Först framåt 11 snåret lämnade vi Fuerteventura, hissade segel och lullade oss söderut. Det gick inte fort men eftersom vi räknat ut att detta skulle ta oss ett dygn med en snitthastighet på 4 knop så gjorde vi oss ingen brådska heller. Det enda vi hade bestämt var att vi inte ville angöra Gran Kanaria och ankra i mörker. Och med sex timmars marginal åt varje håll så kändes det bra. Vi lullade på så sakteliga och seglade mot solnedgången – bokstavligt talat – med spirade segel. Jag hade känt mig lite hängig så Magnus tog större delen av natten men när han gick på sitt skift vid 23 tiden så gjorde vi goda 5-6 knop. Tyvärr höll detta inte i sig utan framåt morgonen så dog det nästan helt och vi fick köra motor en stund. Men inte länge för sedan kom vinden tillbaka med besked och när vi kom in i ankarviken vid Anfi Del Mar så hade vi självklart 10 m/s i rumpan. I viken låg Swededreams, som har legat här i över två veckor. Vi ankrade bredvid dem och bara njöt av att vara framme. Ankarviken var lugn och fin – fast inte länge. Efter ett par timmar så kom det in en helt otroligt orolig dyning. Detta gjorde att Nanny åkte som en pendel i en gammal farfarsklocka. Kvällens middag blev en kurs i överlevnad för allt fullkomligt for iväg. Men nu var det ju mörkt och vi ville inte ankra om. Men efter en natt med extremt lite sömn gick vi de 500 metrarna bort till Arguineguin i stället. Swededreams berättade att det inte hade gungat så under hela den tiden de legat där. Vi tog inga chanser och flyttade på oss. Detta till trots att vi blivit varnade för att det är dålig ankarbotten i viken och att det är mycket sten och klippor. Vi kände oss lite kaxiga och gick längst in i viken – för djupet var inga större problem. Jag tyckte inte att jag såg så mycket stenar och släppte ankaret på 4 meters djup och mitt i en “sandpöl”. Magnus backade in ankaret med 2000 rpm och allt var frid och fröjd – Hur svårt kan det vara??. Här inne låg vi mer eller mindre blick stilla och inget rullande alls! Perfekt! I alla fall fram tills dess att Magnus tog sig en simtur med cyklopet och konstaterade att ankaret låg i en hög med sandfärgade stenar och endast en liten spets av ankaret satt fast bakom en klippskreva. Kättingen hade trasslat sig in under en annan stensamling och med de beskedet så fick vi ankra om. Det tog oss tre gånger innan ankaret satt i tillräckligt mycket sand och Magnus dubbelkontrollerat att allt såg bra ut. Man kanske inte ska vara så kaxig 🙂 Efter det så tog vi oss en tur på byn. Vi har ankrat precis nedanför Norska Sjömanskyrkan så vi tittade in där och sa hej och samtidigt fick vi med oss deras internetkod. Vilket gör att vi nu har internet i båten – i alla fall ibland. För när det är många som använder nätet så åker vi lätt ur och dessutom så verkar det som om de har fräckheten att stänga av sitt nät när de inte har öppet 😉 Tyvärr är det heller inte starkt nog för att kunna ladda upp bilder. Vi hittade en stor matbutik och där gick vi nästan i spinn över alla skandinaviska varor. Det fanns allt från OLW-chips till Jarlsbergsost och smörgåsgurka. I en butik med enbart skandinaviska varor hittade vi dessutom sill och ättika. Vi upplever det som extremt konstigt att bara höra norska och svenska runt oss. Det känns ju som om man är hemma igen – fast ändå inte!
På väg tillbaka till båten så hittade jag dessutom en dansk frisörsalong och fick snabbt beställt en tid tills på torsdagen. Torsdagsmorgonen började däremot med att vi tog jollen in och fick oss ett träningspass. Det är alltid lite mer meckigt när man ligger för ankare att ta sig in för att träna men nu gjorde vi i alla fall det och trots att klockan inte var mycket mer än 08:30 på morgonen så var det stekhett! Efter en snabb dusch och god frukost fick vi besök av Carlos och Luna, på Swededream, som skulle in till land och jaga nätverk. Jag liftade med dem in och fick mig en riktigt härlig stund hos frisören. Hon hade dock lite svårt att förstå varför jag inte ville ha håret fönat efter klippningen. Men jag såg ingen anledning i att betala extra för något sådant eftersom vinden blåser håret på ända så man kommer utanför dörren! Jag hittade Carlos och Luna på Sjömanskyrkan efter efter lite surfande gick vi en sväng bland båtbutiker och järnaffärer. Magnus satt i sittbrunnen och spelade gitarr när vi kom tillbaka och det verkade inte gå någon större nöd på honom 🙂
Magnus tillbringade både torsdagskvällen och fredagsförmiddagen hos Swededreams för att se om han kan hjälpa dem att få igång deras wifi-booster, men det verkar vara riktigt knöligt. Jag bestämde mig för att stanna kvar i Nanny på torsdagskvällen eftersom vinden lite snabbt vred till västlig – den enda vindriktningen som inte är bra där vi ligger ankrade. Vi ligger dessutom lite trångt och kanske lite väl nära det nät med bojar som avgränsar stranden och med denna vinden så kommer vi lite nära dem. Och med tanke på bottenförhållandena så vill vi inte lämna båten och åka så långt som bort till Anfi Del Mar. Men mig går det ingen nöd på 🙂
I eftermiddag ska vi in en sväng till järnaffärer och båtaffärer så att även Magnus för kolla in utbudet och i morgon, ganska tidigt tuffar vi runt hörnan de ca 5M till Puerto Mogan där vi nu ska få träffa Ingela, Uno och Anna. Det ska bli oerhört roligt 🙂 Sköt om er alla och ta det försiktigt i alla stormar vi hör att ni har. Vi har det väldigt bra med våra 25 grader och soldis – vi längtar inte hem direkt 😉
2 Responses to 151129 – 151203 Arguineguin