Gullholmen mm

Planen var att jobba hela eftermiddagen men den sprack när Magnus ringde innan lunch och berättade att de var färdiga med konferensen i Grebbestad redan efter lunch och att han fick skjuts till Kållekärr…. Efter lite omprioritering av arbetsuppgifter i form av flytt av arbetsuppgifter från fredag till söndagskväll slängde jag mig glatt i bilen och åkte norrut. Efter lite shopping på ICA så var klockan inte mer än 14 när vi kom ut på bryggan – UNDERBART!!! Nu skulle vi bara tanka lite vatten snabbt och sedan kasta loss. Men varför, varför tror man någonsin att man ska göra något snabbt och kvickt. Vi har i och med vår watermaker  inte behövt tanka något vatten innan och nu när vi drog ut slangen så räckte den såklart bara 3/4 ut på bryggan. Hur tänkte marinan nu?? Inte alls förmodligen .Vi försökte koppla ihop med vår egen slang men kopplingarna var fel och jag blev en blöt, morrande katt när vårt försök med tillfällig koppling brast. Efter mycket om och men fick vi dragit dit nya, längre slangar som vi lånade från längre ut på bryggan och till slut fick vi vårt vatten. Grinig?? JA!!! Men det gick fort över när jag fick komma ut på havet 🙂 Det var en underbar värme och när vi tuffade norrut hade vi ännu inte något bestämt mål. Men det slutade med att Lotta lockade oss till Gullholmen och vi nickade in vid kajen vid Tuvesvik och hämtade henne och Stefan. Vi lånade Esters plats mellan Happie och Miss Q (Stor häftig motorbåt) Vissa badade – andra inte. Jag tillhör fortfarande den negativa kretsen. 16,2 grader ÄR för kallt!

Förra helgen startade vi ju ett litet projekt ombord på Happie och hittade en vattenläcka. Nu hade Lotta handlat reservdelen till varmvattenberedaren och efter det att jag stuckit ner huvudet i skuffen konstaterade jag att det inte kunde vara så svårt att byta den, var det bara att sätta igång. Det var såklart lite knöligare än vad jag tänkt mig och jag fick göra ett omtag innan jag fick det tätt – men nu har Happie varmvatten utan läckage igen och jag som VVS-ansvarig känner att jag gjort min plikt 🙂

Vi satt på piren och grillade och kvällen blev magiskt stilla. Det enda irritationsmomentet vi hade var mängden mygg – men de hör ju sommaren till och tar man bara en Kestine i god tid så slipper man ju kliande myggbett!

Stilla, varmt och muletOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Liv långt nere i Happies styrbordsskuff.. (Fotograf: Lotta)LottaTvå kompisar
OLYMPUS DIGITAL CAMERA Det är något speciellt med GullholmenOLYMPUS DIGITAL CAMERA Helt stilla!OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA Bra grillplats på pirenOLYMPUS DIGITAL CAMERA Två vackra damerOLYMPUS DIGITAL CAMERAHenrik var också med
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Lördagen var lite blåsig och halvmulen men var man bara i lä så var det rätt skönt. Vi gick lite söderut och tog oss en boj – boj är bäst!!

Vi har som bekant ett litet problem med läckage även i Nanny. Men detta läckaget är av den mer luriga typen. Det rinner nämligen vatten ur vår stereo ibland. Just det…. Ibland är CD skivan alldeles blöt när den matas ut och då brukar stereon strejka en timme eller två innan den tuggar igång igen. Detta tycker vi självklart inte om, framförallt med tanke på att vår stereo är placerad i ett skott under elcentralen. Sist vi kollade så rinner vatten nedåt i enlighet med tyngdlagen – typ. Dock är det så att det är snustorrt i vår elcentral. Vi har placerat papper överallt för att se om vi kan se var vattnet kommer ifrån – men nej…. Våra misstankar har därför riktat sig mot vårt köksfönster. Vi hade ett läckage här för ett par år sedan när vi bytte fönster, men det fixades till. Och i lördags hade vi funderat färdigt och plockade helt sonika ner hela fönsterramen på insidan. Lite läskigt, men nödvändigt. Som tur var så var det helt torrt och det fanns inga tecken på att det rann vatten ner mellan skivorna i inredningen. För att vara på säkra sidan slängde Magnus ett försvarligt antal hinkar vatten över fönstret och jag spanade spänt på insidan. Men inte en droppe!  Phu, en lättnad. Men då kvarstår frågan – varifrån läcker det? Nu är det doghouset som står högst uppe på listan över misstänkta. Men detta har vi inte tänkt att lyfta av förrän nästa vår. Sökandet fortsätter med andra ord. Tips någon???

Nedmonterad fönsterramOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi fick till lite kabeldragning också och nu är det kablar dragna från den solcell vi hängt på barbord mantåg fram till regulatorn vid batteriet men den är inte inkopplad ännu för vi ska hänga upp den på styrbordssidan först. Sedan så skickade vi upp ett litet segel i dirken för att se om vi ”dejsar” fram och tillbaka i mindre utsträckning. Nanny har en liten ful ovana av att åka från sida till sida upp till 30-35 grader från vindögat. Då ska ett ankarsegel tydligen hjälpa. Men det hjälpte inte oss direkt. Det kan vara så att seglet helt enkelt var för stort och att det blev för mycket buk i det. Vi får fundera lite till tror jag.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kvällen blev skön och Magnus såg någon viktigt fotbollsmatch på tv. Fortfarande märkligt mysigt att sitta i en sittbrunn och se på TV. Men vi fick lite annan spänning som vi kunnat vara utan. Jag började frysa ut på kvällen och knäppte på värmaren. Efter ett par minuter tittade jag och Magnus på varandra. – Låter den inte lite konstigt, säger jag. -Jo, svara Magnus, luktar det inte…. DIESEL, skrek vi båda samtidigt som vi for upp som två parallella raketer. Jag stängde av värmaren, Magnus drog upp kapellet och for sedan ner i akterruffen. Det hade inte gått mer än 15 sekunder men nu var hela båten rökfylld. och jag öppnade allt som fanns att öppna för att få korsdrag samtidigt som Magnus rev upp luckan till värmaren och letade efter brand – men det brann inget. Allt han såg genom all rök var spindelnät – Kunde en spindel ha orsakat denna rökutveckling? Nä, såklart inte. Vi fick vädrat ur röken väldigt fort och då insåg vi att det var avgaser. Och mycket riktigt. Vår största kulfender låg på badbryggan, upptryckt mot värmarens avgasrör med hjälp av gummijollen. Konstig att detta inte hänt tidigare, faktiskt. Det var först efteråt vi insåg att detta kunde gått illa. Om vi legat och sovit så kunde det ha gått riktigt illa…. Med andra ord så har vi en ny rutin på Nanny – kolla alltid avgasröret innan värmaren slås på!. ”Tjocken” som vi kallar den stora fendern hade gjort sitt och summa summarum så blev vi en fender kort. Fast jag vet inte om vi direkt kan säga att vi har ont om fendrar. När jag plockade upp alla fendrarna ut skuffen för kabeldragning till solcellen så insåg jag att vi ombord på Nanny har: 9 (nio) stora långsmala fendrar, två små minifendrar och en plattfender. Till detta kommer fyra (numera tre) kulfendrar. Nuförtiden så använder vi kulfendrar till 90% och de övriga ligger mest och tar plats. Hur många fendrar har ni ombord? Det känns som vi skulle kunna göra oss av med åtminstone 3 stora långsmala fendrar. Eller tänker jag fel nu?

Före detta ”tjocken”kulfender

FendersamlingOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Söndagen började blåsigt och grinigt – men precis när vi gick igenom Kråkesundsgap och mötte en stor portion hav så kom solen och det blev inte sämre när vi kunde dra ut focken och segla hem till Björholmen.

2014-05-25 12.22.18

Bookmark the permalink.

5 Responses to Gullholmen mm

  1. Charlotta says:

    Ännu en helt fantastisk kväll med underbara vänner 🙂

    Thx !!

  2. Leila och Douglas says:

    Hej,
    Har ni kollat om vattnet leds till CD spelaren med en kabel t.ex antennkabeln( vattnet kan ledas innanför kabeln).
    Hälsningar från kurskamraterna på utsjöskepparkursen
    Leila och Douglas

  3. Mats Bosson says:

    Att båten svajar på ankaret beror på att det aerodynamiska tryckcentumet (mast + rullfock) ligger framför det hydrodynamiska (köl och roder).
    Detta kan man fixa genom att tex använda ett ankarsegel eller bättre genom att en något tjockare korv än rullfocken hissas på akterstaget.
    alternativt skulle man kunna ha ett stort centrbord som man körde ner i vattnet vid fören.

    Men det enklaste är ju att man faktiskt ankrar från aktern, båten kommer då att ligga helt stilla och stadigt i vindögat.

    se:
    http://www.oceanbrake.com/anchorbystern.html

    mvh Mats

    • Liv says:

      Hejsan Mats!
      Ja, du har så rätt så.
      Men det tråkiga med att ankra med aktern mot vinden är ju att man får in vinden i sittbrunnen – och där vill vi ju ha lä. I alla fall i svenska förhållanden 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *