180427 Dismal Swamp och Portsmouth

Vi var uppe med tuppen och i soluppgången fick vi bron i Elizabeth City att öppna sig för oss. Det var en magisk morgon. Massor av mystisk dimma när vi tuffade in i träskkanalen Dismal Swamp.

Väl framme vid första slussen var vi lite tidiga till slussningen kl 11 men vi smög oss fram för att kolla läget. Trångt som bara den och väldigt grunt. För att inte tala om alla träd som ville prata med våra instrument uppe i masttoppen. När vi kom runt hörnan och fick se slussväggen blev vi lite förvånade eftersom vi såg master inne i slussen. Hade vi tagit fel på tiden? Strax blev vi uppropade av slussvakten som förklarade att slussen var sönder och det bästa vi kunde göra var att backa ett par hundra meter och ankra.

Jaha… det var väl inte så mycket annat att göra än att lyda order så vi gjorde så. Strax kom det tre segelbåtar och en motorbåt som också ankrade upp bakom och runt oss. Solen sken och det var riktigt varmt och härligt. Vid 14 tiden kom beskedet att slussen behövde reparation av en dykare och det skulle inte kunna ske denna dag eftersom det var söndag. Så det var inte så mycket annat att göra än att förtöja för natten. Båten Thera med Jane och Laurens ombord tog sin hund bort till slussen för att rasta den och kolla läget. När de kom tillbaka hade de fått var sin säck med is som de delad ut till alla väntande båtar. En liten present från slussen och vad gör man när man får tag i en säck is? Jo, frozen margaritas så klart. Så på eftermiddagen träffades vi på motorbåten Antonia hos Mark en Lezlie för sundowners. Vi hade ju mangroveparty när vi fastnade där så varför inte ha ett träskparty?

Kl 08: 30 på måndagsmorgonen fick vi till slut komma in i slussen. Världshistoriens näst långsammaste slussning. Jag lovar! Den långsammaste fick vi i sluss nr två senare den dagen. Det var verkligen trångt och grunt att köra längs denna kanalen och två ggr fick vi något som gick i propellern. Vi tog av kapellet så vi hade fri sikt uppåt och Magnus manövrerade fint så att vi klarade oss utan skador. Lågt hängande träd stack ut både här och där. Värre var det för ett par av de andra. I sista slussen hade ett par båtar från “vårt gäng” stannat längs vägen och vi hade kört ikapp ett par så vi var totalt fem segelbåtar och en motorbåt i slussen. Killen före oss var så långsam så jag föreslog för Magnus, nästan på fullt allvar att han skulle putta på honom för att det skulle hända något. Vid broöppningen innan hade slussvakten fullkomligt gormat på honom för att han skulle köra på. Men icke!

När vi väl var i slussen tittade jag uppåt i de andras masttoppar. I en mast satt det en stor kvist och två andra master hade knäckta antenner. Slussvakten samlade på conch (stora snäckor) och var tydligt besviken när det visade sig att ingen av båtarna hade några sådana med sig. Men han bjöd oss på en liten konsert där han spelade en trudelutt på en av sina conch.

Väl ute ur kanalen så väntade Norfolk med alla sina krigsskepp. Häftig syn men jag gillade nog kanalen bättre. Den började byggas redan 1763 och självaste George Washington var inblandad i företaget som försökte utvinna träd ur träsket och samtidigt skapa en ny transportväg.

Vattnet i kanalen är det svartaste vi någonsin sett och det kallas för Junipervatten. Tydligen är det trots sin färg väldigt rent och färgerna kommer från barken av alla träden. Syran i barken gör att det är svårt för bakterier att klara sig i vattnet. Därför har vattnet varit eftertraktat bland många långseglande skepp eftersom vattnet står sig mycket länge. Trots sin mycket äckliga färg.

Vi och Thera tog oss till gratishamnen i i Portsmouth, mitt emot Norfolk. Egentligen får man bara ligga här i en natt men vi fuskade och låg kvar i tre. Det var bara vi där till en början och ett ruggigt regnväder fick blåsa över medans vi fixade till en ny tank till vår värmare. Vi har bestämt oss för att köra på den enklare modellen med en extern tank till vår värmare istället för att försöka få tag i ett nytt stigrör. Det gamla hålet är pluggat och den nya tanken fick plats under durken, över kölsvinet. Den passade perfekt och vi har varm och god värme i båten igen. Vid behov. För tro det eller ej. Det börjar bli lite varmare nu. Trots att vi jobbar oss norrut. En kväll gick vi och ett par av vännerna från träskpartyt upp till en tysk restaurang och Magnus var i himmelriket när han fick sig ett grisknä med knödel och surkål. Jag nöjde mig med en schnitzel.

Dagen efter så kom även det två övriga båtarna från vårt träskparty och gjorde oss sällskap. Blue Sky och Pepromenon. Båda dessa båtar hör hemma i lite längre upp i Chesapeake Bay och vi har fått lova flera gånger att vi ska komma och hälsa på dem på vägen upp. Och vem säger nej till en gratis bryggplats och en varm dusch tillsammans med trevligt sällskap?

I går lämnade vi Norfolk och tog oss upp till en fin ankringsvik med Blue Sky och Pepromenon. Idag fortsatte de båda norrut medan vi ligger på en servicebrygga till ett båtvarv. Efter mycket sökande har vi hittat ett varv som åtminstone har lovat att titta på möjligheten att byta vår pump till autopiloten. Den vi har nu fungerar ju men borstarna är nästan slut och den är väldigt gammal. Pumpen som ska in istället tillhör det paket vi fick med när vi köpte autopiloten för ett par år sedan. Problemet är att hydraulik-kopplingarna från den gamla pumpen inte passar på den nya. Och när vi plockar isär systemet så är vi helt utan styrning. Därför vill vi vara på ett ställe där de definitivt kan det här. I skrivandes stund så verkar det faktiskt som om de kan fixa det. Vi vet inte säkert ännu. Deras mekaniker har varit nere i akterruffen och hummat och kollat läget. Nu är han uppe och letar reservdelar. Vi håller tummarna. Dessutom så tittar deras svetsare på en del till vår rorkult där själva spänningsanordningen krånglar. Förhoppningsvis så går allt i lås och har vi riktigt tur så blir de klara över dagen. Har vi lite otur så får vi ligga här över helgen. Mycket otur har jag bestämt att vi inte har så förhoppningsvis är vi på gång senast på måndag igen. Vad kalaset kommer att kosta har vi ingen aning om men de har fria duschar och det verkar som om de inte vill ha betalt för själva båtplatsen vi ligger på. Dessutom så har de en lånebil som vi tydligen får låna så vi planerar en liten sväng till en båtbutik och mataffär lite längre bort. Men billigt lär det inte bli.

Håll tummarna för oss att allt går i lås nu!

Ha en härlig helg alla!