181104 Blåsigt på Vingavuxenkollo och dags för stora förändringar

God söndag på er alla där ute i höstmörkret!

Det har hänt en hel del i det senast så jag ska försöka sammanfatta lite och då får jag spola tillbaka bandet till förra helgen. Alltså 26-28 oktober

Magnus hade båten klar när jag kom från bussen på fredagseftermiddagen. Regnet fullkomligt öste ner och det blåste dessutom rätt bra. Inte riktigt drömvädret direkt men eftersom vinden var mestadels östlig så gav vi oss iväg från Eriksbergsdockan. Vi plockade också med oss alla tampar eftersom vi lämnade Dockan för denna säsongen. Jag måste erkänna att jag längtade tillbaka redan när vi körde ut ur hamnen. Ester låg där på sin brygga längst ut och såg så ensam ut. Trots regnet var det varmt och skönt under kapellet. Det är verkligen underbart att kunna åka båt utan att behöva stå ute i regn och blåst. Det skulle blåsa 6-7 m/s när vi rullad in på Vinga med vinden i rumpan hade vi 15 m/s. Ni som känner till Vinga vet ju att det är en hamn med genomströmning mellan de två öarna Vinga och Koholmen. Det går alltså köra rakt igenom hamnen från Väster till Öster eller tvärt om.Längs med Vinga så sticker det ut ett antal pirar man kan lägga till bakom. Totalt så blir det som tre st hamnbassänger. I den första får man inte lov att lägga till – den är till för lotsen och turbåtarna. Alltså satsade vi på bassäng två. Trots att Magnus hade backen i så gjorde vi gott och väl 4 knop när vi rundade piren och skulle försöka lägga till på läsidan efter en 90 graders sväng. Lite lättare sagt än gjort eftersom vi efter svängen fick de 15 m/s rätt in i sidan och Nanny ville såklart inte alls in till kajen. Jag hade tampar både högt och lågt och stod framme i fören med ett hopp om att kunna ta mig iland på något sätt. Men inte en chans. Även om det slutat regna så var allt genomblött och betongpiren med sin träbeklädnad var alldeles för högt upp.  Som tur var så fick jag tag i en tamp som var förtöjd i land och i sista sekunden fick jag fäst den i främre knapen medan Magnus körde bogpropellern för fullt! Phu!!! Hade jag inte fått tag på den tampen så hade vi drivit ner mot piren bortanför oss och då hade vi tryckts mot den av vinden. Och så ville vi INTE ha det. När jag väl fått fast tampen så kunde Magnus använda den som spring och köra in Nanny mot vinden och räta upp henne längs med piren. Han fick lämna växeln i medan jag kravlade mig iland och vi fick förtöjt i skitvädret. För det finns inget annat ord för att beskriva detta än skitväder. Det tog gott och väl en timme att få tamparna på plats. Jag stod just och funderade på om vi var de enda idoterna i denna värld som gav sig ut på något sådant här i detta vädret när jag såg ett försegel i ögonvrån. In i bassängen flyger en stoooor Benetau som fullkomligt dundrar in i piren på andra sidan. Avbärar-trälisten på den stackars båten fullkomligt splittrades och de som var ombord var helt hjälplösa. Det går ju inte att hålla emot i en sådan situation. Självklart gjorde Magnus och jag allt för att hjälpa dem att få in fendrar mellan skrovet och piren. De drog dessutom en tamp rätt över bassängen för att avlasta båten och minska trycket mot piren. Inte så bra om det skulle komma in någon annan täntke vi. Men eftersom det nu var helt bäckmörkt så tänkte vi att det nog inte skulle komma någon annan och brydde inte oss om att sägan något. Efter det att vi fått alla tampar och ryckdämpare på plats värmde vi upp oss nere i Nanny. Det ryckte och gungade så att det inte gick att stå i båten. Att ta sig i och ur båten var ett helt projekt.  Vindmätaren studsade gott och väl på 20 m/s. Det enda jag kunde tänka på var att vi var inte kloka. Då kommer Magnus ner i salongern och det fullkomligt skiner om honom. Att han var överlycklig var helt klart och det hela förstärktes när han säger

-Det här var ju riktigt kul!

Jag flinade lite och frågade om han ville ha lite rom att värma sig med. Vad gör man när man har en totaltokig man?  😉

När jag står vid diskbänken så ser jag ett försegel på väg in på andra sidan piren. Jag hinner tänka “helvete” och undrar hur det ska gå med tampen som är dragen rätt över hamnbassängen. Men båten gör en u-sväng och lägger sig inne i lotsens hamnbassäng med vinden i fören. Phu… Lika bra en dag som denna. Tre båtar på Vinga i kuling från öst (då hamnen är som sämst) i slutet av oktober. Inte klokt egentligen.

Varför har vi då tagit oss ut till Vinga i detta skitväder? Jo, det är dags för Vingavuxenkollo i Prickskjulet igen. En årlig tradition. Det var något som verkligen saknade när vi var ute och seglade. De övriga blev såklart utkörda av Morgan men min man är ju lite enveten och vill såklart ha med sig Nanny så fort han har tillfälle. Vi packade ihop våra saker, kravlade iland och gick bort mot Pricksjkulet samtidigt som våra vänner närmade sig med turbåten. När jag gick förbi den båten som lagt sig i lotshamnen så såg jag att den hette Virgo. Hm…. var hade jag hört det namnet förut??? De två personerna ombord var lika påpälsade som vi så att känna igen någon av dem i mörkret var inte riktigt ett alternativ. Då trillade tioöringen ner. Ägare till Virgo är ju Elin. En tjej som har båten som sitt hem och vi har lärt känna varandra genom FB. Trots att vi aldrig träffats så var Elin en av de första som jag visade ett utkast av kokboken för. Jag ville få lite ärlig feedback från någon som jag inte kände. Hennes feedback var en av orsakerna till att jag vågade ge ut boken. Så jag klämde ur mig ett glatt

-Tjena Elin. Är du ute och seglar en sådan här dag?

Jag möttes av en förvånande blick från Elin och en ännu mer förvånande blick från killen som stod på kajen så det var ju bara att förklara vem jag var.

Vi gömde oss från vinden inne i Prickskjulet tillsammans med resten av gänget som bestod av Tony, Sofia, Mats, Bettan, Anna-Karin, Sven, Lotta och Henrik. Döm om min förvåning när det visade sig att den förvånande killen (Christoffer) på kajen visade sig känna Lotta och var dessutom släkt med Henrik. Världen är väldigt liten!

Jag tog ett snabbt beslut om att inte sova i båten utan att ta en av sängarna i skjulet för att slippa allt knarr och gung. Jisses vad fort det kan gå att komma ifrån lånseglarlivet! Magnus tog sig dock ombord och enligt uppgift sov han gott!

Helgen gick alldeles för fort. Vi hade starka vindar hela tiden och till och med snö! Men mesta tiden hade vi faktiskt stråååålande sol. Vi åt gott, skrattade mycket, drack massa goa saker och vi gick till och med en poängpromenad som Mats och Bettan fixat. Självklart var vi uppe vid fyren mitt i natten för att se om ljusfenomenet skulle infinna sig, men tyvärr blev det inget av det. Vilken helg! Så undebart att vara på kollo igen! Men allt gott måste ha ett slut och strax innan lunch på söndagen så fick vi fin hjälp av gänget att ta oss loss och då var det inte så mycket annat att göra än att ta Nannygumman till Hönö. På väg in i hamnen så såg vi en annan känd båt. Mary av Rövarhamn. Det är ytterligare vänner som vi känner via FB men som vi aldrig träffat i verkligheten. Det var riktigt kul att träffa både Linda och Ludvig på riktigt. Vi får allt se till att det blir en tur upp till Marstrand i vinter och hälsa på dem.

Efter det att Nanny blivit vinterförtöjd så var det inte annat att göra än att sätta sig på bussen och åka hem till huset.

Ja, att åka buss till och från Hönö är ju lite tidskrävande men det går ju. För det är nämligen ett val vi har gjort – vi ska försöka klara oss utan bil. Jag saknar än så länge inte bilen och jag tycker det går fin fint att klara sig utan. I alla fall i vardagen. Sedan är det klart att vissa saker tar längre tid och är lite knöligare men men. Det vi också har beslutat oss för är att sälja huset och köpa oss en lägenhet på Eriksberg i stället. Och båda de sakerna lyckades vi med i veckan som gick. I tisdags så skrev vi försäljningspapper och i fredag skrev vi köparpapper. Hu! Det går fort! För faktum är att vi har ju inte varit hemma i Sverige i så mycket mer än två månader. Men varför vänta när vi vet vad vi vill? Så redan i början av december flyttar vi in. Och jag kan lova er  – det är en drömlägenhet av RANG!!! Det föll allt en tår när jag förstod att den var vår. Fast egentligen så förstår jag inte att vi faktiskt ska få lov att bo där – helt sjukt! Så vi fortsätter på karusellen ett tag och nu är det bara att börja packa igen – fast vi har ju inte så mycket att packa. Det mesta är ju redan nedpackat inför visningen av huset. Så det kan gå!!

Sedan så har vi en hel del förfrågningar om föreläsningar. Vi har faktiskt ett par st som är bokade – kolla längst uppe till höger på sidan så ser ni var och när det är. Tyvärr har vi till och med fått tacka nej till ett par, för att vi inte hinner med helt enkelt. Men om det är så att ni vill att vi ska föreläsa – tveka inte att höra av er. Det kostar ju inget att fråga i alla fall 🙂

Snart är det ju jul också! Att ge bort en kokbok är ju alltid trevligt! Vill du beställa en bok så är det bara att höra av sig. Det tar bara någon dag så har du den i din brevlåda!

Sköt om er och hoppas ni alla har haft en underbar helg <3