Nu har det gått en vecka sedan vi lade till i Os och lär nog vara kvar ett par dagar till. Dels har vi ett par projekt vi vill slutföra och dessutom så är inte väderprognoserna för översegling till Shetland direkt lysande de kommande dagarna. Men vem har bråttom? Denna veckan har vi haft förmånen att ha besök av stora delar av den närmaste släkten vilket har varit underbart trevligt. Dessutom så fick vi till ett besök hos min bardomsvän Elisabeth med man och barn. Vansinnigt roligt att bara sitta ner och ta en kväll igen. Det går ju ett par år mellan åren men det känns inte så när vi träffas och denna gång fick vi en jättetrevlig kväll hemma hos dem. Syster Tina har ju varit här ett par dagar med ett par väninor också dessutom har vi blivit kungligt borskämda av Syster Mette med man. Så för att vara helt ärlig så har den mesta tiden gått till att ha trevligt. Vilket ju faktiskt bara är bra. Men mellan alla trevligheterna så har vi fått till lite jobb i alla fall. Bästa bror Nils har lekt med kap och svets och fått till våra fästen på mantågen – så de är nu öppningsbara enligt konstens alla regler. Nils och jag lade också en dag på att försöka reparera lite på hans segel men min symaskin satte sig så totalt på tvären att jag trodde att jag skulle slänga den i golvet och hoppa på den 🙁 Det är något med nålarna/tråden och det hala segeltyget som gör att det bara blir trassel hela tiden. Nils ska ta en konsultation med sin segelmakare så får vi se om vi kan få ordning på maskinen.
Elisabeth med familj
Finbesök av Syskonbarnbarnet Axel
Och så Annika, min systerdotter, som bodde hos oss.
Syster Mette med barnbarnen Majken och Nikolaj
Magnus har också tagit ett gigantiskt kliv fram när det gäller vårt modem till kortvågsradion. Han skickade iväg ett mail på engelska till tillverkaren och bad om lite support. Bara efter någon dag så kom det ett långt svar, på tyska…. Svaret och lösningen innebar att Magnus skull öppna modemet och sedan löda på två st kondensatorer på kortet. Här går helt klart gränsen för vad Magnus anser sig kunna hitta på själv. Grejen är ju den att om man gör fel här så är vi helt plötsligt utan modem och ett nytt går loss på sisådär 8-10 000 lagom goa svenska kronor. MEN nu är det ju så att jag bara råkar ha en fantastisk bror som gör sådanthär på löpande band mer eller mindre. Han har ju inte bara en fantastisk källare utan även ett rum som är ett “ellabb” där han och Magnus i lugn och ro kunde löda på kondensatorerna med hjälp av ett mikroskop…. Fattar ni eller?? Jag är så glad och imponerad över att vi har så snälla släktingar som hjälper oss hela tiden 🙂 Det tog 30 sekunder efter det att vi kommit tillbaka till båten innan Magnus kopplat upp datorn och med ett jubel och två så kunde han nu skicka mail via kortvågsradion utan att modemet fastnar i någon form av “felsäkert” läge. Fantastiskt skönt!
Nöjd radionörd med “Nilsfixat” modem
Omgjorda öppningsbara “Nilsfixade” vanstkruvar
Genom en brutal balk så är nu också båten lite mer inbrottsskyddad. Luckan går inte att skjuta tillbaka när balken sitter på plats viket innebär att man inte kan ta bort dörrskivorna.
I går var det också 17:e maj och vi började dagen med en fantastisk frukost hemma hos bror med Ida, barn, Syster med vänner mfl. Jättetrevligt. När syster sedan skulle sätta sig i bilen och bege sig tillbaka till Sverige så måste jag erkänna att det var riktigt tufft att säga hej då. Nu var det hejdå på på riktigt och vem vet när vi ses nästa gång. Kanske är det faktiskt så att jag nu börjar fatta att vi faktiskt har lämnat och är ute på en lång resa… Kanske i alla fall… Efter frukosten promenerade vi ner till festligheterna och fick se ett 17:e majtåg med flaggor, orkestrar, massor av bunader (folkdräkter) , en hel del regn, lite sol, tal och väldigt många människor i rörelse. Imponerande! Det är strax under 20 000 invånare i Os idag kändes det som absolut alla var ute på gatorna. Väldigt festligt och trevligt – trots att det hängde tunga skyar och det ibland fullkomligt öste ner. Vi vilade upp oss lite i Nanny och sedan fick vi med oss en jazzkonsert på Oseana där Nils var ljudansvarig. Och så avslutade vi nationaldagen med middag i Nanny. En mycket lugn och skön dag 🙂 Nu har Magnus fått uppleva hur det kan gå till men trots att man på 17:e maj får äta hur mycket glass man vill så blev det inte en enda! Nedan ligger ett litet fotoalbum ifrån 17:e maj “tåget” i Os för er som bara vill få en lite känsla av hur det kan vara 🙂
Finast denna dag var Madeleine och Ida
Så, som ni förstår så går det ingen nöd på oss. Idag är det måndag och vi tänkte försöka avverka ett par punkter till på vår lista och sedan får vi se om vi flyttar oss till Lysefjorden och min syster Mette idag eller om vi väntar en dag eller två. Det är farligt med min brors verkstad. Där finns alla upptänkbara maskiner så här finns möjlighet att fixa det mesta. Men om vi försöker oss på att fixa allt så kommer vi nog ligga kvar här hela sommaren, minst… Vi har ju bland annat mumlat lite om att eventuellt flytta vår radarstolpe. Orsaken till detta, tillsynes dumma tilltag, är att vindrodrets flöjel slår i stolpen i vissa lägen. Men vi har nu vänt och funderat och filurat på detta i en vecka och det får nog bli så att stolpen står där den står och så får vi leva med att vindrodret inte är fullt trimningsbart på vissa bogar. Vi kan inte få allt! Det är ju också så att vi avvaktar lite besked från Sahlgrenska ang Magnus prover som de tog för nu snart tre veckor sedan. Det hade varit skönt att få de svaren innan vi ger oss över Norsjön.
Så för att sammanfatta: Lite fix och trevligheter kvar och om ett par dagar är vi redo att ta klivet över så fort den rätta väderprognosen kommer. Kram på er alla!
