Semester och arbetsdag 4

Klockan ringde 07:00 så det var bara upp och hoppa. Men jag ska erkänna att jag legat vaken ett bra tag. Nackdelen med att sova i en båt på land är alla nya ljud. Och det faktum att vi står och tippar lite framåt vilket ger en ganska obehaglig känsla framme i fören när man ska sova!! Kl 08:00 prick dök vår svetsare upp (tidsfascisten Liv blev genast imponerad!) Vi visade snabbt hur vi ville fästa vindrodret och både Magnus och jag stod sedan förväntansfullt och tittade på Jörgen, som svetsaren heter, för att se om vi var på rätt spår. Och det var vi. Med undantaget att han ansåg att två förstärkningar vi hade tänk till badbryggan var överkurs, det räckte med ett. Efter lite dividerande fram och tillbaka så åkte han hem till sin verkstad och svetsade till fästena. Vi underhöll oss själva med det “lilla jobbet” att flytta GPSantennen från babords sida på radarstolpen till styrbords sida. Styrflöjeln till vindrodret visade sig nämligen slå i nämnda antenn med dess arm och Magnus högg in på detta jobb med inställningen: det får fort. Fel, fel, fel. Vi vet ju sedan gammalt att sådana enkla små jobb inte finns! Hela fästet som randomen till radarn satt i var tvungen att monteras ner dessutom alla tillbehör som vi satt i stolpen under åren. Och allt detta sitter på en obehagligt hög höjd när båten står på land och asfalten under ser hård och skrämmande ut. Men efter ett par timmar fick vi i alla fall till det. Vid 13 tiden var svetsaren klar och lämnade oss med monteringen kvar och en lite lättare plånbok. Efter en snabb lunch tog vi bilen till färjan och hämtade Mathilda och efter en storshopping och avlastning upp i båten åkte Mathilda hem mot Utby och vi monterade det sista på vindrodret. Nu sitter det där – som berget. Nu ska vi bara få det att fungera också….. Vinden har legat på rätt bra även idag och vid ett obetänkt ögonblick stoppade jag handen i burken med thinner och penslar från målningen av snobblinjen när den ville välta i vinden. Resultatet blev en helt smurfblå hand…. Och jag menar riktigt blå. Det ser ut som jag har gjort “Fransk manikyr à la bleu” eller något åt det hållet. Ett par trasor senare med både aceton och thinner gjorde inte saken mycket bättre och jag som har varit så duktig på att använda handskar hela tiden kommer att gå med en blå högerhand i flera veckor….. Men nu är vi i alla fall färdiga med landarbetena – och vi är väldigt färdiga kroppsmässigt också. Nu väntar bara sjäsättningen och vi har tidigarelagt tiden till kl 10:00 i morgon istället för kl 14:00. Vi är så nöjda!!! Tillägg: I helgen har vi fascinerats av husbilarna och husvagnarna som campat på hamnens uppställningsplan. Vi har tittat på familjen bestående av fyra personer som sitter i bakluckan av sin Volvo och spelat sällskapsspel. Vi har skakat på våra huvuden i omgångar…. men idag så insåg vi att vi har precis gjort som dem. Vi har bott på denna asfaltsparkering i fyra dagar…… men gissa om vi vill ut i naturen nu, snabbt som S-T-N!!!!