Groningen

Fotbollskvällen blev mycket lyckad. Åskådarna var mycket deprimerade fram tills slutet då Holland fixade två mål och gick vidare. Gissa om vi ska hitta en annan pub på lördag när Holland spelar kvartsfinal. Det var jättekul att sitta bland holländarna och få uppleva deras entusiasm 🙂 Måndag morgon lämnade vi och det var med viss nervositet vi närmade oss vår första “riktiga” sluss. Denna var smal och hög. När vi närmade oss så öppnades slussen automatiskt och Ada gick in före oss. Vi var rustade till tänderna med allt vi hade i fenderväg och långa tampar i båtens alla fyra hörn. Slussen var smal och rymde bara två båtar. När vi väl tyckte att vi hade allt på plats så ringde klockan och porten framför oss öppnades! Va! Var detta allt – vi hade slussat ca 10 cm…. Tror vi i alla fall, för vi märkte det inte!. Ja, ja det kommer fler tillfällen. Därefter gav vi oss in i de berömda kanalerna där inga sjöfartsregler gäller överhuvudtagetn. Alla angivelser är i “landmått” så som kilometer per timme och kilometer kvar till nästa bro. All  yrkestrafik har ovillkorligen företrädelse så det gäller att hålla sig undan. Vi orsakade 6 st tämligen odramatiska broöppningar och det var först vid den sista bron vi fick vänta ett tag. Det är en ganska skum känsla att gå på kanalerna eftersom vi mestadels av tiden befann oss över den om liggande terrängen. Alla hus och åkrar ligger alltså ett par meter lägre ner än själva kanalen. En stor gul skylt efter slussen hade också informerat om en stängd bro. Magnus hojtade till mig att jag skulle ta ett kort på skylten så att vi kunde tolka den senare. Holländska går ju faktiskt att läsa med lite fantasi 🙂 Väl framme och igenom den sista bron möttes vi av en engagerad dam med en stor taltratt som hojtade in oss på anvisade platser. Och vips så låg vi inne i en levande jättemysig holländsk stad. Tilläggningen var en av de knepigare vi gjort och jag var tacksam över att det var Magnus som stod till rors för det är inte gott om manövreringsutrymme i hamnen. Kvällen blev en sväng på stan och en fundering på den avstängda bron. Vi hade en båtgranne från Stockholmstrakten som fått gå en omväg på grund av bron och den var både svår och grund. För oss på Nanny är det inga problem men Ada med sina +180 cm skulle behöva gå en helt annan väg via Harlingen, slussa ut i Nordsjön för att ta sig in via sjön Ijsseljmeer. Jobbigt…. Men problem är till för att lösas och idag tog Andres tag i saken och nu verkar det faktiskt som om bron är lagad igen och har öppet. Om än med begänsade öppetider en gång i timmen. Men att vänta en timme för en broöppning har ingen dött av så vi kör på det. Idag tisdag började jag och Eva med en timmes morgonpromenad i den vackra staden. Tyvärr skvätter det en hel del från himlen med jämna mellanrum men vi gör vårt bästa att ignorerea det. Så fort solen kommer fram är det ljuvligt skönt – men så kommer molnen och då vill man ta på sig vinterkläderna. Det kan nämnas att folk tittar långt och länge efter Andres och Magnus när de kommer gående i sina shorts. De är i princip ensamma om att bära detta plagg. Holländarna har inte släppt vintrkläderna ännu! Magnus och jag hittade en alldeles fantastisk kött och grönsaksmarknad idag så nu är båten fylld med massa ekologiska godheter. Idag  är det Nannys tur att laga middag och eftersom jag hade en skinkstek i frysen så är den nu tinad och förberedd för tryckkokaren och det är dags för lite pulled prok igen 🙂 Vi trivs gott i Holland. Alla kan engelska och är otroligt vänliga och servicemedvetna – vi har INTE bråttom genom kanalerna och planen för morgondagen är en liten by som heter Dokkum. Eftersom vi ska genom 15:talet broar och slussar så lär de 15 distansen ta sin lilla stund.

När det gäller vår lilla följetong som saker som går sönder – så måste jag rapportera det ovanliga – inget har gått sönder på en vecka!!!

Lotta sträckseglar på en lite större båt ner till Harlingen från Gullholmen i dagarna och vi lär sammanstråla i slutet av veckan och Ester pumpar på tokiga sjömil på vägen ner mot Kiel så jag misstänker att de snart är ikapp oss. Vi får väl se om det blir tillfälle att träffas. Det är fortfarande försäsong här i kanalerna och jag tror att det är en fördel med alla broöppningar. Kanske, kanske så släpper de fram oss lite fortare nu, innan de har tröttnat på alla turister 🙂 Sköt om er alla och njut sommaren. Det gör vi – även om den inte är varm 🙂

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *