150702 Belfast och Tall Ships Race

Det funkade fin fint att ta tåget in till Belfast och vi använde större delen av tisdagen till att gå på Titanicmuseet. Ett väldigt bra museum som var väl värt pengarna. Vi trodde inte riktigt våra ögon när vi kom ut ifrån de mörka lokalerna för på utsidan strålade solen från en klarblå himmel! Det var hela 19 grader varmt och det var till och med så att ett av utsiktstornen vi hade tänkt oss upp i stängde denna dag – pga av den extrema hettan…. Helt klart är att de inte har någon direkt vana av sommartemperaturer i Belfast. Onsdagen blev också en massa strosande på stan och på kvällskvisten gick vi ner till hamnen och Tall Ships Race området där vi bänkade oss med lite kall dricka i den stilla kvällen och väntade in Gigi med Lotta och Freddan ombord. Självklart utbröt det STORA kramkalaset och vi fick ett par trevliga timmar tills det att det var dags att ta sista tåget hem. Vi var lite chockade när vi kom till perrongen för den var överfull av totalt överförfriskade människor. Längs med rampen ner mot perrongen så stod det tre personer och hängde över kanten och spydde i buskarna. Helt vidrigt. I ena änden av perrongen så stod dock ett stabilt gäng pensionärer och vi tog snabbt vår tillflykt bort till deras hörna Tydligen är det till denna åldersgrupp vi numera hör hemma… Det visade sig att det hade varit en konsert med Niel Diamond som den breda skaran besökt….

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Magnus ”Fotar” mig och Lotta

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gruppkram i natten

Torsdagen blev allmänt häng på Gigi där vi mest satt och tittade på alla människor som gick förbi på kajerna och tittade på de stora skutorna. Uj vad vi saknade Westvind – de hade passat så fint där på bryggan bland de mindre skutorna 🙂 Bryggorna där de mindre (vanliga) segelbåtarna låg var avstängda från besökare så det var lite lugnare där än bland de stora jätteskeppen. Nu menar jag inte att Gigi och de andra båtarna på något sätt är små båtar men om man jämför med alla de stora skeppen så skulle de kunna fungera som livbåt till några av dem. Vi fick ju tyvärr inte ligga i denna hamnen med Nanny, trots flertalet försök så fick vi inte. Så det var lite surt att sitta där och inse att det visst hade funnits plats men men. Stämningen på bryggan var väldigt trevlig och det hände någonting hela tiden. Bland annat så var det en tjej på en närliggande båt som tappade sin mobiltelefon i vattnet. Jag och Lotta fick ”hålla i” Magnus men framförallt Freddan för att de inte skulle börja fridyka. Snart kom det dock förstärkning i form av polisens dykpatrull som påpassligt var på plats och det gjorde också ett försök men det gav inget. Och det är ju inte så svårt att förstå med tanke på att djupet var över åtta meter och vattnet svartare än svartast. Totalt så räknar arrangörerna med att Tall Ships skulle dra mer än 500 000 besökare och det var mycket folk, verkligen. Och många öltält och tivoli och lotterier och mat och ja… allt som hör ett sådant här arrangemang till. Fast vi drog oss ganska snart ner till sittbrunnen och Gigi igen. Tänk – det är ju där man trivs som bäst. Magnus hade STORA problem med alla varianter av flaggningar på de olika båtarna med det var så mycket han störde sig på så han stängde helt enkelt av den delen av hjärnan denna kvällen. Annars tror jag han hade blivit tokig 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sittbrunnshäng på Gigi. Brittiskflaggad båt från Hälleviksstrand……

Vi blev även bjudna på däcksfest på en stor Holländsk stålbåt och kvällen var mer än jättetrevlig när vi helt plötsligt insåg att det var dags att gå till tåget igen. Suck pust och stön, för det innebar också att det var dags för hejdåkramar med Lotta och Freddan. Men man får var glad för den korta tiden vi fick och det lär komma fler tillfällen. Vi rekommenderar Belfast varmt för de som funderar på att åka hit. Nu väntar nästa äventyr och vi lämnar Nordirland för Isle of Man – där vi faktiskt ligger förtöjda just nu. Men jag får återkomma om en dag eller så med lite mer om det.

Här kommer också ett fotoalbum till och denna gång över Nordirland. Nu är jag ju faktiskt ikapp. Jisses vad glad jag är i vår lilla Wifibooster som ser till att vi har internet mer eller mindre hela tiden och dessutom GRATIS 🙂

150623- Nordirland
Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *