150728-150801 D’ouessant i Frankrike

Vi var bra sugna på att lämna vår ankarvik i England på tisdagen. Efter att ha varit inblåsta i tre dagar och inte kunnat lämna båten så kröp det riktigt i benen. Men vi höll oss och gick kl 12 som planerat för att angöra franska kusten strax efter gryningen dagen efter. När jag lyfte av linan som avlastar kättingen, den så kallade ”snubbern” så insåg jag vilka krafter som vi haft att göra med under natten för kausen som tampen är splitsad runt hade spruckit. Nu var den i och för sig av plast – men ändå… Så det blev till att göra en ny under överfarten till Frankrike. Vi fick en fantastiskt bra överfart och Nanny gick som på räls. Det blåste 8-10 och lite byar på det och med ett rev i storen och full genua så rusade Nanny söderut i en, för oss, rasande fart på 6-7 knop. Det var så snabbt att vi höll på att komma fram förtidigt och eftersom vi inte under några omständigheter vill gå in mot en kust i mörker så fick vi helt enkelt dra in genuan och därmed också på farten. När solen sedan steg så såg vi Ile D’ouessant i diset och så var vi i Frankrike. Denna ö ligger så långt västerut man kan komma i Frankrike och enligt vår pilotbok så bör man gå mellan ön och fastlandet när man ska runda den. Det gjorde vi och huj vilken resa det blev. Vi gjorde gott och väl över 10 knop och känslan av tvättmaskin var större än någonsin. Som tur var så hade vi strömmen med oss på det värsta stället men när vi sedan rundade udden stod vi still. Magnus fick trycka på bra med motorn för att vi överhuvudtaget skulle röra oss framåt de sista få distansen. Det var också lite obehagligt med tanke på att våra sjökort i plottern över denna sträcka har helt ur-idiotiska färger. Havet är rött!!! och det är helt omöjligt att läsa kortet (nästan). Fast det är inte rött inte överallt där det är vatten. Vissa djup som tex 70 meter visas med orange/gult – och detta är något som i vanliga fall brukar betyda land….. Som tur är har vi även kort på Ipad som är bra att dubbelkolla med. Men detta är mycket märkligt. Är det någon annan som har detta fenomen när det gäller Navionics + (Gold) som man laddar ner själv??
Väl inne i viken så fanns där ett 20 talet gästbojar som alla var gratis och eftersom det bara låg två båtar där så kunde vi välja och vraka. Det är svårt när man har förmycket att välja på…. Under dagen så satt vi bara och tittade på alla båtar som kom in, satt i solen och bara njöt. Inte för att det var särskilt varmt (15-16 grader) men det var sol!! Fast ut på eftermiddagen så började Magnus bli lite gnällig och kinkig och det tog ett tag innan jag förstod att han gick runt och hade riktigt, riktigt ont. Han hade ont upp mot örat och det blev inte bättre av värktabletter eller varmvattensblåsan. Jag var riktigt orolig ett tag när han bara låg ihoprullad som en boll i kojen med händerna för öronen med hög feber och det gick knappt att få kontakt med honom. Nu var kl 21 på kvällen och jag gick runt som en orolig ande och väntade på att LEA skulle angöra samma vik som vi. Anne ombord på LEA är nämligen akutsjuksköterska och henne ville jag ha ombord i Nanny innan de ens lagt till men de hade fortfarande en timme eller två kvar. Magnus hade vid denna tiden förstått att det var en vistdomstand som bråkade. När han gapade så kunde jag se hur svullet det var bak på ena sidan och det var en hel blåsa som snabbt växte. Vad gör vi??? Undrar om de har en tandläkare här ute på ön som ligger i världens ände?? Men innan vi började dra i det så sprack blåsan i munnen och Magnus fick tillbaka färgen i ansiktet och febern gick ned med en gång. Dessutom så klingade smärtan hastigt av och Magnus tog två värktabletter och gick och lade sig. När LEA kom in i hamnen så sov Magnus och jag lät honom sova och rodde över för att välkomna tjejerna och höra med Anne vad vi skulle göra åt saken. Hon rekommenderade att vi skulle skaffa antiseptiskt munskölj och om det inte gav med sig så gällde det att få tag i Magnus tandläkare för att höra om hon tyckte att han skulle ha penicillin för att stoppa infektionen. På torsdagsmorgonen så mådde Magnus riktigt bra men jag tvingade honom kvar i båten och begav min in på ön för att hitta ett apotek. Och gissa om jag var stolt när jag en timme senare var tillbaka och hade lyckats fixa fram det han behövde. All konversation föregick nämligen på franska…. OCH det är jag inge bra på. Men jag klarade både av att fråga efter vägen och förklara på apoteket vad jag behövde 🙂 Magnus tillfrisknade snabbt och efter lite funderande kom han fram till att det troligen hade fastnat en bit mandel bak i tandköttet som dragit igång processen. Penicillin behövdes inte utan han fortsätter att skölja munnen ett par gånger om dagen. Men hjälp var skakade vi blev…. Och att något så litet kan få så stora konsekvenser! Vi avslutade i alla fall dagen med att sitta på stranden tillsammans med tjejerna på LEA. Där frossade vi i baguette, ostar och rödvin tillsammans med en härlig sallad. Magnus fick dock ta det lugnt med både rödvin och baguette med tanke på tanden. LEA packade ihop sig och gjorde sig klara för att lämna under fredagsmorgonen och ge sig över hela Biscaya. Vi kramade dem hej då (igen) och så får vi se när vi ses nästa gång. De ska ju gå med ARC över till Karibien i början av november och vi har inte planer på att ta oss till Las Palmas förrän efter det att starten av ARCen har gått. Men vi hoppas vi får tillfälle att ses i Karibien någon gång efter jul. Vi pysslade med både det ena och det andra i båten på fredagen och beslutade att belöna oss med en middag på restaurangen som hade utsikt över hela viken. Jag stod nere i badrummet och bytte om när jag helt plötsligt hör Magnus hojta – NÄMEN HEJ…. HALLÅ!!! och så fick vi besök. Det var Dennis och Katarina på Resolute som också var med i avseglargruppen i JRSK (Jorden Runt Seglar Klubben) Vi fick med andra ord väldigt trevligt sällskap på restaurangen och Katarina kunde ju prata franska på riktigt så det hela blev väldigt bra. Bästa middagen ute på restaurang på hela resan. Och dessutom till ett rimligt pris. Vi fick trerätters med vin och öl för ca 25€ per person!!! Det är klart mycket billigare här än i England. Vi avslutade kvällen i Resolute som är och fick se deras fina båt som är en Najad.Så stor…. Nanny är bra, men vilka utrymmen det finns i modernare båtar. Resolute har lite liknande planer som vi så förhoppningsvis så stöter vi på varandra på fler ställen på vägen.

Nu idag lördag så har vi lämnat ön och går in till Cameret sur Mer. Deras hamnkapten pratar INTE någon engelska överhuvudtaget upptäckte jag när jag ringde under fredagen för att höra om man behövde boka plats. Men det gick bra i alla fall. Jag tror att jag förstår mer franska än jag egentligen vet om 😉

Jo, en sak till! Vi har lärt oss något viktigt om att ligga i boj! Ankarviken vi låg i var öppen mot Atlanten i sydväst och även om det blåste nordväst så rullade det in en del dyning. Detta gjorde att vi hamnade bredsida svallet och började rulla. Vi rullade så jag trodde vi skulle få spatt. Men så kom det in en ny båt och lade till vid en boj och han var ju heltokig tyckte vi för han lade bojen midskepps med en tamp till fören och en till aktern och låg på så sätt bredsida, lä om bojen och kunde få upp näsan mot svallet. Måste provas tänkte jag och eftersom Magnus vid denna tid låg med tandvärk så fick jag inga protester därifrån. Och så fort jag fått tamparna på plats så stannade Nanny och slutade rulla!! Sååå skönt och sååå bra – och vi fick lära oss något nytt 🙂

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *