160323-28 Grillning och ”Russel i hamnen”  i Colombier

Ja… Vi ligger fortfarande kvar i Colombier på St Barths Det blåser 10-15 m/s sekund och ska göra så fram tills på onsdag. Det är inte så mycket styrkan i vinden som håller oss kvar som riktningen i vind och vågor. Vi vill väääldigt gärna till Barbuda och dess kilometerlånga vita, orörda stränder. Då är den sydostliga vinden helt fel och mitt i näsan. Vi hade hoppats på lite nord ostligt så att vi kan sträcka ner men det verkar helt omöjligt. Eventuellt får vi gå till Antigua, lite längre söderut, istället och därifrån sträcka norrut igen. Men det går ju ingen nöd på oss. LEA gled mycket riktigt in i hamnen på onsdagseftermiddagen och det blev ett kärt återseende. Denna gång var även Erin med så det var extra kul. De var alldeles uppfyllda av deras upplevelser på Barbuda så, ja, vi måste nog ta oss dit!!

På torsdagen så hängde vi vår jolle bak på LEA och liftade med dem när de skulle in till Gustavia och checka in. Att gå ytterligare en gång i bestiga backarna lockade inte och dessutom hade vi groteska mängder sopor som vi behövde göra oss av med. Magnus var dock på ett väldigt hurtigt humör och efter det att vi handlat färdigt så joggade han faktiskt tillbaka till båten…. Fast innan det så handlade vi lite. Efter mycket funderande så har vi nu slagit till med en rostfri Magma, kolgrill till båten. Vi har många gånger saknat möjligheterna att grilla och letat efter en liten grill med lock att ställa på akterdäck men inte hittat någon som känts säker nog och vi vill inte ha en gasolgrill. Så efter mycket dividerande så slog vi till och fick oss en modell som hängs på pulpiten bak, utanför båten. Den var dyr, mycket dyr…. Men vi gillar att grilla och här på St Barths är det märkbart billigare med båtprylar än vad det är på St Marin och andra ställen. Och efter lite förhandlande så fick vi 10% rabatt och då slog vi till!

Med andra ord blev det grillparty på Nanny på kvällen där dyrgripen invigdes. Det är verkligen gott med grillad mat!!

Det finns en färdig film på den lilla begivenheten men jag har inte uppkoppling nog att publicera den. Så den får vänta lite. Och samma sak med övriga bilder….

Långfredagen blev en ganska regnig historia och efter det att vi kramat Emma och de gått mot St Martin så blev det frisörsalong i LEA där Erin klippte både mig, Anne och Reidun. Därefter hängde vi mest i deras sittbrunn och tittade på ”Russel i hamnen” som Katarina på Resolute skulle ha sagt. Eftersom det blåser väldigt mycket just nu så är det lite lurigt att plocka upp mooringbojarna. Speciellt om du har en hyrbåt som man är ovan att hantera. Detta ger upphov till div uppvisningar, gormande, skrikande, tampar i bogpropellrar och ja… allmän underhållning för alla som redan ligger gott förtöjda. Men det största ”russlet” kom på påskaftons förmiddag. Vi hade som vanligt VHF:en på och plötsligt hör vi en kvinna som skriker på kanal 16 om en charterbåt som driver i Colombier, vars bojlina har gått av. Hu, tänker jag och tittar ut genom köksfönstret och där kommer den mycket riktigt drivande. Med boj och allt, utan någon synlig ombord och eftersom dingen är borta så antar vi att båten är tom. Magnus och jag hoppar snabbt i vår dinge och åker ut för att hjälpa till. Samtidigt kommer det en ca 28 fots daycruiser ifrån en av superyachterna och fångar med lite besvär upp bojen som ligger och släpar efter den över 50 fot långa segelbåten. Vi cirklar bara runt för att se om vi kan hjälpa till med något men ett tag så drar vi oss undan för att inte vara i vägen. Motorbåten drar sakta men säkert segelbåten mot en annan ledig boj och när de nästan är framme så dyker det helt plötsligt upp en kille ur kajutan på segelbåten och ser sig förvånat omkring. 30 sekunder senare så dyker tjejen upp! Undrar just vad de hade haft för sig eftersom de totalt missat den stora uppståndelsen omkring sig…… En liten stund senar är de fast förtöjda vid en annan boj, precis bredvid oss, och Magnus drar på sig fenor och snorkel för att göra ytterligare en inspektion av vår boj med tillhörande fäste. Allt var helt,och intakt så vi bestämmer oss för att lita på den. I vanliga fall så använder vi helst inte bojar om man inte måste men dessa ligger i en ”statlig” marinpark och ska vara säkra… Ska vara, i alla fall. Så denna natt satte vi ankarlarm och numera sitter ratten uppe på nattetid. Lite läskigt faktiskt. Fast det var ganska stor underhållning att se det unga paret med handviftningar och stort kroppsspråk förklara händelseförloppet för kaptenen, när han kom tillbaka. Vi misstänker skarpt att de utelämnade vissa delar…

På lördagen var det då dags för det oundvikliga. LEA lämnade oss för att gå till St Martin och hämta upp Lene. Efter bunkring där ska de fortsätta norrut och därifrån gå till British Virgin Island och därifrån ska de nu korsa Atlanten igen och styr med andra ord kosan hemåt. Emma som vi vinkade av dagen innan räknar vi med att se på Antigua om ett par veckor men med LEA så var det ett definitivt farväl. Sååååå jobbigt! Vissa personer kommer man väldigt nära och känner sig väldigt naturlig med. Gänget på LEA kommer väldigt högt upp på den listan och det var med tungt hjärta vi vinkade av dem. Vi vet ju att vi kommer att ses igen. Det är en självklarhet men frågan är bara när det blir!

Så nu ligger vi kvar här och väntar på bra väder. Under tiden så roar vi oss med div småpyssel som att sy ett skydd till den nya dingen, snorkla, installera en ”eldings” för att pluspolen på elpanelen inte ska vibrera loss, läsa böcker mm. Njuter gör vi i alla fall. Fast nu börjar det allt dra i ”förflyttasigtarmen”

Kram alla och hoppas ni haft en underbar Påskhelg!

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *