Kass Rigg….

Redan kl 10 var jag ute vid båten efter en snabb sväng in på Biltema. Nanny var inte fastfrusen men isen låg kompakt runt henne. Efter lite plock hade jag fått på sommarkapellet och eftersom det inte var särskilt kallt ute så tog det inte lång tid innan värmen var härlig i hela båten. Efter tag dök Hampus och Mattias upp och över en kopp kaffe i sittbrunnen började vi diskutera vår rigg. Och inte bara riggen utan det faktum att mastfoten har så sakteliga börjat sjunka ner i däcket. Efter bara en liten stund var durkar och lådor utplockade runt maststöttan nere i kajutan och jag tittade förskräckt på Hampus som hoppade jämfota med största möjliga kraft på däcket runt mastfoten. Och tyvärr var det bara att konstatera att det rörde på sig mer än vad som var lovligt nyttigt. Själva maststöttan var också en aning mjuk längst nere mot skrovet men inte farligt. Det stora jobbet behövs göras i taket. Först lossa hela inredningen runt stöttan. (Vilket är ett massivt jobb….) Därefter eventuellt schimsa upp taket, fixera och till slut skär man upp däcket och förstärker upp så man blir av med den ”grop” vi har runt mastfoten. Det låter väl enkelt va??? Sedan frågade de lite försiktigt vem som gjort installationen av vår single line reef bom. Hurså??, tyckte jag. Det visade sig att rodkicken satt i fel vinkel mot bommen (pust). Självklart visade det sig också att den inskärningen i masten som blivit pga installationen har gjort så att vår mast har blivit försvagad där det är som känsligast. (dubbel pust). Furlexen, som fungerar som ett kvalitetsur år ut och år in, visade sig vara ca 25 år gammal och den borde enligt all statistik ha checkat in för minst 5 år sedan (gnäll och pust) men på den positiva sidan så fungerar den ju faktiskt, såååå….. Att montera ett kutterstag visade sig vara en ganska enkel jobb så det var ju något att glädja sig åt. Men glädjen varade inte länge för sedan gjorde vi en snabb genomgång av vanten och självklart fanns det flera knäckar på dem och med 40 år på nacken så finns det inte så mycket annat att göra än att byta hela skiten (snyft). Och ska man då i detta läget förstärka en 40 år gammal mast eller ska man helt enkelt satsa på en ny????? Problemet är att det är inte lösbart – inte överhuvudtaget…. När jag hämtade Magnus vid färjan på eftermiddagen så var jag inte på det mest strålande humör. Men vi kan inte göra så mycket åt detta innan vi får en offert av grabbarna. Vi gjorde vårt bästa att försöka utnyttja det fina vårvädret istället och glömma vad riggarna hade sagt. Fast jag ska erkänna att det var svårt. Vi trodde faktiskt att vår rigg var ”helt OK”. Att däcket börjat sjunka, det har vi sett, men inte gjort något åt det. Om det har varit förnekelse eller ren lathet – jag vet faktiskt inte – men nu sitter vi i skiten. Det blev trots allt en god middag och en slappekväll i soffan men vi slocknade båda två ganska fort!

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *