Vi är faktiskt lite inblåsta!
I dagarna 10 så säger vädergudarna att det ska blåsa nord, nordöst ca 10-12 m/s.
Providencia och Jamaica som nu ligger på vår önskelista ligger just i nordöst….. Eftersom vi inte vill kryssa så ligger vi helt enkelt kvar. Men det går absolut ingen nöd på oss. Vi har kalasbra ankring och mycket trevligt sällskap.
Det är hela sju båtar här just nu. Två Amerikaner, en fransman, en tysk, en holländare (Helena) och två Svenskar, dvs vi och EOS. Varje eftermiddag så går guidebåtarna runt hamnen fullknökad med turister och guiderna berättar att vi är deras “amigos” och vi seglat ända från Sverige. Det är bara att vinka och vara glad och samtidigt se till att man är fotopresentabel eftersom de flesta tar kort när båten glider förbi på ca 5 meters avstånd.
En dag i början av förra veckan så såg Magnus och jag ett hål i väggen. Där inne satt det en liten farbror på en hög av motorer, pumpar och dylikt. Han såg ut att vara en sådan där kille som lagar det som andra anser är oreparerbart….. Så vi tänkte att det var värt ett försök i alla fall. Vi hade ju själva försökt att limma våra trasiga magneter i vår trasiga elmotor till watermakern som jag har tjatat om i ett par månader nu. Sagt och gjort. Den lille mannen tog nickande emot elmotorn och alla delar och bad Magnus komma tillbaka dagen efter. Vi var ju inte direkt hoppfulla men efter besöket dagen efter så tändes det ett litet hopp. Mannen hade nu fått loss alla magneterna och visade vad han hade tänkt att göra. Han instruerade Magnus att komma tillbaka den följande dagen och det gjorde Magnus. Nu hade han kommit ytterligare en bit och visade stolt upp vad han hade åstadkommit och bad, ja just det. Han bad Magnus komma tillbaka den efterföljande dagen. Detta har pågått i en vecka nu men tro det eller ej det går framåt. I lördags tittade vi inom igen. Då log han och sa att det nog skulle fungera, bara vi kom tillbaka om en timme. Efter en timme var vi tillbaka och hittade verkstaden stängd….. Men vi har ju inte bråttom så idag, måndag förmiddag åkte Magnus in och löste ut vår lilla elmotor. Hela kalaset gick på endast ca 900 SEK!!
Vi kunde knappt bärga oss innan vi fått den återmonterad igen och tro det eller ej. Efter, vad som nästan lät som ett litet hostande så gick den igång. Det fungerar! Glada i hågen monterade vi på membranet och slog på strömmen igen. Ett hiskeligt gnisslande startade…
Neeeeeejjjjjjjjjjjj!!!!!!
Av med membranet igen och det är bara att konstatera att motorn fungerar om man håller den i en viss vinkel. Men så fort den hamnar under belastning så gnäller den som en barnunge som inte fått lördagsgodis! Jag blir så trött. Men på den positiva sidan finns ju att faktiskt motorn går… Det måste trots allt räknas som ett framsteg. Eller?? Dags i alla fall för ett nytt besök hos den lilla mannen, men det tar vi när vi ska bort till den mekaniska verkstaden senare idag och förhoppningsvis hämta ut våra förstärkta dävertar och vinschdelar!
Magnus utanför hålet i väggen
Mannen som pysslar om vår elmotor
Peter och Ria på S/Y Helena har ju varit här i åtta veckor och kan ön utan och innan. De tipsade oss om en mekanisk verkstad och i fredags så gick vi kilometern bort på strandpromenaden för att prata med dem. Vi hade med oss tre ärenden. Det första och viktigaste var att vi behöver en reservdel till våra vinschar. De är av märket Holmatro och har slutat tillverkas. De har ’selftailing’ och funkar rätt bra förutom den lilla detaljen att spärr-ringen som ska hindra skotet från att åter åka in i vinschen och kinka sig när det har åkt med ett varv är av PLAST. Denna plast har självklart gått sönder vilket har lett till stor irritation när skotet låser sig så att Magnus får ta i allt han kan för att lyckas dra ut det igen. Som tur var så är den ena ringen på en av vinscharna fortfarande hel så med den i högst hugg så lyckades vi förklara att vi ville ha två sådana i rostfritt. Det var absolut inga problem.
Ärende nr 2 var att handtaget på en av mina favoritkastrulllock hade trillat av. Kunde de möjligtvis svetsa på det igen? Inte heller det några problem
Ärende nr 3 var lite värre och krävde stor inlevelse, charader och google translate. Våra dävertar är ju tyvärr alldeles för veka i godset och de har en tendens att böja sig när vi hissar upp dingen. För att staga upp detta så ville vi köpa en innerbalk och helt enkelt slå in denna från två håll i varje dävertrör. Mekanikern, receptionisten och vi hade en lång diskussion med många skratt och handviftningar men till slut kom vi fram till att det var bäst om vi monterade av däverterna från Nanny och lämnade in dem så skulle de göra hela jobbet med att få in de rostfria V-balkarna och därefter svetsa fast dem. Dessutom så beställde vi två extra fästöglor.
Den mekaniska verkstaden som vi “hittat”
Sagt och gjort. Vi monterade ner däverterna och vi måste ha sett lustiga ut där vi promenerade längs strandpromenaden med var sin stor dävert över var sin axel men det gick ju bra och vi fick lämnat in dem.
Kostnad för detta kan man ju fråga sig? Vi var ju lite nervösa eftersom rostfritt på Grenada var dyrare än diamanter men allt som allt så har vi betalat ca 1 200 SEK för hela jobbet – INKLUSIVE materialet.
Tyvärr, och det är ett stort tyvärr, är att de inte polerar rostfritt. Däverterna ser ut som rostigt skrot trots att jag har polerat dem flera gånger så vi hade hoppats på att kunna få dem lite maskinpolerade. Vi ska fråga runt lite och se om vi kan få tag på någon annan som kan göra det. Det verkar ju faktiskt som om det mesta finns på denna lilla ö.
Och som sagt. Med dagens väderprognos så känns det som vi blir här ett par dagar till….
