därifrån. Tills tioöringen trillade ner och hon tittade på kvittot. De hade tagit tre gånger så mycket betalt per kula glass. Efter mycket om och men så fick hon bartendern att gå med på att något var fel.  Han skyllde på att det var datorn som bestämde vad saker och ting kostade. Men han gav med sig och efter en kontroll så visade det sig att han slagit in 3 st efterrätter istället för 3 st (separata) kulor glass. Det hela slutade med att hon fick tillbaka pengar men serviceavgiften är ju procentuell på beloppen man handlat för så… Ja, man kan inte bråka om allt men man får vara lite om sig och kring sig! Så lite lurigt är det allt…

På vägen ut från hotellet så hade de ett par jättestora mangoträd. Här är mangoträd lika vanligt som äppleträd hemma. Och tydligen så finns det också lika många sorter. Just nu går vi in i “mangoperioden” och det finns ett överflöd av denna söta och goa frukt! Från hotellets träd droppade det bokstavligen mangos ner i backen och vi kunde inte låta bli att börja plocka. En dam från hotellet ropade till oss och först trodde vi att hon skällde på oss – men inte. “Använd pinnar för att slå ner så många ni kan”. Och det gjorde vi 🙂 Så just nu äter vi gratismango i Nanny så det tryter ur öronen på oss. Mycket gott i frukostyoghurten kan jag lova.

Magnus och jag gick tillbaka till båten medans de övriga stoppade på en annan restaurang för lite middag. Det blev lite sent för dem och på vägen tillbaka så var det också därför beckmörkt. Vägen/stigen ner till stranden och viken där vi ligger ankrade är lite krokig, brant och viker av från huvudvägen mitt i en sväng. Här låg det tydligen en man och sov….mitt i vägen när de kom tillbaka i mörkret. Men han bara talade om för dem att det inte var något farligt att gå ner för vägen och önskade gänget godkväll 🙂 Till och med uteliggarna är vänliga!

 

På tisdagen hade vi en plan att få med oss grillfesten på Jacks bar. Denna ska vara riktigt bra enligt ryktet. Men det är bara att inse att vi nu seglar här utanför säsongen för det var inga mer grillfester nu förrän i november. Och då lär vi ju inte ligga kvar här! Istället så trollade Magnus fram en mycket god chilli con carne som avnjöts av hela gänget i i sittbrunnen till Swede Dreams.  Vi hittade fryst köttfärs i plastkorv i butiken. Även här lägger man på skatt utöver det som står på prislappen. I alla fall på vissa varor… Lurigt som sagt… Köttfärsplastkorven var en riktig flashback till hur det var i Norge för 20 år sedan när man skulle köpa köttfärs. Mängden vatten var i alla fall lika stor men det smakade faktiskt riktigt, riktigt bra. Det gör det ju alltid när man slipper laga mat 🙂

Onsdagen flöt på och det slutade med grill hos Swede Dreams igen… Ni hör ju, hur jobbigt vi har det.  På torsdagsmorgonen drog vi dock upp kroken och tuffade ut ur viken redan vid 08:30 med siktet inställt på Canouan. Dessa 20 M blev fin segling i alldeles lagom mycket vind och helt utan dramatik. Det var längesedan vi hade en segling utan vita gäss och ändå så gjorde vi bra fart. Inne i viken på Canouan, som förövrigt tydligen betyder sköldpadda, så låg det endast två båtar ankrade. Svenskbåten Tacoma och en tysk segelbåt. Vi blev mötta av en extremt trevlig “boatboj” som, efter det att vi tackat nej till att ta en av hans mooringbojar, informerade oss om att lägga gott med kätting och ha gott om plats runt oss eftersom vinden snurrade 360 grader  flera gånger per dygn. Med tanke på att det bara fanns två andra båtar att ta hänsyn till så var det inga större problem. Superklart vatten och en härlig sandbotten. Inte svårt att ankra då….

Vi gjorde oss hemstadda och ut på sena eftermiddagen så kom också “sjusovarna” Swede Dreams och Searocco. Av totalt åtta båtar i viken så var alltså hälften svenskar….

På fredagen blev det lite pyssel. Jag sydde två sidosolskydd till sittbrunnen, för solen är i omgångar så het på både morgon och eftermiddag att man inte klarar att ens ha en lilltå i solen. Sedan fick sig också Nanny en skrapning av vattenlinjen. Det växer så otroligt fort. Jag tog ena sida bara för ett par dagar sedan och nu var det dags för andra sidan. Då har det redan börjat växa på den första… Men man får väl se det som att klippa gräsmattan hemma. Numera så har vi också öronproppar när vi skrapar botten och vattenlinjen. Carlos på Swede Dreams lyckades nämligen få besök i ett av sina öron av en av de små krabborna på ca en till två centimeter som bor i båtskägget. Den kröp så långt in att Lola fick dra ut den med en pincett. Hu… Jag ryser bara jag tänker på det. – Alltså… öronproppar när man skrapar Nannys Mage. På eftermiddagen fick vi till en grym snorkling där vi bland annat fick se muränor och så många humrar så att de inte gick att räkna!

Affe och Chrille hade fått tips om en bra grillrestaurang upp i bergen och sagt och gjort. Hela svenskmaffian på 10 personer drog in med jollarna i mörkret och började trava upp för backarna. Och backigt var det.  Och dessutom fredagsfest ute på gatorna. Varje litet hål i skjulet till affär hade framme allt av högtalare ni kan tänka er och högsta volym räcker inte. Jag tror att det har en extra dimension på volymknappen här. Dessutom så var det inte direkt en restaurang utan ett skjul där man kunde hämta mat… Skjulet var ca 4 gånger 4 meter och innanför disken stod två bastanta damer där den ena grillade för fullt och den andra langade mat. Självklart i en väldigt maklig takt, men ändå.  Musikvolymen var totalt och helt oförklarligt hög inne i grillhaket. Det gick inte ens att tänka en enda tanke för hela kroppen stod och studsade med basen i musiken. Grillmenyn bestod av: kyckling, fläsk, saltat fläsk, revben och grissvansar (!)  Till detta kunde man få stekt ris, oststuvade makaroner, potatissallad (fast det var mer som kallt potatismos med ärtor…) och grönsallad. När vi stod och väntade så hängde Magnus på bardisken lite och vips så sprang det en stoooor spindel över handen på honom. Uhuhhhhh….. Magnus och jag slog på stort när det blev vår tur och fick var sin frigolitlåda knökfull med lite av allt. Och då även såklart var sin grissvans för den facila summan av 20 XCD per portion. Alltså i runda slängar strax över 60 SEK.  Runt hörnan fanns det ett par bänkar med bord att sitta på. Självklart så hade man även här ställt ut en JÄTTEHÖGTALARE precis bredvid så ljudvolymen var om möjligt ännu högre. Konversationen gick mest ut på: -VAAAAAA? JAG HÖR INTE!!!!! Det man däremot inte hade tänkt på var ljus…. Det var helt nattsvart och becksvart runt alla bänkarna. Men som tur var så hade vi två jollelampor och en pannlampa med. Man måste ju se vad man äter när man ska smaka på grillad grissvans menar jag! Dryck köpte man i lilla miniaffären bredvid eller av en kille rätt över gatan som satt på en frysbox fyll med is och öl. Tre flasköl för 10 XCD är ju helt ok!! Var maten god då?? Nja… sådär, men det gick ju ner en del så det fick väl trots allt nästan godkänt. Till och med lite grissvans slank ner och det var ett riktigt kul litet äventyr! Inte riktigt vad vi väntat oss.

Uj, detta blev ett långt inlägg. Men så blir det ibland. Nu väntar oss ett par dagar med aningen blåsigare väder så nu i morgon ska vi fundera på hur och var vi ska ligga för att vänta ut det. Tobago Cays  precis runt hörnan hägrar  – men då får det nog lugna ner sig lite och hålla sig under 10 m/s