Nanny

Magnus filmade flaggans vansinniga smattrande i fredags – och här kommer det 🙂

Lugn och ro vid en SXK boj – inte direkt…..

Ibland känner jag mig lite tjatig när jag gör ett inlägg om den gånga helgen. För det har nog börjat gå lite inflation i orden “fantastiskt” och “underbart”. Men vi har ju haft det fantastiskt och underbart även denna helg – och då måste jag nog nämna det…. igen….

Vi lämnade Göteborg redan vid lunch i fredags och slapp därmed allt vad köer hette! Ordningen återställd med andra ord. Vi kastade loss omedelbartbums och tuffade norrut. Vädret var lite småmulet men framförallt bra mycket blåsigare än vad alla förståsigpåare sagt. Men vi hade ju inte bråttom och vi hade inget bestämt så vi bestämde oss helt enkelt för att plocka bojen vid Roland, innanför Kråkesundsgap. Vi såg fram emot en lugn eftermiddag men tji fick vi. Som bekant är ju min käre man en flaggpetimeter av värsta sorten och därmed åkte kryssarklubbens nya bojflagga upp under spridaren inom två minuter efter tilläggning. Efter en timme tvingade jag honom att ta ner den igen och han protesterade inte ens. Det visade sig att pappersflaggan väsnas något alldeles hiskeligt i vinden. Det blåste ca 8 m/s och flaggan gav ifrån sig ett smatter som var helt öronbedövande. Det påminde lite om när man var barn och satte en kartongbit på hjulgaffeln till cykeln och när ekrarna slog i kartongen så fick man ett “fräckt” smatter.  Undrar om SXK har tänkt på detta….. Vi lär i alla fall inte skicka upp den fler gånger utan i så fall fästa den på insidan av doghouset så att den syns från alla håll. Garanterat tystare i alla fall 🙂 Vinden gav inte med sig på hela kvällen så kapellet åkte upp rätt fort i den kalla vinden och med värmaren Ebba på grundvärme så fick vi det så bra som man bara kan ha det!!

På lördagen agerade vi förtrupp och transporterade oss 10 min norrut och lade oss längst in på Karholmen. Sedan droppade gänget in en efter en och när väl spindelväven var klar låg vi i ett kluster av fem båtar åt alla håll inne i viken. För första gången denna säsongen var hela Björligan samlad och som bonus var även Happie med 🙂 Magnus fick fram dykarutrustningen och gav Nanny en skrapning av ovälkomna djur på magen och propellern. Nu får vi säkert en knop till 🙂 Jag fortsatte att flytta på saker och dessutom fick jag justerat avbärartrossen på styrbordssidan så nu hänger den inte ner så mycket. Mats o Bettan ställde till med fest och deras Dorey blev döpt under högtidliga former. Grill blev det såklart på kvällen men Magnus hade skojat till det lite och plockat en rådjursskonk ur frysen som han körde på grillen. Gott och annorlunda.

Söndagen skulle varit en slappedag i solen – och det blev det också – med vissa undantag. Bland annat gick vi igenom hela innehållet i Happie från durken och ner….. Från för till akter. Länspumpen gick nämligen igång under lördagskvällen och det kunde vi inte ignorera så vi började leta vattenläcka. Kortversionen på ett långdraget letande är att det var varmvattenberedaren som läckte och det var inte helt enkelt fel att konstatera. Vattnet smet nämligen ner längs elkabeln så man kunde inte se några tecken på läcka. För mycket vatten i kölsvinet är aldrig trevligt – speciellt när man inte vet var det kommer från, men vi löste det i alla fall. Flera tog sig ett dopp ut på dagen men 15 grader är inte tillräckligt för att jag ens ska fundera på att doppa tårna!! Det är skönt i solen – men vinden är fortfarande bitande kallt. Vi monterade loss watermakern också. Den bråkar lite med oss och går bara igång ibland. Så vi tror att det är kolen som måste bytas.

Och så var denna underbara och fantastiska helg slut. Vi fick en fin segling på genuan hem som avslutning och gjorde 4-5 knop i medvinden. Nu har vi energi för att jobba ett par dagar till 🙂

Årets trädgård blev basilika, smultron och rosmarin

Hela högen på plats

Dykdags! Snygg uppställning när man ber alla vända sig om Inför dopetGött i solen på dopkalaset Hur styr man med den där?

Och här är alla på andra våningen på Ripasso

Att vakna till detta är himmelriket

Bilköer är något som jag tror att alla tycker väldigt illa om. Det är så frustrerande att sitta fast och inte kunna påverka sin situation. Det bästa är ju att bara acceptera situationen och se det som bonustid – men det funkar ju inte alltid. Speciellt inte om det är fredag och en helg med båten hägrar. Efter en veckas arbete så vill man inget annat än att komma ut till Björholmen och få njuta lite av omgivningarna. Klockan var alldeles för mycket innan vi kommit på plats och landat. Väderprognoserna var inte direkt lysande för helgen men nu hade vi stiltje och strålande sol – så det blev en grillkväll och premiär för att sitta ute och äta. Roger och Magnus tog ett snack med restaurangen och vi fick till och med hyra bastun för en rimlig peng. Åh, vad det är skönt med fredagar 🙂

Planen var att sova länge på lördags morgonen för att ta igen lite förlorad tid från veckan men det gick bara inte och strax efter 10 släppte vi tamparna och tuffade norrut i strålande solsken. Skitvädret lös verkligen med sin frånvaro!!  Vår sk parkeringsplats var ledig och Magnus backade in som vanligt. Hans och Cilla kom och gjorde oss sällskap och det var deras premiärtur med deras nya skönhet – en Comfortina 39:a. Alltså… vilken båt. Om man inte aktade sig så kunde man lätt gå vilse nere i henne!! Grattis till en underbar båt!!

Även Adventure kom och gjorde ett lunchbesök men de lämnade igen efter ett tag eftersom deras ungdomar ombord skulle hemåt igen.

När solen gick ner och kylan blev påtaglig värmde vi oss i Nannys sittbrunn som hade utrustats med TV för kvällens melodifestivalhändelse. Tänk att man kan ha det så bra 🙂

Söndagen kom med skitvädret – regn och blåst men vad gör det när man kan tuffa för motor med kapellet uppe och värmen på. Magnus satt till rors och jag gjorde en storstädning. Bland annat så upptäckte jag att ketchup är otroligt kladdigt om det läcker ute över andra saker som konserver och spagettipaket… Det tog sin lilla tid att får rent, men vad har man för alternativ. Tillbaka på Björholmen så lade vi till i total stiltje. Vädret ändrar sig fort!  Och så var ännu en helg till ända – det går för fort!! Vi har inte gjort några direkta arbeten på Nanny denna helgen men watermakern har tuffat och gått och jag har fortsatt med att pyssla med alla mina förvaringsslådor. Just nu känns det som vi håller på att flytta runt massa saker i Nanny för att få till så mycket utrymme som möjligt. Troligen har denna rundflyttningen av prylar bara börjat…

Nanny på sin parkeringsplats

Vi köper ju rätt mycket prylar nuförtiden.. och jag tänkte jag skulle ge lite återkoppling på pannlamporna vi köpte strax efter jul.

Våra pannlampor Ptezl, Tikka R+

Hur vi klarade oss innan dessa pannlampor – det fattar jag faktiskt inte…. Vi använder dem jämt! Det är bekväma och ger mycket bra ljus. När man lyckat hitta rätt läge vill säga. De är lite trixiga att sätta på och få dem att lysa i rätt läge. Jag vet inte hur många gånger vi har läst bruksanvisningen men vi får ändå inte ihop det. Så resultatet blir att man trycker ett par gånger här och där på de olika knapparna och vips så hittar man ett bra läge. Men det känns inte som vi har 100 koll på hur de fungerar. Vilket ju inte är så bra om vi kommer till en stressig situation. Men förhoppningsvis lär vi oss (Hur svårt kan det vara??). Vi skulle i alla fall lätt göra om detta köpet en gång till och att de är uppladdningsbara tycker vi om. Det går fort att ladda upp dem igen via USB sladden i 12V-uttaget och de är väldigt bekväma – så i stort – vi är nöjda med våra pannlampor.

Länk till förra inlägget med lamporna “Varde ljus”

Uj, vilken helg vi har haft.

På fredagen lämnade vi Lilla Kornö och seglade upp till Smögen. Vi fick testat den nya spirbommen och den funkade fint. Roger o Ann-Sofie samt Mats o Katrin låg redan på plats och vi placerade oss precis bakom dem. När La Bella Vita även dök upp var vi 6 båtar som låg mitt i smeten och gottade oss. Det blev många goa skratt ut på dagen vill jag lova. Även om solen sken så var det ändå lite kallt i vinden men det gick ju ingen direkt nöd på oss. Lördagen var lite gråare men vi klarade oss bra genom att besöka varenda butik vi kunde hitta. Lotta fick sig ett nytt bord till sittbrunnen som vi monterade och kvalitetskontrollerade men i övrigt så gjorde vi inte många knop. Och det är just det som var så skönt med att vara ledig – att man inte har en massa måsten utan man kan bara sitta och umgås med alla sina goa vänner. Söndagen bjöd på fin fin segling hem igen. Väl på Björholmen så hade även Dory anlänt så nu är vi fulltaliga 🙂

Men jag förstår fortfarande inte hur dagarna kan gå så fort när man är ledig!

Vi har fått vår båtplats uthyrd i andra hand nu när vi ska vara borta i åtta veckor i sommar. Jag satte upp en lapp vid bryggan i onsdags och sedan var den saken klar 🙂

Här kommer lite foton från helgen

Grymt bra segling på onsdagen Älskade Lilla Kornö Manskapet på Adventure
Kaptenskan på g till Smögen Adventure har världens störta sittbrunn!Bubbel!!!Nytt bord i Happie Ripasso tuffar hemåt

Den stora solen lyste med sin frånvaro när vi kom fram till Björholmen men vi slängde grejorna ombord och lossade förtöjningarna på rekordtid. Tyckte vi i all fall. Men när de gäller att kasta loss fortare än fortast så finns det omöjligen någon som kan slå La Belle Vita. Vi kom samtidigt men när vi fått våra prylar ombord och Magnus gick tillbaka med vagnen så tuffade de redan ut ur hamnen… Det är ultratempo på ifrånläggning det ;-). Kvällen blev en helt magisk stilla historia i en boj vid Slubbersholmen.

Lördagen visade sig från sin bästa sida och vi tog oss de flera hundra metrarna från bojen till öns södra del. Vi ville gärna ligga vid stranden eftersom vi hade planer på att samla drivved och elda lite. Det skulle inte blåsa över 5 på natten så vi valde med berått mod att lägga oss med vinden in i häcken. Något vi i vanliga fall inte är så villiga att göra. Just därför ville vi att ankaret skulle sitta som berget och vi släppte ankaret långt ut. Lite väl långt ut tyckte när det var 50 meter kvar och vi har 40 meter blylina.  Men Magnus plan var att vi skulle köra fast ankaret.  När det var två meter kvar så tog linan slut och jag låste den och frågade Magnus som jag skulle köra ut och lägga om den. -Nej, gasa tyckte han…. Mummel…. Jag gasade först försiktigt och vi kom mycket riktigt 0,5 meter till. -Gasa mera!!, ropade Magnus. Det var i detta läget jag såg framför mig att ankaret släppte och vi dundrade upp på klippan. Men vi segade oss sakta framåt och tillslut kunde Magnus hoppa iland. Phu… och det ankaret satt, kan jag lova. Adventure kom vid 12-tiden och vi bara njöt av att vara :-). Jag fick göra en djupdykning i inventarierna för att hitta solskyddsfaktor för i dessa lägen blir man en bränd gris innan det är färdigblinkat! Vi gottade oss i alla fall fram tills jag fick ett ryck, som vanligt. Vi har ju fina fotsteg i masten numera och jag har gått och funderat ett tag på hur svårt det är att klättra i dessa. Nu är det väl för att vara ärlig inte själva klättrandet som jag funderat på utan mer höjden. Jag har sådan löjlig höjdskräck! Det har faktiskt varit så illa att jag har svårt att se på TV när de är på höga höjder. Jag svettas i handflatorna och under fötterna (!) i floder till och med om det är tecknade höjder på TV. Att gå ut på en balkong, det är jobbigt…. Men under det senaste året så har jag tränat lite när jag fått chansen. Jag har bland annat tvingat mig att stå längst ute på balkongen på jobbet så fort jag får tillfälle. Sagt och gjort. Med vår nya klättersele och Magnus som säkrade med storfallet började jag klättra. Det var jobbigare än vad jag trodde att klättra men jag stannade inte förrän jag hade huvudet vid spridarna. Då tvingade jag mig att titta ner. H-lv-t- vad jorden kan snurra. Men med goda vänners hejarop och utan krav så kom jag faktiskt mig över spridarna och två, tre steg till. Sedan klarade jag inte mer. I alla fall inte denna gången. För upp ska jag! Det är mitt mål att jag ska ha klarat att klättra till topp innan säsongen är slut! På vägen ner, med bara 1,5 m kvar vågade jag släppa taget och luta mig bakåt för att testa selen ordentligt. Problemet med en klättersele är ju att man inte har något som håller i en över ryggen. Det behövs ju uppenbarligen inte men det hade varit skönt för trygghetskänslan.

Rekordhöjder för Liv

Vi tog oss en promenad runt stora delar av ön men antingen har någon varit och eldat innan oss eller så är det helt enkelt så att vi eldade upp flera års bestånd när vi var här förra våren för vi hittade nästan ingen ved alls. Däremot hittade vi massor av plast. Vi faktiskt även ett städryck och samlade massa plastskräp i en stor plastlåda som vi ställde i återvinningsrummet. Tänk vad skit som flyter omkring i våra vackra hav 🙁

Lotta skulle eventuellt komma och göra oss sällskap med Happie. Och det gjorde hon, men utan Happie men med Malolo och Henrik i hans lille snabbe båt så vi satt alla hos dem i solen,  i lä bakom Nanny ut på eftermiddagen. Det blåste nämligen kalla,  stadiga 7-9 m/s rakt NW bredsida in i båtarna och för att vi skulle kunna sova gott så lade Adventure ut en extra dragg med hjälp av Malolo.

Kvällen blev sedan grill och därefter eldning av det mindre slaget. Men lika mysigt för det.

Söndag var pysseldag i solen. Tony var uppe i masten (2ggr) på Adventure och vi fick hjälp att sätta vårt block i akterstaget. Jag hade lite ofint antytt att det vore bra om någon som var lång kunde ställa sig på vår targabåge och skruva dit blocket. Tony undrade om denne “någon” möjligtvis var gårhårig och hade glasögon också?? När han fick jakande svar på den frågan så var han snäll nog att klättra upp och fixa problemet för oss. Så nu kan vi hissa flaggan i akterstaget igen om vi vill – fast det vill ju inte Magnus så vi får väl ha den till annat 🙂

Jag har fortsatt lite med alla mina plastlådor och hade även med ett nytt gäng ut denna helgen så nu har vi optimalt med lådor i akterruffen. Vi ska även göra liknande med vår stuvutrymme på styrbords sida i sittbrunnen. Där finns massor av plats som helt enkelt inte utnyttjas – så det blir att handla fler, fast lite större lådor i veckan.

10 lådor i garderoben i akerruffen. Det ser lite ojämnt ut – men det är för att jag måste bygga lådorna runt slangen för varmluftsutblåset.

På tal om plats! Vi har ju en spinnakerbom som hänger på mantåget och är lite lagom ivägen. Dessutom har vi en spirbom som tillkommer som fortfarande ligger hemma i garaget. Vi har ju tittat lite längtansfullt på Adventures lösning med att skicka upp bommen längs en skena längs med masten. Men detta är för dyrt, så vi började fundera i nya banor. Finns det inget annat sätt att fästa bommen upp längs med masten. -Det är ju bara att testa, tyckte jag och skickade upp bommen längs med masten och lät den nypa fast i ett av fotstegen på lämplig höjd och spände fast bommen nertill och där satt den! Bomfast satt den (haha, nästan Magnusklass på den :-)) Det jag tror är nackdelarna är vindfånget och eventuellt kan det säkert bli lite vindvissling eller liknande av det men vi får se. Jag tänker mig att detta i alla fall är en lösning när vi går de Holländska kanalerna i sommar och vi kommer nog behöva mycket plats på däck.

Vi snodde även en annan Adventuretips och det var att sätta ringar på Jackstay-banden på däck. Om man klickar fast livlinan i ringen istället så löper den fint över däck istället för att kinka.

Framåt tvåtiden hade vi pysslat och latat oss nog och kastade loss, drog ut focken och seglade till Mollösund för att fylla dieseltanken. Som tur var hade de inte stängt ännu utan “tankgubben” satt utanför i solen och njöt av eftermiddagen. För många kunder hade han inte – vi var de enda under hela denna härliga söndag i april.

Ripasso tittade inom

Väl tillbaka på Björholmen så var klockan redan 15:30 och både Magnus och jag kände att vi inte alls var beredda på att åka hem ännu och efter ett snabb konferens bestämde vi oss helt enkelt att ligga kvar över natten. Detta gav oss en fantastisk eftermiddag i lugn och ro där vi pysslade med ditt och datt. Bland annat våra fasta förtöjningar och  Magnus blåste upp gummibåten. Dessutom fick vi en rundtur i den nya Ripasso. Vilken båt!!! Det märktes väl att det är ett riktigt genomtänkt kvalitetsbygge! Grattis säger vi på Nanny och önskar er många underbara stunder tillsammans med er nya familjemedlem.

När larmet gick kl 06:00 på måndagsmorgonen så var vädret helt magiskt och stilla i hamnen. Men nu gick det inte att skjuta upp längre – jobbet väntade. Men i bilen söderut konstaterade vi att vi hitintills i år har gjort 22 nätter i båten och det är bara april ännu. Dessutom är vi tillbaka på onsdag igen och då ser vi fram mot en härlig långhelg.

Björholmen kl 06 en måndag morgon

Här är ett bildspel om ni vill se mer från helgen

Vi kom upp till Björholmen redan vid 10 tiden på söndagen och hamnen badade i sol. Efter att ha hejat på Tony och suttit ner en liten stund för att bara insupa stämningen och lugnet så började vi jobba. Förra helgen så plockade Magnus ju ur generatorn och tidigare i veckan så fixade han och broder Nils ihop den med den magiska lådan. Tydligen så heter den magiska lådan PDAR men jag misshörde när Nils pratade om den och tyckte att han sa Peder. Så nu har den magiska lådan fått namnet Peder 🙂 Magnus tillbringade HELA dagen med att återmontera generatorn och få Peder inkopplad på plats. Jag å min sida plockade ur all durkar och tofter ur sittbrunnen och gav dessa en rejäl omgång med Snappy Teak och därefter, när de gottat sig i solen, en omgång sealer. Fast detta innebar att levnadssituationen i båten blev lite besvärlig med stora hål överallt När Happie och Ester anlände satt vi i Happies sittbrunn och löste livets bekymmer i solen. Ja, inte Magnus då för han höll på att resonera med Peder. Helt plötsligt kom det ett jättejubel från Nannys håll och en lycklig Magnus stack upp näsan. Det visade sig att Peder levererade och generatorn producerade massor av ampere 🙂 Fast efter ett litet tag ville han inte vara med längre. På något vis blev han och Magnus oense och de beslutade att ta en liten paus från varandra. Det blåste rätt bra och kvällen kom snabbt så vi knödde alla ihop oss i Adventures stora sittbrunn.  På måndagen hade vinden ökat och låg runt stadiga 10 m/s men ut på dagen kom även värmen. Jag återmonterade alla durkarna och tofterna – riktigt skönt att få tillbaka sittbrunnen kan jag säga 🙂 Magnus tog ytterligare en dust med Peder och efter mycket om och men så blev de faktiskt kompisar och nu funkar allt som det ska. Gissa om jag är stolt över min käre man som aldrig ger upp!

Peder, generatorn,  under operation

Under montering. Det är många kablar, lampor och annat tekniskt i Peder….

Nannys teak på soltork

Vi flyttade också på Nanny och nu ligger hon på sin egen plats. Eftersom det blåste lite grinigt och vi inte hade några fasta förtöjningar på plats så var Tony snäll och hänge på och gav oss ett par extra händer. Det känns tryggt med stolparna i aktern men det är klart man saknar bredsidan.Men nu ska hamnen bygga om bland platserna där längs bryggan och då vill vi ju inte vara i vägen.

Bak i akterruffen så har vi en liten garderob. Eller egentligen är den inte så liten, den är bara lite otillgänglig. Jag har haft ett par “hänggarderober” i den men det har aldrig blivit bra. Förra helgen mätte jag upp garderoben och nu hade jag med ett gäng kraftiga, stapelbara plastlådor med lock – och de passade precis. Jag hade köpt lite olika storlekar och kombinationer och gissa om jag blev förvånad när det visade sig att jag kunde få in hela 9 st stora rejäla lådor. Men jag hade bara köpt 6 st så det lär blir lite mer shopping ingan vi får full ordning på torpet – men det kommer sig.

Nu är jag också färdig med durken till badrummet. Det har tagit ett par omgångar med silikonlister under för att få den att ligga stabilt och knarrfritt.

För ett par veckor sedan så köpte jag tre st små solcellslampor som egentligen ska var i trappor. Men dessa har jag satt i sittbrunnen vid navigationsbordet. Och det har visat sig att de faktiskt är riktigt bra – de ger ett behaglig ljus när det mörknar på. Förmodligen får vi ta bort dessa när vi nattseglar så de inte stör nattseendet men fram tills dess gå ger de oss lite mysbelysning 🙂

Ut på eftermiddagen satt vi bara i sittbrunnen och njöt med en kopp i handen. Och för en kort stund så kunde vi inte komma på ett enda “måste” jobb som vi var tvungna att göra innan semestern. Fast det har vi ju så klart, men vi har väl bara inte kommit på det ännu 🙂

Mot vår vana trogen har vi tillbringat påskhelgen på land. Vårt hus har varit fullt i omgångar sedan måndags med kära släktingar från Norge som kommit för att fira vår far,, även då: farfar, morfar, gammelfarfar, gammelmorfar, svärfar, farbror som fyllde 85 på påskafton. Vi har haft öppet hur hemma hos honom under påskafton och under kvällen åt hela släkten på 29 personer dessutom middag. Fullt upp med andra ord. Jag har fått ha förmånen att ha mina syskonbarn boende hos oss och dessutom ett syskonbarnbarn. Inte varje dag man har ett charmtroll på fyra år hemma som kallar en för “gammeltante Liv” hm….. Men nu är väskorna packade och när våra släktingar nu vänder kosan mot Norge idag på påskdagen så kommer vi omedelbart sätta oss i bilen och åka upp och klappa Nanny. Magnus plan är att operera in den magiska el-lådan som vi döpt till Peder (mer om detta senare). Jag tänker sitta i en sittbrunnshörna i solen och vara mentalt stöd!!

Glad Påsk

Jag (Liv) har länge varit motståndare till Facebook och stolt hävdat att jag är VVFB. Vilket står för Våga Vägra Facebook. Motståndet har grundat sig mycket i att folk faktiskt slutar prata med varandra i verkligheten och umgås via nätet istället. Självklart är detta ändå ett bra forum för att hålla kontakt när man är ute och reser så därför har jag tänkt att Nanny kan vara med på  Facebook när vi seglar iväg. Alltså – Nanny – inte jag som person :-). Nu är det så att min käre Bror ska ta ledigt ett par månader och segla från Bergen och upp längs med den Norska kusten och han har bestämt sig för att lägga ut denna resa enbart på FB. Denna resa vill jag gärna följa så därför går nu Nanny med i FB. Ni hittar henne under Nanny Längesegling om ni vill följa oss där också. Tanken är att sidan på FB ska hänga ihop med denna hemsida men jag är inte riktigt färdig med funderingarna på hur det ska gå till ännu.