160929 I väntan på en eventuell tropisk storm

I tisdags, strax efter lunch så ankrade vi upp inne i Spanish Harbour  på Curaçao. Det är ett riktigt litet fräckt innanhav där man är totalt skyddad. Eller i alla fall nästan skyddad. Det beror ju på hur mycket det ska blåsa såklart. Innan vi lämnade Martinique så hade vi sett att det skulle komma ett stort lågtryck som skulle gå över Martinique i mitten av denna veckan. Vi tänkte inte så mycket mer på detta eftersom dessa lågtryck nästan alltid vandrar nordväst och vi skulle segla sydväst. Väl ute på vår fyradygns seglats så fick vi ett mail av omtänksamma Lola som undrade om vi hade koll på ovädret. Jo,  det hade vi, tyckte vi, eftersom vi visste att vi skulle vara framme på Curaçao flera dagar innan det kunde drabba oss. Vi tog ändå ner en extra gribfil via kortvågsradion och där såg vi att det var risk att ovädret skulle gå längre söder ut. Men vi släppte det hela, eftersom vi skulle hinna fram flera dagar i förväg. När vi väl ankrat i Spanish Harbour så tyckte vi inte att vädret såg sååååå oroande ut och vi hade någon dag på oss innan vi behövde ta beslut om hur vi skulle hantera en eventuell tropisk storm.  Istället kröp vi till kojs och sov som grisar efter vår översegling. Väldigt skönt!! På onsdagsmorgonen tog vi dingen in till fiskehamnen där våra vänner Peter och Eva från S/Y Tina Princess väntade. Det har nämligen tillgång till bil och var så gulliga att köra oss in till Willemstad och visa oss var tullen, immigrationen och hamnkontoret låg. Snacka om lyx! att bli upphämtad och runtkörd i bil! Det tackar vi så mycket för! Det gick smidigt på tullen men han ställde många frågor om vad vi hade ombord. Hade vi vapen? Nja, svarade Magnus. Vi har en harpun. Det var helt ok. Så länge vi inte använde den. Hur mycket vin och öl  hade vi ombord? – 10 liter, svarade Magnus tvärsäkert. Jag kände att jag fick vända ryggen mot tulltjänstemannen för att han inte skulle se min min när jag hörde detta. Sprit då? var nästa fråga. Nu tvekade Magnus lite och sa 5 liter…….? Tulltjänstemannen tittade upp från sina papper och såg frågande på Magnus. -Är du säker på att det inte är 4 liter du har ombord??? Jovisst, svarade Magnus. Det är nog 4 liter. Tulltjänstemannen log lite och stämplade våra papper och vi kunde knata iväg till immigrationen. Phu…. Det är inte alltid lätt att veta hur ärlig man ska vara. På immigrationen fyllde vi i sedvanlig hög med papper. Bland annat skulle de ha uppgifter om vad jag hette som ogift….. Man undrar vad de gör med alla dessa uppgifter som de samlar in. Därefter knatade vi iväg till hamnkontoret för att betala 10 USD för att få lov att ankra. Vi hade fått höra en liten skräckhistoria om damen på detta kontoret från Tina Princess men med tungan rätt i mun så var det inga större problem och vi fick våra stämplar och papper och därmed var hela inklareringsprocessen avklarad på under en och en halv timme. Mycket till tack för att vi fått värdefulla tips från våra vänner!

Vi tog en sväng och tittade oss omkring i Willemstad. Liten mysig stad med influenser från att det kommer ett och annat kryssningsfartyg. Det ser man bland annat på att det är en hel del märkesbutiker på gatorna och att det ska föreställa vara taxfree i vissa butiker. Dyrt är det i alla fall. Curacao tillhör ju Holland men om det tillhör EU eller inte är det lite delade meningar om. Men Magnus konstaterade snabbt att vi var åter i civilisationen eftersom han kunde köpa ”riktig” öl här. Efter lunchen så tog vi bussen tillbaka till hamnen och efter en väderkoll så var det dags att ta ett beslut. Skulle vi ligga kvar eller skulle vi följa våra vänners drag och ge oss in i en marina? Efter mycket om och men fick vi kontakt med Seru Boca Marina och de kunde fixa en plats till oss i ett par dagar. Peter och Eva låg ju redan i marinan och vittnade om att den var välskyddad med kraftiga bryggor. Stormen hade nu bildats och fått namnet Matthew. Enligt prognoserna var det 25% chans att den skulle nå oss med stormstyrka men att själva centrum skulle gå nästan 100 sjömil norr om oss. Vårt försäkringsbolag har ganska hårda regler när det gäller namngivna tropiska stormar och tillslut så beslutade vi oss för att bita i det ekonomiskt sura äpplet och ta en plats för två dagar. Utifall att….. Så för nästan 70 USD per natt så ligger vi nu väldigt väl förtöjda i en marina. Vi har inte legat i marina sedan i mars när Björn var och besökte oss så det känns lite ovant. Men jag kan lova att duschen var låååååååååååååååååååååång! Och med tanke på vad vi betalar så kommer jag förmodligen att duscha flera gånger per dag 🙂 Vi fick besök av Eva och Peter för en sundowner och nu fick vi tillfälle att ta ikapp vad som hade hänt på varandras resor sedan vi skildes på Martinique någon gång i maj.

I skrivandes stund så är klockan 04:30 på torsdagsmorgonen och det är helt omöjligt att sova. Åskan rullar och lyser upp himlen runt oss. Det är nästan helt stiltje och det faller ett stilla regn. Eftersom det regnar så måste vi stänga luckorna och eftersom det är helt stilla så är det hiskeligt varmt och fuktigt. Vi väntar nu på att se var stormen Matthew tar vägen de närmaste timmarna. Han gick över Grenada i går eftermiddag och om jag förstått allt rätt så fick de en hel del regn och lite kulingvindar. Om prognosen stämmer kommer han gå förbi oss på sin bana västerut, vid 20 tiden ikväll. Så vid lunch lär vi se om han får för sig att ta en mer sydlig väg – då har vi ett par timmar på oss att binda ner allt och förtöja lite extra. Men vi tror ärligt talat inte att det kommer att bli så. Vi kommer nog få mest regn. Fast det känns ganska skönt att ligga förtöjda där vi gör. Utifall att….

Stormen: Tidigt torsdag morgon

Stormen: Tidigt torsdag morgon

Stormen: Enligt prognos för torsdagskvällen

Stormen: Enligt prognos för torsdagskvällen

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *