Jag fullkomligt älskar Spanien! Bara på väg in till Gijon så möttes vi av glada spanska tillrop som hälsade oss välkomna. Spaniorerna är inte rädda för att prata med oss och de bara skrattar när vi försöker förklara på vår dåliga spanska och de vill inget hellre än att förstå eller att träna lite på sin Engelska!
Efter det att jag hade fått sovit ikapp ett par timmar så började Magnus jobba direkt. Han dök i för att byta vår propelleraxel anod. Vid ett tidigare bad hade han observerat att den redan hade minskat rejält i omfång och för att vara på säkra sidan så bestämde vi oss för att byta. Men det var inte så mycket att byta för den gamla var helt borta…. Bara att sätta dit en ny. Inte bra att det äts så fort. Frågan är om det är Nanny som gör det eller om det är omgivande båtar….
Magnus byter anod
Vi släppte dock tankarna på det och gick en sväng på stan istället. Regionen är känd för sin cider och det speciella är att man ska hälla upp i glasen genom att hålla flaskan så högt upp det bara går samtidigt som andra handen håller glaset så lågt det bara går. När man häller upp så ska man då självklart spilla så lite som möjligt men detta upphällningssätt gör att cidern “luftas” och att smakerna kommer fram. Så självklart så skulle vi prova detta. När man då beställde så fick man en flaska och ett glas. Sedan skickar man runt detta runt bordet och alla försöker sig på att hälla upp. Kladdigt är väl den korta beskrivningen men det var faktiskt ganska gott!!
Magnus ska försöka sig på att hälla upp cider
Vi låg kvar ett par nätter i Gijon bland annat för att ducka för en kraftig vindfront och pysslade med både det ena och andra. Det är alltid saker som ska fixas och bland annat så gav jag mig på toalettpumpen igen. Tydligen hade jag inte smort på alla nödvändiga ställen så med hjälp av Dennis instruktioner så fixade jag nog till det denna gången. Hoppas jag…. Katarina hade jagat tag på en holländare som seglat en hel del här på kusten och han gav oss ett par tips på ställen som vi bör se och ett par “absolutaldrigilivetställen”. Ett av tipsen var Puerto de Cudillero. Enligt holländaren var detta ett av de ställen vi absolut måste se – så på tisdagen tuffade vi dit. I mer eller mindre stiltje och massor av gammal sjö så det blev en mycket rullig historia. Men det lönade sig för Cudillero visade sig vara en liten pärla. När man väl lyckats lägga till vill det säga. För här så låg vi för boj innan för vågbrytarna men inte bara en boj, utan två! En i fören och en i aktern. Det var inte helt klockrent och vi fick kämpa lite innan vi fick till det hela helt rätt. När väl hamnkaptenen sedan kom ut och hälsade på oss så klagade han i alla fall inte så vi antog att vi hade gjort rätt! Vi fick en fantastiskt eftermiddag och med 20 grader i det klara och härliga vattnet så blev det många bad. Resolute gjorde oss också sällskap hit och ut på kvällen gick vi en promenad till byn. Byn klättrar upp på väggarna inne i en liten bergsskreva och för att komma upp till byn så fanns det en genväg genom berget i forma av en mycket läskig tunnel – så den var vi ju tvungna att prova.
Sjörök även om det nästan var helt stilla
Katarina är ute på utflykt
Läskig bergstunnel upp till byn
Från torget klättrade byn upp på bergsklipporna
Resolute framför alla ljusen från byn
Men vi tog beslutet att ta oss vidare redan dagen efter. Vi skulle bara ta ett hopp på ca 25M så vi sov länge och käkade frukost i lugn och ro. När vi lämnade den skyddade hamnen så var det platt vatten så vi hissade inte ens storen. Men det skulle inte vara länge. Redan vid första udden så smällde det till och vips hade vi 10-15 m/s från alla möjliga konstiga riktningar. Upp med segel och försöka segla men det gick inte för vinden var allt annat än stadig och den kom och gick på ingen tid alls. Mestadels så låg dock vinden runt 5 m/s Nästan framme vid Lluarca hade vi ett skepparmöte över VHF:en och konstaterade att eftersom det skulle komma dåligt väder på torsdagen så var det bättre att gå 20M till för att komma lite längre och för att få lite bättre skydd från hamnen. Det var ett dåligt beslut. Väderprognosen hade sagt att vi skulle ha 2-5 m/s resten av dagen men NÄHÄDÅÅÅ! För att göra en lång historia kort så blev det en riktig skitsträcka med mycket jobbig sjö och mycket jobbiga vindar. Biscaya är inte att leka med – det är helt klart och denna gång så stämde inte väderprognosen alls!. Nu var det väl egentligen inte så farligt men vi var inte riktigt förberedda på att det skulle bli så skumpigt och om man inte är mentalt förberedd så blir det liksom ännu jobbigare. Men det jobbigaste av allt var att min älskade kamera dog och inte ville fungera. Jag fick totalpanik! Jag vet att den är gammal och att den egentligen har gjort sitt men jag tycker så mycket om den och tycker att jag får så fina bilder med den så när den meddelade “Error 99” och sedan var totaldöd så grät jag till och med en skvätt. Efter lite googlande så har jag förstått att det förmodligen är ett kontaktfel, antingen vid objektivet eller vid batterierna och med hjälp en städning där så får jag nu igång kameran – korta stunder…. Vill inte, vill inte, vill inte. Får man säga så? Men jag måste nog inse att jag måste börja titta mig om efter en ny kamera. OM det är någon som har en begagnad Canon systemkamera att sälja så är jag väldigt intresserad – hör av er! Jag kan bara inte tänka mig att vara utan kamera en längre stund!
Vi surfade in i Ribadeo strax innan 20 på kvällen och där togs vi, i vanlig ordning togs vi emot av Resolute och efter lite dividerande med hamnkaptenen så fick vi till slut ligga bredvid varandra. Även de tyckte att dagens etapp var riktigt grinig och stökig så vi tröstade varandra i sittbrunnen hos Resolute. Det blev en sen kväll där vi löste precis alla världsproblem och skrattade ordentligt i omgångar medans regnet öste ner på utsidan av kapellet. Vinden nu, torsdag har börjat tjuta lite smått i riggen och den förväntade vinden verkar följa väderprognosen – i alla fall denna gång. Nu ska vi ligga här ett par dagar så får vi se var vi tar vägen sedan. Det ser ut som om vi skulle få fina vindar för att segla till A Coruna i början av nästa vecka. Men vi har inte jättebråttom för såfort vi kommer ut “runt hörnan” så lär vattentemperaturen droppa en sisådär 5-6 grader. Samtidigt så måste vi ju börja ta oss söderut så sakteliga. Vi har dock intebråttom eftersom vi inte planerar att vara på Kanarieöarna förrän i början av december.
Här är också ett fotoalbum ifrån Frankrike
 |
| 150728 Frankrike |
2 Responses to 150823-26 Första dagarna i Spanien