Sjukvård ombord…

Som jag nämnt tidigare så går Magnus och jag Utsjöskepparen för att lära oss mer om strömmar och tidvatten. I denna kurs ingår ett litet avsnitt med kännedom om sjukvård. Nu är det ju så att en av våra lärare är sjuksköterska – och en väldigt rådig sådan som inte är rädd för att säga vad hon tycker och inte heller rädd att berätta om vad hon varit med om och dessutom berättar hur illa det kan gå för oss.  Magnus har med sig en hel del sjukvård från sina 10 år inom det militära men jag har bara vanliga “plåstermammakunskaper”. Nu var det sjukvårdslektion i går kväll och vi fick till oss mycket nyttigt av vår lärare. Men kvällen förgylldes snabbt ytterligare eftersom det visade sig att av oss ca 15 elever så är tre av dem läkare…. Så tipsen haglade både högt och lågt och det blev en hel del skratt när vår andre lärare fick vara patient och en sjuksköterska samt tre läkare praktiserade första hjälpen på honom. Jag skrev så pennan glödde inimellan 🙂 Jag gjorde en utvärdering av våra sjukvårdslådor ombord  i huvudet och kom fram till att vi faktiskt har det mesta i dem men kvällen gav oss ytterligare ett par bra tips som vi ska komplettera med. I bilen hem konstaterade jag att det är nog bra om jag går en grundläggande sjukvårdskurs. Inte så att jag vill lära mig sy igen stora köttsår eller ge sprutor och liknande men vi är faktiskt bara två ombord. Om Magnus skulle få bommen i huvudet och tuppa av eller liknande så är det bra att jag vet hur jag ta hand om honom.  Och även om vi oftast seglar kustnära så kan hjälpen ändå vara långt borta när det rör sig om minuter. Peppar, peppar ta i trä, det har inte hänt några större olyckor ombord. Om vi räknar bort när jag trampade snett och dängde huvudet i vinchen så att blodet skvätte med hjärnskakning till följd…. så är vi en tämligen skadefri historik.  Man ska ju inte måla f-n på väggen men jag gillar att vara förberedd och som man brukar säga “ska man ha tur så ska man träna ofta på att ha tur….”