Tiden springer verkligen iväg! Dagarna bara försvinner. Vi orkar inte riktigt göra så mycket varje dag och det är väl kanske därför som det känns som att saker och ting går väldigt långsamt ibland. Vi fortsätter att försöka beta av vår lista. Magnus har tillbringat veckan på knä och lekt med gelcoatspacker. Vi har en massa små skador i däcket som ser ut som svarta prickar. Många av dem är inte mer än en millimeter medans en del är uppåt två cm stora. Några har vi haft i flera år men nu tycker vi att de blir fler och fler och då är det nog dags att börja laga dem. Så istället för att Nanny nu är svartprickig på däck så är hon vitfläckig! Jag fortsätter med att borra hål i sargen. Det tar ca en dag för att få till ett hål och grovslipa det. När jag gjorde det främre, på styrbordssidan, i höjd med köket så fick jag en liten chock. Helt plötsligt så framträdde ett fingerstort hål! Plasten som jag borrat ur är ju massiv plast på en tjocklek av ca 5 cm och nedåt har inte sett ut att vara några problem. Men nu satt jag alltså i gummibåten med slipmaskinen i högsta hugg och stirrade på ett hål!! Magnus gick ner i köket och konstaterade att vi numera hade ett hål rätt in i köksskåpet. INTE bra…. Efter lite funderande och rotande i “kladd och kletlådan” hittade jag dock glasfiberspackel med trådar i och när regnet slog till två timmar senare så var hålet tätat i två omgångar och dessutom slipat. Jag följde ordinarie Rasmusstandard och plastade på en två, tre centimeter sisådär…. Så det var ju lätt åtgärdat!
Vi har äntligen fått vår vindsnurra. Det tog oss två promenader över till viken bredvid innan vi fick tag i vår leverantör och fick med oss vår snurra. Vi har tänkt länge och noga över denna investering så ni som anbsolut inte gillar detta med vindsnurror – det är ingen idé att ni talar om för oss hur dåligt det är med en snurra. För nu har vi bestämt oss och och investeringen är gjord. Detta ska vara den tystaste och mest effektivaste på marknaden just nu och Magnus har gjort en noggrann marknadsundersökning. Carlos ska hjälpa oss med att svetsa till ställningen som ska monteras på radarstolpen. Vi har jagat material i över en månad och så som det ser ut så får vi de sista rören nu i slutet av veckan. Den svåraste biten var det halvmeter rör som ska sitta närmast snurran. Vi har sökt över hela ön för att hitta ett rostfritt rör med rätt dimensioner och mer eller mindre gett upp då när Gary, som levererar vår vindsnurra berättade att han hade precis en sådan bit rör ombord. Vi trodde inte våra öron men åh, så glada vi blev!
På elsidan har Magnus nu fixat så att vi kan slå av AIS:en separat via instrumentpanelen. Det innebär att vi snabbt kan gå över och bli osynliga för andra båtar medans vi själva fortfarande kan se var andra AIS:båtar är. Det kan vara bra i vissa lägen där det kanske finns lite skum trafik. Nu har vi inte planerat att åka till sådana områden men man vet ju aldrig.
När vi ändå pratar om planering så har vi nu börjat planera nästa säsong. Det ser ut att bli en liten nätt rundtur på ca 4 000M i den västra delen av den Karibiska sjön där vi siktar på ABC öarna efter en snabb bunkring uppe på Martinique.San Blas, Jamaica och Kuba finns med på listan. Detta känns mycket, mycket spännande. Framför allt San Blas, utanför Panama, med sina små atoller och indianer och otillgänglighet känns väldigt lockande. Vi kommer att behöva fylla båten så att vi blir självförsörjande i ca två månader och sedan blir allt annat en bonus 🙂
I fredags tog vi oss en sväng in till St Georges och tittade på den årliga mangofestivalen. Den var väldigt omtalad men vi blev ärligt talat lite besvikna. Men en dag på stan är ju aldrig fel och vi tillsammans med Swede Dreams fick en fin och spännande dag med många små fynd i affärerna och lite lokal mat.
Så med andra ord. Vi blandar trevligt umgänge med jobb, träning, bad och lite framtidsplanering 🙂
Nu är det bara en månad kvar tills Nanny ska vara förberedd och fixad för en ny säsong. Tänk det är redan Augusti!!
3 Responses to 160801 Redan augusti!