180212 Fulla Nanny

Det här med gas är ju alltid intressant för om den tar slut så får vi ingen mat, inget kaffe eller inget varmt vatten ombord. Därför så brukar vi planera lite i förväg var och hur vi ska byta eller fylla våra flaskor. Var kan man fylla och inte fylla gasflaskor? Går det att byta in campingazflaskorna om det inte går att fylla dem? Det är helt och hållet olika från ö till ö och land till land. I dagsläget har vi bara en camipingaz flaska, en svensk 12 kg kompositflaska och en stor klump till amerikansk stålflaska. Denna fick vi utav världens snällaste EOS när de inte behövde den längre. De hade köpt den helt ny så det var en fin och ganska rostfri flaska. Nu när vi är i USA-land så tänkte vi det var ett bra läge att fylla/byta ut den så att vi inte behöver använda vår fyllda svenska flaska kommande månader på Kuba och i Bahamas. Den svenska kommer vi troligen inte kunna fylla eller byta igen förrän vi är hemma så den ser vi lite som reserv.

Sagt och gjort. Vi började knata runt här i San Juan och fråga var man kunde byta gasolflaskor. Borde ju inte vara så svårt eftersom vår flaska var amerikansk och många strömlösa hem här på ön har bara gas för att laga mat. Jag säger det igen… Varför lär vi oss aldrig! Självklart började vi på de två marinorna här men de bara skakade på huvudet och meddelade att de inte kunde hjälpa till med ett byte och att de inte visste var man kunde byta. Vi åkte Uber-taxi en dag och passade på att fråga chauffören som pratade lite engelska. Först funderade han ett tag och sedan skakade han på huvudet. Nää… han visste inte alls. Men helt plötsligt blev han väldigt entusiastisk och började prata snabb spanska. Jag fattade ingenting och jag såg att Magnus såg fundersam ut. När vi lämnat taxin så berättade Magnus att chauffören kommit på att de kunde kanske ha gasol på något apotek. Många konstiga saker har vi varit med om men gasol på ett apotek… nä… Så vi släppte det. Nästa dag stannade vi på en bensinstation och frågade. Den trevlige mannen förklarade viftande för Magnus att det faktiskt fanns på ett apotek ett par kilometer bort som hette Walgreens, precis bredvid Walmart som hade gasol. På Walmart hade vi redan varit så det var bara att gå tillbaka och kolla om det stämde. Jajamensan, det gjorde det faktiskt. Här hade de gasol. Magnus började läsa på skyltarna men det visade sig att de, för att hålla priserna nere inte fyllde sina flaskor helt och hållet. Nu rörde det sig bara om ett kilo mindre och för priset 16 USD så ska man inte klaga. Men det kändes ändå fel. Och bara tanken på att bära gasol så långt tillbaka, nja…. På vägen hem gick vi förbi en pickup, full med gasolflaskor som levererades till en restaurang. Magnus tog telefonnumret och bestämde sig för att kolla med dem. Eftersom vi har wifi i båten så kan han ringa mer eller mindre gratis från en väldigt käck app som heter Talk360. Efter att ha trevat sig fram på lite spanska fick han en engelsktalande kille i andra änden av luren. Visst kunde han leverera en gasolflaska till marinan. Den skulle vara helt full (8kg) och det skulle kosta 20 USD. Ett pris vi mer än gärna betalar för att slippa dra en gasolflaska över halva stan. Dagen efter skulle den levereras mellan 10 och 11 på förmiddagen och de skulle ringa en stund innan så att Magnus kunde åka in med dingen. Det lät för bra för att vara sant. Och mycket riktigt. Det kom ingen leverans. När Magnus försökte ringa tillbaka till företaget så fanns det bara snabbtalande spanjorskor att prata med, så vi gav upp. Istället stoppade Magnus den tomma gasolflaskan i vår stora ryggsäck och så fick vi promenera till Walgreens. Där fick vi en nästan fylld gasolflaska, om än inte alls lika fin som vår för de utlovade 16 USD. Därefter gjorde vi en storhandel på Walmart och tog en Uber-taxi med alla våra grejor och galsolflaskan hem. Taxin kostade oss 36 SEK och det var den mer än väl värd och vi har gott om gasol ombord igen.

Magnus väntar på Uber taxi

Vi har också dunkat diesel inne i marinan och bensin till utombordaren. Det och tillsammans med all mat och annat bra och ha som nu knös in i alla hörnor och vrår av Nanny så är hon helt enkelt mer eller mindre full! Det är en härlig känsla för en långseglare.

Självklart turistar vi lite också och en dag promenerade vi bort till gamla stan och alla de fort som ligger där. Jättemysigt och även om det var lite andra kryssningsturister i krokarna så var det en väldigt skön och avslappnad stämning. De har många fina utställningar av lokala konstnärer och hade plånboken varit av en annan storlek så hade jag mer än gärna köpt med lite minnen härifrån. Men men, man kan inte få allt och den vackraste tavlan jag föll för hade inte ens fått plats i Nanny…. så… 🙂

Vaktkur med utsikt!

Ett av forten i San Juan

Massa små gränder

Stålkossa… eller nåt

Vaktkur för smala människor

Fattigkvarteren ligger fortfarande inklämda mellan fortet och havet

Mysiga kvarter

Vätstkepåfyllning

Vackert för att vara en kyrkogård

Fort i San Juan

Magnus måste såklart gå ända fram till kanten

Vi har daglig underhållning av segelklubbens ungdomar och ett 10-tal Optimist-, och Laserjollar snurrar nära omkring oss på eftermiddagarna. Och när jag säger nära så menar jag näääära. Det är nog så att de har som sport att se hur nära de ankrade båtarna de kan komma. Igår hojtade Magnus till på en av killarna när de körde på vår kätting och då höll de sig undan ett tag. Och senare på kvällen när jag lagt mig fick han putta bort en segeljolle med fyra killar som var ute och fylleseglade.

En av vrakbåtarna som är bundna inne vid kajen tappade sin förtöjning framme i fören och vi insåg att om akterförtöjningen också slets av så skulle han med största sannolikhet pricka oss där vi ligger ankrade när han började driva. Och om det nu faktiskt skulle hända så skull det säkert vara mitt i natten och under en kraftig squall så vi tog dingen och åkte bort och band upp vraket igen med ett par snörstumpar i förebyggande syfte. Så sov vi gott även den natten.

Vrakbåt som håller på att slita sig loss

Den borde ligga längs med kajen

I övrigt så pysslar vi lite i båten i väntan på att det ska sluta blåsa så infernaliskt. Magnus har bland annat gjort lite service på vårt ankarspel och lekt med en liten (och värdelös) Samsungplatta som vi köpt för att ha som backuppnavigeringshjälp. Jag har börjat med slingerkojen i akterruffen som Nils behöver när han kommer och lite annat smått och gott. Vi börjar bli lite rastlösa för vi vill iväg! Men vi får nog vänta tills på torsdag då det ska lugna ner sig lite och vågorna åtminstone kommer under tremetersstrecket innan vi vågar sticka ut näsan.

Hoppas ni inte har för mycket vinter och slask hemma. Sköt om er alla – KRAM!

Bookmark the permalink.

2 Responses to 180212 Fulla Nanny

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *