151012-14 Sönderbiten och sammanbiten

Sesimbras hamn var mycket bra och prisvärd om man bortser från en sak. Helvetesmyggorna… Små och mer eller mindre osynliga så märkte vi inte ens att vi fick in mygg under kvällen. Magnus vaknade på natten och hojtade något om att vi hade en mygga inne i ruffen. Ja, ja tänkte jag och somnade om. Dagen efter vaknade vi totalt sönderbitna. Vi har många, riktigt stora bölder på många och udda ställen. Magnus har till och med ett kraftigt bett inne i handflatan! Jag har mellan fingrarna och det kliar något så infernaliskt. Nu är det tre dagar sedan överfallet och betten bara växer fortfarande! Vi har salva med antihistamin som tar ner svullnaden och kliandet men det hela är lite absurt. Magnus har inte rakat sig eftersom han har tre stora feta bett i ansiktet som ser ut som finnar. Jag har mer tur – jag har bara två! Men det är ju ingen katastrof och det går över – men som sagt – hiskeligt irriterande!! Katastrofen slog däremot till på en annan front. Vi har fyra externa hårddiskar med allt möjligt på. En av dessa är min högt värderade fotohårddisk, som nu tackat för sig och vägrar fungera. Där finns alla tusentalsbilder och filmer jag tagit under de senaste 6 månaderna. Jag har varit duktig och tagit lite backup på delar av bilderna men filmerna och alla dess tillhörande filer var för stora så det fick vara. Dock ligger mina bästa bilder i album på Picasa men det är ju långt ifrån allt. Gissa om jag ångrar det bittert idag. Jag satt en hel dag och försökte desperat och sammanbitet ominstallera drivrutiner och till slut så knackade jag till och med lite mer än ovänligt på själva hårddisken men nä…. Den vill inte svara och enligt felsökning så är det fel på drivrutinen och den vill inte prata med datorn. Det är såklart ett missljud i den och förmodligen har den fått sig en smäll. Nu ligger den nedbäddad och förhoppningsvis kan vi hitta någon i Lagos om ett par dagar som kan rädda den data som finns på disken. Suuurt…. men jag lever på hoppet att det mesta ska gå att rädda. Håll tummarna…..

Men ibland har man lite tur. De pilotböcker som vi fräckt fotat av från Resolute låg också på denna disk men i Sesimbra träffade vi By the Sea från Helsingborg som hade just de böcker vi behöver i det närmaste. Så det var bara att ställa sig och fota av hela alltet igen. Tackar 🙂

Från Sesimbra gick vi till Sines. En tripp på strax under 40M och vet ni vad! Vi hade en fantastisk segling de första 4 timmarna. Nästan så att vi inte trodde att det var sant! Det är ju så gött att få in en sådan gosegling ibland! Inne i Sines blev vi innviftade på en nästan tom brygga. Men det varade inte länge. Inom två timmar hade 10 talet båtar angjort bryggan och av dessa var 4 svenska och dessutom så låg det redan en svensk båt, Trud,  lite längre in i hamnen. Så en svensk armada invaderade även denna kväll. Några av dem kände vi till andra var helt nya bekantskaper.

Onsdagen blev en titt på den lilla byn Sines, som Vasco da Gama tydligen kommer ifrån och det var en mysig liten brant by med massa smågator. Vi låg till och med på stranden en timme eller två och lyssnade på den stora dimtutan som ljöd med jämna mellanrum eftersom det var “toktjocka” en liten  kilometer ut från kusten. Trots att vattentemperaturen nu börjar krypa upp mot 19 grader så lockade det inte att bada…. Det får vänta ett tag till. Vi tog också en tur bort till båten Trud och fick en riktigt trevlig pratstund. Trud är en Allegro 33:a och även den är en JRSK-båt.  Roligt nog så har de gått ungefär samma tur som vi hitintills OCH deras planer fram igenom är också ganska lika… så vi lär nog ses fler gånger. De ska i och för sig ta svängen via Madeira och ligger och väntar på ett bra väderfönster.  I morgon blir det att hoppa upp för oss igen och vi måste lämna hamnen innan tuppen vaknat för nu ska vi ta ett stort ben på ca 70M och runda Cabo de Sao Vicente. Det är längst “ner” i den västra delen av Portugal. Väl där gör vi då en 90 graders vänstersväng österut. Typ….