160724 Massa foton och en liten rapport

JA…. Jag ligger efter med uppdateringarna. Det är bara att erkänna. Men grejen är den att vi mest grejar och håller på. Så det är kanske inte så intressant tänker jag. Eller???? Men vi har rätt kul inemellan också.

Silke stannade i vår koloni i över en vecka och vi hann med både härliga grillfester och att fira hennes födelsedag ordentligt. Jag hade gjort chokladkaka med hallonsås till lunch, självklart med bubbel till. Sedan bjöd hon på tapas i sin båt. Kul och sen kväll. Dagen efter hade vi faktiskt vår första sovmorgon på flera månader. I och med värmen vill vi upp tidigt på dagen så att man hinner göra något innan hettan överfaller totalt. Det blir mest att vi går ut på kvällen för att äta något enkelt och billigt. Annars håller vi oss mest på båtarna.

Återföreningsbubbel med Silke

Återföreningsbubbel med Silke

Ska latar sig i sittbrunnen

Ska latar sig i sittbrunnen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Två glada tjejer

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vaaaaaaa?

En glad trio

En glad trio

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Silke visade sig ha en trumma ombord

Den måste ju testas!

Den måste ju testas!

Paco får en liten lektion

Paco får en liten lektion

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Magnus var tvungen att prova också :-)

Chokladkaka med hallonsås på Silkes födelsedag

Chokladkaka med hallonsås på Silkes födelsedag

Skål och grattis på din dag !!!

Skål och grattis på din dag !!!

Kakan gick ner på högkant!!

Kakan gick ner på högkant!!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Såklart lite mer bubbel…

Värdinnan och födelsedagsbarnet med massa god "pizza"

Värdinnan och födelsedagsbarnet med massa god ”pizza”

Affe påstår att han är lik någon i Miami Vice....

Affe påstår att han är lik någon i Miami Vice….

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Lola och katten Ska

Carlos på "sniskan"

Carlos på ”sniskan”

När det gäller alla våra projekt så går en del framåt och annat står helt still. Detta med att få tag på vettigt rostfritt verkar helt omöjligt! Det ska finnas men nu har vi försökt i över en månad. Vi har trots allt fått tag på en kille som har sagt att han kan importera grejorna på en vecka eller så, men innan dess så vill han att vi ska besöka hans verkstad för att se vad han kan hjälpa oss med. Vi skulle träffas i fredags kl 08:30 men när vi stått och väntat på parkeringen i över 45 minuter gav vi upp. Carlos skulle med sin familj till en gård på besök och vi hade annat inplanerat. Efter över en timme ser vi hur han står på dingebryggan och spanar ut mot våra båtar. Jag åkte tillbaka till bryggan och efter lite diskussion så kom vi fram till att vi ska göra ett nytt försök i början av kommande vecka. För han vill verkligen inte beställa förrän vi besökt honom. Så nu hoppas vi att vi ska kunna göra detta på tisdag så att beställningen går in. Vår vindsnurra befinner sig på en katamaran som ligger en dags segling norrut. Han bedyrar hela tiden att han är på väg ner till oss och att han kommer snart. Det har han sagt i ett par veckor nu. Inte konstigt att vi börjar misströsta. Men å andra sidan så har vi inte betalat något ännu så vi lever ännu på hoppet att vi ska få till detta.

De projekten som går framåt är i alla fall de som vi kan styra över själv. Magnus har dragit om och förbättrat delar av våra elsystem. Bland annat så har han monterat två st dubbla USB uttag där vi kan ladda allt från telefoner till kameror utan att behöva någon omkopplare. Det är lite kul att han ibland får göra jobb som faktiskt syns… För det är klart att det kan vara lite tröstlöst att jobba en hel dag med en krånglig kabeldragning som ingen kommer att lägga märke till. Vi har målat färdigt taket och listerna i doghouset. Det blev som nytt. Listerna är nästan föööör blanka. Men det kommer säkert snabbt att slitas av solen så det gäller att njuta så länge det är vackert.

Magnus gör synligt elarbete

Magnus gör synligt elarbete

Och när han är färdig så är jobbet osynligt...

Och när han är färdig så är jobbet osynligt…

Magnus gör fiskestopp till vårt saltvattenintag

Magnus gör fiskestopp till vårt saltvattenintag

Magnus gör brickor till wifi-antennen

Magnus gör brickor till wifi-antennen

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Magnus försöker med att höja vår Wifi-antenn lite…

Silke i masttoppen på Ocean Maiden

Silke i masttoppen på Ocean Maiden

Vårt dumma problem med de små fiskarna i vårt vattenfilter har Magnus löst genom att göra en fjäder av rostfritt som han knött in i genomföringen. Han fick även göra en till vår avluftning till dieseln för där bestämde sig ett gäng getingar att försöka bygga bo, vilket vi självklart inte tycket var en bra idé!

Ett av de större projekten som vi dragit igång är att borra hål i däckets sarg. Vi har redan två hål på varje sida men det räcker inte när sjöarna slår över däck. Detta är en riktigt ogenomtänkt konstruktion av Hallberg Rassy. Även andra båtar än Rasmusen har detta. Det är alltså så att allt vatten som hamnar på däck har bara en väg ut till havet igen eftersom det stoppas av den höga ”däckssargen”. Denna väg går via självlänsarna i sittbrunnen! Hur idiotiskt som helst! Det innebär nämligen att om vi får två vågor över däck i en följd så står vi med vatten upp till fotknölarna i sittbrunnen. Och ni som känner till Rasmusens konstruktion vet kanske att durken i sittbrunnen består av två motorrumsluckor.  Dessa är självklart låsta och täta men….. Vad finns det som alltid klarar av att vara tätt? Vem vill ha vatten som forsar IN genom självlänsen istället för att forsa UT?

Så efter lite funderingar så satte jag borrmaskinen i sargen och borrade fyra stora hål bredvid varandra. Hu… Läskigt!! Sedan en sliptrissa på borrmaskinen och vips så har vi ett nytt hål, eller en sk spygatt. Nu ska det bara göras tre till och dessa ska slipas ner, bestrykas med epoxi, slipas igen och sedan målas i tre lager. Jag har köpt lite halvgulvit färg som jag hoppas inte ska sticka ut för mycket.

Borrar innifrån

Borrar innifrån

Liv borrar hål i båten igen

Liv borrar hål i båten igen

Ups.... I did it agan....

Ups…. I did it agan….

and again....

and again….

...and again

…and again

160717 14_40_04 Grenada 23

Slipat hål. Nu ska det det bara slipas lite till och... och..

Slipat hål. Nu ska det det bara slipas lite till och… och..så ska vi göra tre till.

Vi har också fått svar på våra offerter från de olika varven och som det ser ut nu så kommer vi lyfta sista vecka i augusti ett par vikar bort härifrån på en marina som heter Clarkes Court. Det kommer gå på ca 4000:- inklusive avspolning. Då ingår också att vi får bo på båten de fem dagar hon ligger på land. El och vatten tillkommer utöver detta men toaletter och dusch ska ingå. Tänk en dusch! Jag har inte sett en riktig dusch sedan vi lämnade St Martin någon gång i mars. Jo!! Det är klart att vi duschar. Vi har en tryckvattensdusch med kallvatten till badbryggan. Kallt och kallt. Det är inte kallt direkt utantemperaturen ligger runt 30 grader och uppåt…. Men detta är dyrbart watermakervatten så duscharna blir väldigt korta.

Men vi har det bra! och dagarna går…..

Hej då Silke - ses snart igen..

Hej då Silke – ses snart igen..

160707 Att åka buss på Grenada

Jag har ju i ett tidigare inlägg berättat om den rallykörning som vi var med om när vi skulle på utflykt och besöka vattenfallen. Den gången var det en organiserad busstur. Men här finns hundratals (kanske liiiite överdrivet, men det känns faktiskt som om de är så många…) små minibussar som kör kors och tvärs. Det finns ett antal olika rutter och vi har nu provat dessa ett par gånger och det är en riktigt upplevelse. Det går 13 personer i en minibuss plus chauffören och hans inkastare. För de första så kör de ju på fel sida i detta landet och det går bara inte att lära sig. Känslan är hela tiden att det är fel, fel, fel och känns som att alla ska krocka i varje korsning. Chauffören hänger halvvägs ut genom sitt fönster på högersidan och ropar, hojtar och tutar på alla tänkbara och otänkbara passagerare längs med vägen, på sin sida. På vänster sida, precis vid dragdörren hänger ”inkastaren” som hojtar och skriker till alla på sin sida. Även om du går i motsatt riktning på vägen så tutar de och hojtar och frågar om du ska med. Tutar gör de förresten på allt. I korsningar, i kurvor, vid möten, vid raksträckor – ja precis heeela tiden. Det är billigt att åka buss. Det kostar 2,5 XCD per person och resa vilket motsvarar ca 8 SEK och dessa betalas till inkastaren. Då kan du åka ett kvarter eller hela vägen in till St Georges. Och även om det finns busshållplatser så används dessa väldigt sparsamt för bussarna stoppar precis var som helst och när som helst. Busshållplatserna är ofta fulla av så stånd där det säljs frukt, grönt, grillad majs, godis eller om du behöver reparera dina skor så finns alla möjligheter till det också. Inkastaren slänger sig ut i gatan och stoppar bilar för att ”gamla farmor” ska kunna ta sig över vägen och kommer ombord i bussen. Alla hälsar och är väldigt trevliga. När man väl hoppat in i en buss så får man ofta höra. ”Vi ska bara köra tre minuters gångväg åt fel håll och släppa av några” De måste promenera väldigt fort på Grenada för de tre minuterna kan lika gärna vara 10 minuter på kringelkrokvägar till långtbortiskogen. Men det gör ärligt talat inget – vi ser det som sightseeing och tid har vi. Inne i bussen är det vaaaarmt och trångt. Jag är ju 175 cm lång och jag har allvarliga problem att få plats med benen. När det kommer ombord någon av det mer bastanta släktet så är det bara att bita ihop och bli inknödd mot väggen. Sedan har vi musiken…. den dånar så att öronen fladdrar. Musiken är som är en blandning av calypso, rapp och reggae (eller nåt). Det roliga är att ena låttexten är snuskigare än den andra men helt plötsligt så kommer det en kristen låt som alla, ja inte vi då, högljutt sjunger med i. Så ena minuten rappas det om f*ck och nästa om h*lleluja. Även om man sitter inknödd i en buss så betyder ju inte det att man inte kan dansa med överkroppen åtminstone :-). Mitt i allt hojtar inkastaren till, vräker upp dörren och hoppar ut i farten. Chauffören viftar med sin högerhand så att bilarna bakom ska sluta tuta och så får vi ombord ett par medpassagerare till. Om du ska av så bankar du i fönstret och har du tur så släpper de inte av dig mitt i en korsning! Detta är rolig underhållning på hög nivå och det är liksom bara att hänga med och njuta skådespelet 🙂

Gött ont och illa ont

Hoppsan! Helt plötsligt så har vi legat här i vår vik i två veckor! Var tog tiden vägen? Vi blandar redan ihop dagarna och har dålig koll på veckodagarna. Häromdagen så kom marinapersonal och lade en båt vid en boj en bit bakom oss. Denna boj ligger precis bakom vår närmaste granne, som också ligger bakom oss. Eftersom vår granne låg alldeles för nära bojen så var de tvungna att ta in på sin  kätting så att de inte krockade med den nya bojliggaren. Och när de tagit in sin kätting så låg vi helt plötsligt för nära vår granne! Eftersom vi ankrat efter dem så var det inte så mycket annat att göra än att flytta på Nanny. Inte för att det är så jobbigt eller kräver så mycket. Men efter två veckor så vet man att ankaret är mer eller mindre begravt och de första meterna kätting från båten ser ut som en botanisk trädgård – så visst… Det är allt lite jobbigt. Vi ankrade om och hamnade rätt bra i förhållande till våra grannar. Kanske så att vi kom liiiite för långt ifrån Swede Dreams. För om det kommer en riktigt kaxig ankrare, så skulle den kunna knö sig in emellan  oss – nästan. Något som vi självklart INTE har något intresse av. Swede Dreams i sin tur ligger ju innanför oss, mot stranden. Och de ligger på gränsen, kanske till och med lite över gränsen av det som man får lov att ligga i förhållande till stranden. Det finns  bojar som markerar hur nära stranden båtarna får ankra. Swede Dreams har inte ankrat innanför bojarna men när vinden vänder lite så glider de precis innanför. Detta har hotellet innanför påpekat för Lola, men de har inte uppfattat det hela som att de måste flytta.  Så idag var det stora diskussionen, där självklart hela svenskmaffian var inblandad,  om de också ska ankra om eller inte och isåfall hur!. Visst – det låter som ett enkelt problem men när vindarna vrider och har sig så är detta inte självklart. Dagen slutade i alla fall med att de ligger kvar. – vi får väl se vad som händer på den fronten.

Vi å vår sida jobbar på vår ”att göra lista”. På loppmarknaden i söndags så hittade vi ett nytt gaslarm som Magnus monterade. Dingeskyddet till Swede Dreams är klart och jag har idag lagt om ny sikaflex i skarven mellan vask och diskbänk. Vi använder vår kära saltvattenspump väldigt mycket och där slösar vi med vatten till grovdisk och annat. Men nackdelen är att det sliter på inredningen. Förutom att sikaflexen runt diskhon släppt så nu måste vi också lacka om en hel del lister i köket – men det kommer senare. När jag ändå höll på med sika så passade jag på att laga ett par  irriterande läckor i doghouset. Jag gjorde ju om det mesta av tätningarna till glasrutorna i april 2015 hemma i Götet. Då hade jag problem med att sikan aldrig stelnade i kylan. Här, i värmen,  är det precis tvärt om. Tre minuter efter det att sikan lämnat tuben så har det blivit en hinna och därefter är den väldigt svårarbetad! Men tillslut blev det hyfstat. Vi åker också på lite projekt som vi inte räknat med. En dag så slutade vår ”gasavstängare” att fungera. Det är ett relä som sitter framme i ankarboxen vid gasolflaskan och via den så kan vi fjärravstänga gasen direkt på flaskan. Nu gav den bara upp! Konstigt tyckte vi…. Men när vi såg att datumet på själva relät var från nov 1972 så måste vi ju bara erkänna att vissa saker håller länge på Nanny innan de går sönder. Magnus har efter lite brottande med en nyanställd ”knickedick” inne på marinahandlaren i alla fall fått handla nya delar och i morgon ska vi se om vi inte kan få kopplat ihop allt och därmed höja säkerheten i båten lite igen. Inte så att det är någon fara. Vi har en avstängningskran precis bakom spisen som vi alltid använder men det är skönt att veta att det är avstängt vid själva flaskan. Så det går framåt – sakta men säkert.

Det här med gott ont och illa ont då? – Jo. Det goda onda kommer faktiskt från att jag har börjat testa på Yoga! Två ggr i veckan så är det gratis yoga precis vid hotellet innanför Nanny och eftersom jag aldrig riktigt förstått det här med yoga så måste man ju testa. Till min stora förvåning så tyckte jag att detta var riktigt, riktigt roligt. Men UJ, vilken träningsvärk det ger! Och jag förstår inte hur alla de erfarna faktiskt gör för att få till alla dessa knepiga ställningar. Och när det är som värst och alla muskler bara vibrerar av ansträngning så säger läraren ” Slappna av…. ni ska inte spänna några muskler… vila i era ställningar…” ELLER HUR!!!… Detta ger i alla fall ett gött ont efteråt!

Illa ont… Jo det kommer sig av att jag biter av en tand! Ni som känner mig vet att jag hellre föder barn än går till tandläkaren!  Men med en tand avbiten till en tredjedel och dessutom med massa vassa kanter som får tungan att blöda, vad gör man?? Jo,  man går ut på morgonnätet som går på kanal 66 varje morgon kl 07:30 och helt enkelt frågar efter en bra tandläkare. Därefter fick jag snabbt bokat en tid. Jag fick de vassa kanterna avslipade och dessutom ett MYCKET jobbigt besked. Det var sprickor ner i den rotfyllda tanden och den skulle gå sönder om jag inte gjorde något NU!! Och om den sprack så var det bara att  dra eller borra ur resterna… (HUUUUU) Så, nu på måndag har jag nu en tid där tanden ska slipas ner och därefter ska det tas mall till en krona. Kronan tar fem veckor att tillverka och därefter så kan de fästa den på resterna av min tand….. Detta var precis detta som har varit min värsta skräck med långsegling. Att behöva göra större tandjobb utomlands. Men nu är det bara att bita ihop och göra det bästa av det. Illa- Illa ont, känns det som . Men det finns de som har det värre och jag försöker hela tiden påminna mig om att jag befinner mig på vackra Grenada i det fantastiska Karibien och att jag INTE ska gnälla. Men det var inte riktigt detta jag hade i tankarna när vi planerade långsegling…

Och när jag när jag ändå är i gnälltagen så måste jag berätta om min nya-begagnade systemkamera som jag fick nerflugen med Björn i höstas. Även den har nu börjat protestera och vill bara fungera i korta stunder. Så sorgen är stor eftersom min ”lilla röda”. Den vattentäta och stötsäkra Olympusen jag har också har även den börjat protestera. Med andra ord är det snart dags att ge sig ut på shopping igen 🙁

På grund av kamerabristen så kommer här endast tre, tråkiga, bilder över hur sika-arbetet runt vasken blev!

Sliten sika

Sliten, läckande sika

Kladdig och snabbstelnande sika....

Kladdig och snabbstelnande sika….

Färdigt och klart! nu ska det bara torka innan städning.

Färdigt och klart! nu ska det bara torka innan städning.

Ha en go semester på er alla därhemma och därute!

160626 Vattenfall, grisbingo, midsommar och båtjobb

Efter lite funderande så hoppade jag och Magnus på en av de organiserade turerna som utannonserats på morgonnätet. Denna gick till ” Seven Sisters falls” mitt på Grenada. En av båtarna hade organiserat det hela och avtalat transport med alla cruisers huvudchafför, Shademan, och till slut blev vi tre minibussar som i samlad trupp lämnade hamnen. Tanken med utflykten var att få se lite mer av Grenada och dessutom få lära känna lite andra seglare och få höra hur saker och ting fungerar här på vår tillfälliga hemort. Det är många amerikaner som mer eller mindre bor här i sina båtar och de flesta verkade känna varandra väldigt väl. Vi blev varmt välkomnade och fick en riktigt, riktigt rolig och trevlig utflykt. Själva upplevelsen av vattenfallen var väl lite sisådär om jag ska vara helt ärlig. Vi blev ju rejält bortskämda på Dominika och då var vi ju helt ensamma. Nu var vi 30 talet som skulle plumsa i den lilla vattenpölen. Men det var gott om plats och massor av friskt sötvatten. Man har liksom glömt hur det är att bada i sötvatten under de här månaderna! Med alla skratt och skämt och allt som pågick så blev det riktigt trevligt. Det mest spännande var nog ändå att åka minibuss på det extremt smala och branta vägarna. Som jag har nämnt innan så är ju tempot här väldigt tillbakalutat och saker och ting händer inte fort här. Detta gäller INTE när folk sätter sig bakom ratten på sina bilar! Alla kör extremt aggressivt och framförallt toksnabbt! När våra tre minibussar jobbade sig upp på serpentinvägarna så  hade vi hela tiden ett stort gäng med bilar bakom oss som tutande och viftande visade sitt missnöje. De försökte sedan hela tiden köra om – även mitt i kurvor med obefintlig sikt. Själva satt vi inklämda och höll fast oss så gott vi kunde i den krängande bussen. Och allt detta till en underbar utsikt. Grenada är verkligen en grön ö!

När bussarna släppt av oss så väntade en klätterpromenad på ca 30 minuter och här fick vi också en mycket trevlig guide som följde med oss och föreläste om naturen vi såg. Tyvärr fick vi inte se några apor. Men det får väl bli en annan gång.

Hela bussgänget på led!

Hela bussgänget på led!

Det var allt lite brant ibland

Det var allt lite brant ibland

Vår guide berättar om bambuns växtrkraft

Vår guide berättar om bambuns växtrkraft

Två av de sju fallen

Två av de sju fallen

Två glada haikare

Två glada haikare

Vissa kurvor klara man inte på en sväng, utan man får backa en gång emellan

Vissa kurvor klaras inte på en sväng, utan man får backa en gång emellan

Väl hemma efter den lyckade turen så ”lurade” Swede Dreams med oss på bingo. Vi var väl inte jättesugna på detta men det är väl klart att man får hänga på och se vad som händer. Jag kan lätt säga att vi inte ångrade oss att vi hängde på. Nu är vi ju inga bingoveteraner, Magnus och jag men  Bingolotto har man ju spelat ett par gånger genom åren. Detta var så långt från bingolotto som man kan komma. De två högvinsterna var nämligen en gris respektive två grisar…. som trillades ut in  i vagnar på den lilla scenen. Carlos var lite besviken på att det inte var en ko i vinstpotten som ryktet förutspått. Han hade planerat att ha den på fördäck för att få färsk mjölk i kaffet. Visst har de en stor båt men här tror jag han har missbedömt förutsättningarna lite 😉 Förutom högvinsterna så var det ett par omgångar där man kunde vinna både pengar till att få dra en hemlig vinst ur en låda. Vinsterna i hemliga lådan bestod av allt från bindor till tidningsställ. MEN…. vid vinst så överlämnades inte priset förrän vinnaren dansat solo på scenen i ett par minuter. Detta gällde ALLA. Inklusive gamla ”mormor” som sopade hem vinst efter vinst. Och här går man inte upp och ställer sig och smågungar, samt tar ett steg från sida till sida i takt till musiken. Nä! här skakas det på rumpor! REJÄLT. Alltså så ställer man sig med ryggen mot publiken och rullar på rumpan – män som kvinnor – stor som liten – gammal som ung.  Tyvärr blev det ingen gris till oss. Lola var väldigt nära men inte tillräckligt nära.  När det hela var över slocknade jag och Magnus fortare än fortast efter en mycket innehållsrik och rolig dag.

I fredags var det ju också, som säkert ingen av er har missat, Midsommarafton. Detta firades helt regelmässigt med sill, potatis, Västerbottenostpaj, jordgubbar, grädde, dans och lekar. Vi hade installerat oss vid en fotbollsplan där det fanns en bänk och självklart blev det både nubbe och visor.

När det var dags för lekar hade vi fått sällskap av en engelsk båt och ut på eftermiddagen kom en kille som tillverkade hattar och korgar. Han gjorde underbara små fåglar till barnen och jag fick en korg – alldeles gratis av honom. Christer beställde en hatt som han bara på ett par minuter knöt ihop. En riktig konstnär! Det blev en riktigt rolig midsommar!

Midsommarbarn!

Midsommarbarn!

Midsommarmiddag!

Midsommarmiddag!

Vilka barn gillar inte jordgubbar med grädde?

Vilka barn gillar inte jordgubbar med grädde?

Leka måste man också

Leka måste man också

Lola i farten

Lola i farten

Crille och hans trevliga hattmakare

Crille och hans trevliga hattmakare

I övrigt så fortsätter båtjobben. Magnus har kopplat och dragit om lite kablar och bland annat så har nu tryckvattnet en egen knapp på instrumentpanelen. Vi är ju lite rädda att det ska spricka någonstans och om det gör det så lär vi förlora allt vårt dyrbara vatten på bara ett par minuter. Magnus har också läst på en massa om vindsnurror så nu har vi faktiskt beställt en vindsnurra och den ska monteras över radarrandomen. Jag har tillbringat två hela dagar på Swede Dreams tillsammans med min symaskin och syr ett dingeskydd. Sådant tar mer tid än vad man kan tro. Men nu närmar vi oss och jag tror att vi klarar oss på en dags arbete till. Det är riktigt roligt att vi är flera båtar som ligger ihop och kan därmed hjälpa varandra med diverse båtjobb och tankearbete. Diskussionerna blir många, långa och trevliga!

Nu idag, söndag, så ska vi iväg på båtpryls-loppmarknad hela gänget. Ska bli spännande att se om vi hittar något som vi tycker är absolut nödvändigt 🙂

160619 Framme!

Vi hade underbara dagar på Carriacou. Både Magnus och jag fastnade för denna lilla sömniga vik och hit kommer vi återvända! Den saken är säker. Jag firade min födelsedag här och fick både fina presenter och vi var ute och åt riktigt god pizza. Födelsedagslunchen bestod av kladdig chokladkaka och bubbel. Den bästa sortens lunch enligt mig.  En av dagarna gjorde vi en haik upp på en av de högsta topparna. Det var både varmt och brant men väl värt turen. Liv och Lola hängde en dag på på tanterna inne på stranden och deras vattengympa. Jag hade suttit och tittat på dem ett par gånger innan jag bestämde mig att jag var tantig nog att vara med. Det var en rolig upplevelse och förutom nya seglarbekantskaper så fick jag lära mig något nytt. Denna formen av vattengympa kallas för ”noodeling”. Det innebär att man har en lång plastkorv att flyta på och träna med. En av tanterna kunde inte ens simma och hade världens problem och några låg mest och plaskade runt i vattnet. Och det går ju inte…. så jag bestämde mig för att gå ”all in”. Och hoppla! Det var riktigt jobbigt och roligt!

En tusenfoting med snygg bakgrund

En tusenfoting med snygg bakgrund

Carlos och Magnus på väg upp

Carlos och Magnus på väg upp

Lite fin utsikt

Lite fin utsikt

Plundring av ett överfullt tamarinträd. Lola gjorde god juice på frukterna :-)

Plundring av ett överfullt tamarinträd. Lola gjorde god juice på frukterna :-)

Liv får presenter på sin födelsedag

Liv får presenter på sin födelsedag

Jag blev jätteglad för mitt fina smycke! Tack Swede Dreams!

Jag blev jätteglad för mitt fina smycke! Tack Swede Dreams!

Paco och Luna gör sig snabbt hemmastadda!

Paco och Luna gör sig snabbt hemmastadda!

Födelsedagsmiddag på Lazy Turtle

Födelsedagsmiddag på Lazy Turtle

Riktigt god pizza och riktigt trevligt sällskap

Riktigt god pizza och riktigt trevligt sällskap

Men någonstans började Grenada dra i oss och ropa efter oss så på torsdagen seglade vi på östsidan ner, i en go härlig vind de 35M till Grenadas sydspets. Både vi och Swede Dreams ankrade upp oss bredvid Searocco längst in i Prickly Bay. Här är tanken att vi ska ligga still en två-tre månader. Det kanske låter väldigt länge men vi behöver pusta ut lite och ligga still. Listan på saker som ska åtgärdas på Nanny är uppe i två A4-sidor nu. Det är mycket som har slitits rejält senaste året och behöver underhållas. Någon gång i augusti/september tänkte vi försöka få till ett lyft så att vi kan måla om magen på henne och polera henne ordentligt. Så på så sätt är vi nu alltså ”framme”

Det finns flera vikar här och det är många seglare som ”översomrar” här. Risken för orkaner är väldigt liten här och om det skulle varnas för en så kommer alla vikarna tömmas och alla transportera sig ner till det lite mer säkra Trinidad i en väldans fart. Som tur är så har de/vi väldigt bra koll på hur orkanlågtrycken bildas och vi räknar med att få en varning minste en vecka innan vi hamnar i riskzonen och det ger oss oceaner av tid att flytta på oss.

Prickly Bay är känt för att vara lite rulligt. Men vi har som vanligt letat oss längst in och vi tycker att vi ligger riktigt bra. Kl 07:30 varje morgon så sprakar VHF:en igång och det lokala cruisernätverket drar igång. Här informeras om väder, aktiviteter och  andra nyttigheter. Vi blev nästan stressade första dagen när vi hörde om alla utflykter och fester och arrangemang och.. och …och… Men vi lugnade ner oss och insåg att vi nog inte kommer att få långtråkigt denna sommaren. Det gäller nog snarare att planera så att underhållet på vår kära Nanny verkligen blir gjort! Vi har varit en första sväng runt och tittat och här finns både ett riktigt gott utbud av mat (dyrt såklart…) och annat så vi tror att vi kommer att trivas riktigt bra här. Det regnar dock rätt mycket i omgångar så jag måste få till ett ordentligt vindskydd för vår förlucka så att den kan vara öppen under skurarna. Det är inte mer än 30 grader varmt men luftfuktigheten är hög, vilket gör att det lätt blir RIKTIGT svettigt!

Så här är vi nu och listan har börjat betas av och efter ett besök hos slaktaren igår så blir det gogrillning ikväll.  Sköt om er alla och hoppas ni har riktigt gott sommarväder!

160613 Massor av fotoalbum och en kort krigsrapport

Jo, det var ju detta med att vi ligger i krig. Fast det är nog lite felaktigt för just nu är allt lugn och ro ombord på Nanny. Vi har inte haft en enda äcklig, ovälkommen kackerlacka på över två veckor nu. Jag är övertygad om att det var det det kinesiska giftet som gjorde susen. Samt kanske också den kackerlacksspray som påstår sig ta knäcken på eventuella ägg. Vi är i alla fall nöjda och förklara Nanny för en krigsfri zon och att vi vann kriget! Men vi har strategiska reserver i beredskap om det är så att de skulle våga visa sig igen!!!

Just nu sitter Magnus ser på fotboll så då passar jag på att gå ordning på våra fotoalbum 🙂

Jag har legat efter med dessa och för den som vill så kommer här en hel del bilder att frossa i.

Övriga fotoalbum hittar ni under fliken FOTO längst upp på sidan eller  här

Widebild från Nannys ankring i Salt Wistle

FOTOALBUM – 160602 Salt Whistle Bay

Att simma med sköldpaddor är svårslaget

FOTOALBUM – 160601 Tobago Cays

Tro det eller ej men jag käkar grillad grisknorr...

FOTOALBUM – 160526 Canouan

Grillfest på Swede Dreams

FOTOALBUM – 160516 Bequia

OK, lite ont gjorde det och lite kallt var det

FOTOALBUM – 160429 Dominika

På "Swunk"-konsert

FOTOALBUM – 160408 Antigua

160611 Vad gör ni på dagarna egentligen??

Två  stillaliggande dygn i Carriacou

Ibland undrar jag var dagarna tar vägen. Vissa dagar hinner man inte med något, dagen tog bara slut. Andra dagar får man gjort hur mycket som helst och ibland vill man inte göra något alls. När jag fick frågan ”Vad gör ni egentligen på dagarna?” så undrade jag lite detsamma…. Därför kommer här en  liten beskrivning vad vi har haft för oss under lite mer än ett dygn. Det är kanske inte är helt typiska dygn men ändå – såhär brukar flyta på när vi ligger still ett tag. Vi ligger i en rätt skyddad vik, Tyrrel Bay, på ön Carriacou. Det finns en sömnig liten bygata bakom strandremsan där det finns ett par restauranger och några små affärer med MYCKET begränsat utbud. Alla är vänliga, glada och ingen har bråttom till någonstans alls…. överhuvudtaget….

160610 Fredag eftermiddag.

Jag och Magnus ligger i sittbrunnen bakom solskydden och läser var sin bok. Det är varm. Så tokvarmt att det rinner ner svett i ögonen och jag får gång på gång torka mig eftersom det svider i ögonvrårna. Under förmiddagen har jag sytt lite förstärkningar på vårt dingeskydd och Magnus har gjort nya åror till dingen. De som vi fick med  var alldeles för korta och det var hopplöst att ro med dem. Efter en sväng på stranden där Magnus hämtade ut sin påfyllda dykflaska och jag monterat dingeskyddet igen så tyckte vi att vi gjort tillräckligt med nytta denna dag och slappade bara i eftermiddagsvärmen. Fam Swede Dreams kommer förbi efter att ha avslutat sin skola och varit på stranden. Lola tar hand om en ledsen papaya som hon lovar ska bli glass vid något tillfälle och Carlos får ett par extra pipar till en silikonspruta som vi har över. Det är lite tomt i svensklägret för både Tacoma  och Searocco har gett sig av ner mot södra Grenada. När eftermiddagen går mot 17-tiden så känner vi hur värmen släpper långsamt. En av ”locals gubbarna” i roddbåt kommer som vanligt förbi och kör sin vanliga tiggarrunda och eftersom vi var lite hårda denna dag så nöjer han sig med att få sin vattenflaska påfylld. Han tackar, önskar oss en trevlig kväll och paddlar vidare till nästa båt. Efter att ha tagit dagens sista bad och därefter avslutat med en ljuvlig sötvattensdusch börjar vi fundera på vad vi ska ha till middag. Jag bestämmer mig för att utmana ödet och prova på något nytt. Det blir linsgryta. Jag har alltid varit dålig på att laga mat med baljväxter men det finns mycket sådant här i affärerna och det är ganska billigt. Det blir en stor laddning och jag inser att vi har så mycket mat att vi kan bjuda Swede Dreams på middag. Jag ropar upp dem på den ständigt påpassade kanal 72 men för en gångs skull så får jag inget svar så Magnus får hoppa i dingen och bli budbärare. Vi får en mysig kväll i Nannys sittbrunn och det är inte sista gången jag gör linsgryta. Men maten dröjde lite eftersom jag fått för mig att det räckte med att koka linserna i 15 minuter… Efter över 60 minuter var de nästan klara…. Swede Dereams har en mycket större båt så blir det naturligt att vi ofta hänger där men denna kväll blev det alltså hos oss på Nanny. Lola håller efter oss med stenhård magträning med den sk. plankan och det fick vi till i Nanny även om vi fick göra det i omgångar. Barnen Paco och Luna är fantastiskt duktiga och även de klarar av att göra plankan som nu blir tuffare och tuffare för varje dag. Denna fredag var det 60 sek som gällde och det gick ju bra. Men nästa gång ska vi nog göra den innan maten. Kl 19 är det mörkt och då börjar man också gäspa ikapp… Så när Swede Dreams åkt till sitt så kröp vi till kojs vid 22 tiden. Ungefär samtidigt så började musiken spela inne på land. Det har sina nackdelar att ligga nära land. Denna natt var det karibisk trum-disco-DJ tema på en av restaurangerna och volymen var så klart så stark att jag tyckte att jag kände bastrumman i vibrera i kudden. Först vid 04 på lördagsmorgonen gav de sig. Alltså inte mycket sömn denna natt.

160611 Lördag.

Vid 07:30 kunde jag inte ligga kvar i sängen längre – det började redan bli varmt. Jag gick upp och kokade vatten till te, kaffe och disk samt slängde ihop en omgång stekpannebröd för jäsning.  Batteribanken började bli tom så jag startade motorn för att få igång dagens laddning. Samtidigt startade jag watermakern och satte våra datorer på laddning. Därefter kan man sitta och njuta av allt vackert runt sig med en kopp te och en bok. Eller som denna dag när jag fick kontakt på Messenger med Kajsa och fick chattat lite med henne och fick höra lite om deras äventyr med deras nya båt som de snart ska hämta hem från England. Jag steker lite bröd och diskar efter gårdagens middag. När Magnus ska göra sig lite mer kaffe så frågar han mig varför det rinner vatten inne i skåpet framför vasken… Jag fattar ingenting förrän jag inser att jag inte har kopplat över vattnet från watermakern in i vattentanken utan det går fortfarande ut i ”provsmakningsslangen”. Vilken jag stoppat in i skåpet i tron att jag kopplat om vattnet. Alltså ca 5 liter vatten rätt ner i båten. I bland så är det tur att vi har en watermaker som bara gör 5 liter i timmen. Tänk om den gjort 100 liter eller så… Nu blev det inte så jobbigt utan vi räknar med att det mesta helt enkelt dunstar bort om det inte finner sin väg ner till kölsvinet. Själva skafferiet klarade sig 🙂

Paco ropar upp oss och frågar om vi har polyuretanlim…. öhhhh….nej det har vi inte…. Vad ska ni ha det till? Det visar sig att stallet på Pacos älskade ukulele har lossnat och det måste såklart lagas omedelbart. Paco har bara på några veckor blivit en riktigt fena på ukulele så det är ju jättetråkigt. Vi kan bara erbjuda tvåkomponent epoxilim  och vi lovar att ta med det.

Vid 10-tiden packade Magnus ihop sina dykarprylar och sitt harpungevär. För att få tag i viktbältet så får han riva ur hela förpiken och då passar jag på att plocka fram lite mer torrvaror ur lådor som vi har där under. Bland annat hittade jag en svensk hamburgerdressing (av onämnbart märke enligt  min syster) som kommer att komma väl till pass.  Därefter  körde vi över till Swede Dreams.  Lola, barnen och jag skulle in till land och fylla på lite av grönsaksförråden och killarna hade planerat lite undervattensjakt. Grejen är den att det egentligen är förbjudet att använda harpungevär här. Men enligt den lokala dykfirman som Carlos pratat med så är det helt ok. Så länge man bara jagar Lionfish. Lionfish eller Kinesisk Drakfisk som den nog heter på svenska hör egentligen inte hemma här i Karibien. Tydligen var det något stort akvarium i Florida som sprack på 80-talet och därifrån har de spridigt sig snabbt.  Den äter allt av yngel som den kommer över och har tydligen inga naturliga fienden vilket gör att den förökar sig alldeles för fort på andra arters bekostnad. Den är ju extremt giftig med alla sina taggar. Att äta den, ska vara en delikatess – när alla taggarna är borta såklart.

Lionfisch - bilden är från Wikipedia

Lionfish – bilden är från Wikipedia

Lionfisch - Bilden är från Wikipedia

Lionfish – bilden är från Wikipedia

Vi i landpatrullen fick köpt lite grönsaker till kvällens planerade tacofrossa men vi fick inte tag i några avacado. Vår favorit-tant som har byggt sitt fruktstånd uppe på muren på två meters höjd vid sin tomt ropar och skrattar när hon får se oss. Hon vet vad vi alla heter och vet vad vi vill ha för frukt. Hon skrattar och ler och skojar med både oss och barnen.  Men avacado hade hon inte så vi fick gå vidare. Killen i det andra grönsaksståndet sa att vi fick vänta lite på dem… – Jaha tycket vi, kommer de med båtleveransen i eftermiddag? -Nej, det är inte säsong för avacado. -Ok, när är det säsong då. – oktober, svarar han och flinar lite. Ja, ler vi och håller med om att det är ju att vänta ett tag. Tänk vad bortskämda vi är hemma som kan få tag på vilken frukt/grönsak  som helst vid vilken tid som helst och dessutom till extremt billigt pris!

Efter att ha kylt oss i skuggan med lite kalla juicer och dricka på mysiga Gallery Café och fått en liten dos av snabbt internet  och jag fick dessutom tag på favoritsonen och fick pratat lite med honom, så åker vi ut till Swede Dreams igen. Där är också killarna tillbaka och de har haft fiskelycka. Det visar sig att de har skjutit två stora Lionfish som redan var rensade och klara. Ukulelen som limmades på förmiddagen monterades ihop och Magnus försökte försiktigt stämma den men tyvärr höll inte lagningen. Så det blev lite funderande och resonerande om hur man kunde laga och förstärka den på bästa sätt. Paco måste ju kunna fortsätta spela såklart!

Tillbaka i Nanny tog jag hand om grönsakerna, satte en omgång yoghurt och eftermiddagen tillbringades i skuggan i sittbrunnen.  Jag sitter och skriver denna text och Magnus läser bok och vi njuter livet.

”Det är svalare idag” säger Magnus precis. Det är bara 29,3 grader!!! Men jag kan lova att det känns varmare. Inne från land hör vi hur musiken sakta börjar dras igång igen. Det är nog lite halv-live med någon som halvsjunger till förinspelad popp-reggae… Typ karaoke…med myyyyycket bas. Vi får väl se hur det kommer att påverka nattsömnen

Snart är kl 18 och vi ska bort till Swede Dreams och fixa tacos, innan dess, dagens sötvattensdusch och så var denna dagen slut…. Ytterligare en bra dag och vi mår oförskämt bra.

Kram på er alla!

160606 Glad nationaldag på er alla

Vi har haft ett par underbara dagar i Salt Whistle bay och här kommer lite bilder från både det och Tobago Cays.

Med detta gänget har man aldrig tråkigt! Den saken är säker. Ena sekunden ska det göras plankan, sedan är det tävling i att rulla stockar med fötterna eller så är det volleyboll på stranden och grill på kvällen.

Sköldpadda :-)

Sköldpadda :-)

Att simma med sköldpaddor är svårslaget

Att simma med sköldpaddor är svårslaget

Sköldpadda igen

Sköldpadda igen

Widebild från Nannys ankring i Salt Wistle

Widebild från Nannys ankring i Salt Whistle

Det räcker inte med en bild för att beskriva hur vacker

Det räcker inte med en bild för att beskriva hur vackert det är på Salt Whistle

Nanny ligger på lagom djup med sina djur omkring sig :-)

Nanny ligger på lagom djup med sina djur omkring sig :-)

Magnus uppklättrad

Magnus uppklättrad

Det obligatoriska fotot :-)

Det obligatoriska fotot :-)

fyra vita rumpor med Nanny i bakgrunden - barnsligt... ja.... men kul....

fyra vita rumpor med Nanny i bakgrunden – barnsligt… ja…. men kul….

Crhister hänger med

Crhister hänger med

Affe klättrar högst

Affe klättrar högst

Volleyboll :-)

Volleyboll :-)

Luna får lite kokosvatten

Luna får lite kokosvatten

Tanterna i vattnet :-)

Tanterna i vattnet :-)

Somliga stilar upp sig inför kameran :-)

Somliga stilar upp sig inför kameran :-)

Lola och Paco vid stranden

Lola och Paco vid stranden

Alla på plankan på Swede Dreams

Alla på plankan på Swede Dreams

160603 Tre ankringar

Canouan

Tanken var att gå ner till Salt Wistle bay på Mayreau och stanna där ett par dagar innan vi gick runt hörnan till Tobago Cays. Väderprognosen sa dock att det skulle blåsa lite mycket i ett par dagar. Efter skeppsråd med alla fyra Svensk-Göteborgsbåtar så kom vi överrens om att ligga kvar ett par dagar på Charlestown Bay. Det är nämligen så att det har rapporterats om lite skumt folk ute i vikarna runt Tobago Cays och därför har vi bestämt oss för att hålla ihop när vi ska dit och ankra alla i samma vik. Då lär det inte vara några skummisar som vågar sig nära oss 😉 Här på Canouan är alla supertrevliga och boatboysen är glada och pratsamma. Vi är bara 5M ifrån Salt Wistle bay så det är ingen jätteförflyttning direkt men på Canouan var det lite mer vindlä. MEN…. den prognostiserade vinden kom aldrig! Det blåsete noll och absolut ingenting och det tillhör inte vanligheterna här! Undertiden så gör vi mest ingenting. Vi umgås i varandras båtar och löser världsproblem. Affe bakade världens chokladkaka och bjöd på kafferep i Searocco en dag. En av kvällarna hade vi stort knytkalas hos Sweade Dreams.

Carlos var en sväng hos oss och tittade på ett litet svetsjobb vi behöver ha gjort på ratten och dessutom så har vi börjat diskutera möjligheterna med att sätta dävertar bak på Nanny. Drömmen är ju att kunna hissa upp jollen med motor och allt när vi gör korta förflyttningar mellan öarna. På längre överseglingar blir det jolle på däck som vanligt – men vi får se, det är inte helt enkelt att få till det så att det blir både bra och snyggt! Tankearbetet har börjat i alla fall och det är alltid kul att hålla igång hjärnan med sådant småpyssel.

Magnus har så försiktigt börjat att komma igång med löpningen igen men det är svårt i värmen. Det gäller att gå upp tidigt för trots att vi just nu har mest mulet så är det väldigt hett här. Att det är mulet gör också att vi får köra motorn en timme eller två varje dag för att ladda våra batterier och göra vatten. Vi har ju haft en 42W solcell över efter vår sista uppgradering och den har stått på däck med en ”till salu” skylt på och igår fick vi faktiskt napp. Det var chefen för boatboysen som kom ut och efter lite förhandling med Magnus så blev vi av med den och han for lycklig in till land igen. Om jag förstod det rätt skulle han ha den hemma på huset 🙂

I övrigt så har vi haft rätt bra underhållning i form av bland annat färjetrafiken på Canouan. Inne i viken finns den utstickande betongkan ingjuten i sanden. Det kommer ett par färjor per dag och de lägger till med häcken mot nocken på betongbryggan. För att klara detta så kommer de i full fart in mot kajen med nosen först, släpper bogankaret och på det springet som de då får när de ”kör över” ankaret (som måste få fäste…) så vrider de in häcken mot kajen. Det är otroligt imponerande att se – för de missar aldrig! Färjorna är gamla och slitna och en av dem har en underbar, torr, dunk-dunk motor. Fast när de ligger till kaj så tutar de hela tiden. Varför vet jag inte, om det är för att hälsa eller tala om att de ligger i hamnen eller… ja, bara att gissa. Storleksmässigt så går det väl på en tre, fyra lastbilar per båt. Sedan är de fulla

Tobago Cays

När vinden inte gjort entre på tisdagsförmiddagen så släppte vi vår trygga vik och gick ner till Tobago Cays eftersom vi fick en soligt väderprognos för två dagar. Men denna dag så blåste det självklart upp och vi fick gömma oss runt hörnan på en av öarna. Tobago Cays är mytomspunnet och omtalat som en av de vackraste platserna i Karibien. Men jag vet inte om jag håller med. I ock med vinden så fick vi väldigt grumligt vatten och dessutom så blev det ju supertrångt när alla försökte ducka lite för vinden. Mängden charterkatamaraner som ankrade mitt i rännan mellan de två öarna var ju absurd… Undrar just hur det är där på högsäsong… Boatboysen jagade hej villt och ville ha in folk till sina grillkvällar på stranden. Vi valde att avvakta lite. Dels för att vi tyckte att det var dyrt men även för att hummersäsongen är slut och de därmed inte får lov att servera dessa gobitar. Men vi fick allt till lite snorkling i vinden med både sköldpaddor och rockor.Den andra dagen fick vi också en fin eftermiddag på stranden med både volleyboll och härligt strandhäng. På kvällen drog världens regnväder in med åska och starka vindbyar. Men vi klarade oss från det värsta och fick även igång grillen den kväll. Tacoma hade lämnat oss vid detta laget och tagit sig lite längre söderut så nu är vi ”bara” tre svenskbåtar i gänget.

Salt Wistle Bay

Torsdagen blev ytterligare en kort förflyttningsdag och nu bara lite längre västerut och nästa berömda vik. Här är det vackert som i en saga och färgen på vattnet helt otrolig. Sandstranden är magiskt vacker och vi gick så långt in i viken som vi bara vågade och släppte ankaret på 1,8 meter.Med 20 meter kätting så hamnade vi på 2,5 meters djup och det räcker gott och väl för oss. Vinden viner över den lilla strandremsan men vi har fullt sjölä och Nanny ligger hyfsat still. Värre blev det för Swede Dreams och Searocco som med sina djupa kölar fick ankra utanför alla bojarna. De har det allt lite smårulligt i vinden och vågorna som letar sig in runt hörnan. Tyvärr är nästan hela viken fylld av dessa bojar och de kostar 20 USD per natt vilket inte alls ligger i vår budget. När vi kom in i viken så hittade vi ytterligare en svenskbåt. Flying Pinguine, som vi träffade uppe på St Barths. Tyvärr skulle de precis lyfta och även de ta sig söderut. Men alltid kul att träffas även om det blev ett kort möte. Vi fick eftermiddagsfika på Swede Dreams – seriöst goda kanelbullar och därefter kostade vi trots allt på oss ett restaurangbesök tillsammans med Affe och Crister. Det var riktigt gott! Men billigt är det INTE. Fast ibland måste man ju få unna sig lite 😉

Idag på morgonen tog Lola och jag tillsammans med Luna på häng en riktigt go långpromenad fram och tillbaka på stranden i över en timme i bra tempo. Fantastiskt att kunna få till en god motion barfota och sedan bara få glida ner i det klara vattnet!

Just nu har vi inte bestämt hur länge vi ligger här och vad nästa plan är… Det får ge sig och som vanligt så bestämmer vädret. Men det ser ut som att det blir 9-12 m/s och blandat mulet med sol den kommande veckan så det är ju bara att anpassa sig !!

Uppkopplingen är inte heller den bästa så det får bli ett bildlöst inlägg – tyvärr.

Kram på er alla

160527 Vänligt och lite lurigt på Bequia och Canouan

Jag har totalt förälskat mig i den lilla vackra ö Bequia!

Vi har verkligen inte träffat en enda ovänlig människa! Alla från försäljare till gubben som ligger mitt i vägen och sover (mer om det senare) är helt enkelt supervänliga!

En eftermiddag när vi låg på stranden (typ bara vi i svenskgänget) så vågade jag mig fram till ett av de stånd som säljer lite klänningar och saronger. Min favoritklänning blev ju tvättad för varmt och blev till en miniatyrklänning på Liv – fast å andra sidan så visade den sig passa Lotta perfekt så den fick hon med sig hem efter sitt besök här. I alla fall. Jag är ute och letar efter en annan klänning och jag vet preciiis vad jag vill ha. Men det är alltid jobbigt mer försäljare som är för påflugna och enträgna. Men inte här – jag fick i lugn och ro själv leta igenom sortimentet medans den vänliga damen småpratade lite. Jag provade en av klänningarna men de var alldeles för stora och den jag ville ha fanns inte i min storlek. Dock så kläckte den vänliga damens make ur sig att ”det är bra med en stor klänning när du går upp i vikt”… Jag började storskratta men därefter trodde jag inte mina öron och inte heller mina ögon när den vänliga damen gav sin man en örfil!!! Fast de båda skrattade åt det och då även jag. Mysko… Det blev inget köp men efter detta vänliga bemötande så vågade jag mig bort till torget och lite andra försäljare och där hittade jag efter mycket om och men en hyfsat bra ”gå-och-dra-i-klänning” Åter igen – alla supertrevliga.

I måndags tog vi tillsammans med Searocco och Swede Dreams en promenad över till andra sidan av ön och den fina bukt som finns där. Det var varmt och det var brant. Men en trevlig utflykt. Carlos och ungarna hoppade i havet och hade väldigt roligt i de höga vågorna – vi satt på stranden och njöt av den fläktande vinden. Och så landade vi på det fina hotellet lite längre bort i viken för att svalka oss med något gott. Vi har ju en tight seglarbudget så det första jag gjorde var att titta i menyn för att se vad saker och ting kostade i lyxens boning. En drink kostade 30 XCD och en öl 8 XCD. Alltså blev det var sin öl till oss. Lola och barnen tog var sin kula glass. Och det var nu det luriga började. En kula glass kostade 11 XCD om man ville ha två kulor glass så kostade det 29 XCD. Lola protesterade men det hjälpte inte. Datorn i baren sa att så mycket kostade det, så det så! Alltså – var sin kula glass till Lola och barnen.

När vi då sedan skulle betala så gick jag fram till baren med en 20 XCD sedel i handen. För enligt min skolmatte så är 2×8=16 och jag skulle med andra ord få tillbaka 4 XCD. Trodde jag ja….. Nej inte alls. Här tillkom först skatt på beloppet och sedan en procentuell serveringsavgift. Så 24 XCD ville han i baren allt ha. Alltså ett pålägg med ca 50%. Hej och hå. Bara att betala och vara glad. Detta är ca 80 SEK och det är ju inte helt gratis för att få 2 st 275ml ölflaskor, utan driksglas. Men det kunde ju vara värre… Lola betalade med kort och för enkelhetens skull så i USD. Först tänkte hon inte på summan utan bara betalade och gick glatt därifrån. Tills tioöringen trillade ner och hon tittade på kvittot. De hade tagit tre gånger så mycket betalt per kula glass. Efter mycket om och men så fick hon bartendern att gå med på att något var fel.  Han skyllde på att det var datorn som bestämde vad saker och ting kostade. Men han gav med sig och efter en kontroll så visade det sig att han slagit in 3 st efterrätter istället för 3 st (separata) kulor glass. Det hela slutade med att hon fick tillbaka pengar men serviceavgiften är ju procentuell på beloppen man handlat för så… Ja, man kan inte bråka om allt men man får vara lite om sig och kring sig! Så lite lurigt är det allt…

På vägen ut från hotellet så hade de ett par jättestora mangoträd. Här är mangoträd lika vanligt som äppleträd hemma. Och tydligen så finns det också lika många sorter. Just nu går vi in i ”mangoperioden” och det finns ett överflöd av denna söta och goa frukt! Från hotellets träd droppade det bokstavligen mangos ner i backen och vi kunde inte låta bli att börja plocka. En dam från hotellet ropade till oss och först trodde vi att hon skällde på oss – men inte. ”Använd pinnar för att slå ner så många ni kan”. Och det gjorde vi 🙂 Så just nu äter vi gratismango i Nanny så det tryter ur öronen på oss. Mycket gott i frukostyoghurten kan jag lova.

Magnus och jag gick tillbaka till båten medans de övriga stoppade på en annan restaurang för lite middag. Det blev lite sent för dem och på vägen tillbaka så var det också därför beckmörkt. Vägen/stigen ner till stranden och viken där vi ligger ankrade är lite krokig, brant och viker av från huvudvägen mitt i en sväng. Här låg det tydligen en man och sov….mitt i vägen när de kom tillbaka i mörkret. Men han bara talade om för dem att det inte var något farligt att gå ner för vägen och önskade gänget godkväll 🙂 Till och med uteliggarna är vänliga!

Nej, inte den vägen Affe!

Nej, inte den vägen Affe!

Stranden vid Friendship Bay

Stranden vid Friendship Bay

Familjen Swede Dreams

Familjen Swede Dreams

Branta backar är det gott om!

Branta backar är det gott om! På väg hemåt igen.

 

Strandpromenaden

Strandpromenaden

På tisdagen hade vi en plan att få med oss grillfesten på Jacks bar. Denna ska vara riktigt bra enligt ryktet. Men det är bara att inse att vi nu seglar här utanför säsongen för det var inga mer grillfester nu förrän i november. Och då lär vi ju inte ligga kvar här! Istället så trollade Magnus fram en mycket god chilli con carne som avnjöts av hela gänget i i sittbrunnen till Swede Dreams.  Vi hittade fryst köttfärs i plastkorv i butiken. Även här lägger man på skatt utöver det som står på prislappen. I alla fall på vissa varor… Lurigt som sagt… Köttfärsplastkorven var en riktig flashback till hur det var i Norge för 20 år sedan när man skulle köpa köttfärs. Mängden vatten var i alla fall lika stor men det smakade faktiskt riktigt, riktigt bra. Det gör det ju alltid när man slipper laga mat 🙂

Onsdagen flöt på och det slutade med grill hos Swede Dreams igen… Ni hör ju, hur jobbigt vi har det.  På torsdagsmorgonen drog vi dock upp kroken och tuffade ut ur viken redan vid 08:30 med siktet inställt på Canouan. Dessa 20 M blev fin segling i alldeles lagom mycket vind och helt utan dramatik. Det var längesedan vi hade en segling utan vita gäss och ändå så gjorde vi bra fart. Inne i viken på Canouan, som förövrigt tydligen betyder sköldpadda, så låg det endast två båtar ankrade. Svenskbåten Tacoma och en tysk segelbåt. Vi blev mötta av en extremt trevlig ”boatboj” som, efter det att vi tackat nej till att ta en av hans mooringbojar, informerade oss om att lägga gott med kätting och ha gott om plats runt oss eftersom vinden snurrade 360 grader  flera gånger per dygn. Med tanke på att det bara fanns två andra båtar att ta hänsyn till så var det inga större problem. Superklart vatten och en härlig sandbotten. Inte svårt att ankra då….

Vi gjorde oss hemstadda och ut på sena eftermiddagen så kom också ”sjusovarna” Swede Dreams och Searocco. Av totalt åtta båtar i viken så var alltså hälften svenskar….

På fredagen blev det lite pyssel. Jag sydde två sidosolskydd till sittbrunnen, för solen är i omgångar så het på både morgon och eftermiddag att man inte klarar att ens ha en lilltå i solen. Sedan fick sig också Nanny en skrapning av vattenlinjen. Det växer så otroligt fort. Jag tog ena sida bara för ett par dagar sedan och nu var det dags för andra sidan. Då har det redan börjat växa på den första… Men man får väl se det som att klippa gräsmattan hemma. Numera så har vi också öronproppar när vi skrapar botten och vattenlinjen. Carlos på Swede Dreams lyckades nämligen få besök i ett av sina öron av en av de små krabborna på ca en till två centimeter som bor i båtskägget. Den kröp så långt in att Lola fick dra ut den med en pincett. Hu… Jag ryser bara jag tänker på det. – Alltså… öronproppar när man skrapar Nannys Mage. På eftermiddagen fick vi till en grym snorkling där vi bland annat fick se muränor och så många humrar så att de inte gick att räkna!

Carlos letar hummer

Carlos letar hummer

Alfred på väg upp

Alfred på väg upp

Halvfisken Luna

Halvfisken Luna

Affe och Chrille hade fått tips om en bra grillrestaurang upp i bergen och sagt och gjort. Hela svenskmaffian på 10 personer drog in med jollarna i mörkret och började trava upp för backarna. Och backigt var det.  Och dessutom fredagsfest ute på gatorna. Varje litet hål i skjulet till affär hade framme allt av högtalare ni kan tänka er och högsta volym räcker inte. Jag tror att det har en extra dimension på volymknappen här. Dessutom så var det inte direkt en restaurang utan ett skjul där man kunde hämta mat… Skjulet var ca 4 gånger 4 meter och innanför disken stod två bastanta damer där den ena grillade för fullt och den andra langade mat. Självklart i en väldigt maklig takt, men ändå.  Musikvolymen var totalt och helt oförklarligt hög inne i grillhaket. Det gick inte ens att tänka en enda tanke för hela kroppen stod och studsade med basen i musiken. Grillmenyn bestod av: kyckling, fläsk, saltat fläsk, revben och grissvansar (!)  Till detta kunde man få stekt ris, oststuvade makaroner, potatissallad (fast det var mer som kallt potatismos med ärtor…) och grönsallad. När vi stod och väntade så hängde Magnus på bardisken lite och vips så sprang det en stoooor spindel över handen på honom. Uhuhhhhh….. Magnus och jag slog på stort när det blev vår tur och fick var sin frigolitlåda knökfull med lite av allt. Och då även såklart var sin grissvans för den facila summan av 20 XCD per portion. Alltså i runda slängar strax över 60 SEK.  Runt hörnan fanns det ett par bänkar med bord att sitta på. Självklart så hade man även här ställt ut en JÄTTEHÖGTALARE precis bredvid så ljudvolymen var om möjligt ännu högre. Konversationen gick mest ut på: -VAAAAAA? JAG HÖR INTE!!!!! Det man däremot inte hade tänkt på var ljus…. Det var helt nattsvart och becksvart runt alla bänkarna. Men som tur var så hade vi två jollelampor och en pannlampa med. Man måste ju se vad man äter när man ska smaka på grillad grissvans menar jag! Dryck köpte man i lilla miniaffären bredvid eller av en kille rätt över gatan som satt på en frysbox fyll med is och öl. Tre flasköl för 10 XCD är ju helt ok!! Var maten god då?? Nja… sådär, men det gick ju ner en del så det fick väl trots allt nästan godkänt. Till och med lite grissvans slank ner och det var ett riktigt kul litet äventyr! Inte riktigt vad vi väntat oss.

Grillköket!

Grillköket!

Pannlampa är bra om man ska se vad man äter!

Pannlampa är bra om man ska se vad man äter!

Eva hugger in på det grillade

Eva hugger in på det grillade

Tro det eller ej men jag käkar grillad grisknorr...

Tro det eller ej men jag käkar grillad grisknorr…

Gänget får i sig lite mat

Gänget får i sig lite mat

Uj, detta blev ett långt inlägg. Men så blir det ibland. Nu väntar oss ett par dagar med aningen blåsigare väder så nu i morgon ska vi fundera på hur och var vi ska ligga för att vänta ut det. Tobago Cays  precis runt hörnan hägrar  – men då får det nog lugna ner sig lite och hålla sig under 10 m/s