Idag stod det Stralsund på agendan. Vi visste att det skulle blåsa upp till 11 m/s och att vi skulle få den rätt emot men det var ju ett innanhav och strax under 30 M till Stralsund – hur svårt kan det vara?? Vi hade en broöppning att passa 17:20. Bron vid Stralsund öppnar bara fyra ggr per dygn och det gäller att komma i tid. Nästa öppning skedde först efter 21 och då kan man ju glömma att få plats…. Vi kastade loss vid 11 tiden i måttliga 5 m/s och tuffade ut till kvastnavigeringens insjö och ÅTER IGEN möter vi hela havet. 16 m/s med byar upp till 20 m/s och väldigt grunt vatten som ger trekantiga vågor. Vi använde Nannys motorkraft och lyckades ändå uppnå 5 knop och kände att detta var ju inte så farligt men när vi kom ut på lite mer öppet vatten (vi skulle trots allt 15M innan vi fick landlä) så drog stora stampandet igång. Nanny bromsades i var femte våg ner till 0,5 knop och det var precis som sjön slog andan ur henne. ALLT blev blött. Visst vi har ett doghouse men jag som satt på sittbrunsgolvet för att skona ryggen blev genomblöt. Vågorna slog över skyddet och drog liksom in bakom. Vi har aldrig varit med om maken!! Magnus tog som vanligt det större ansvaret i dessa situationer och jag försökte skona ryggen och efter fyra timmar blev det faktiskt bättre och vi kunde börja torka upp båten. Vår förlucka är INTE torr och saker vi trodde satt fast i båten, gör det INTE. Bra läxa!! Det var till och med så att vi kom en halvtimme innan broöppning och strax innan vi var framme blev vi omkörda av en gasande Albin Nova med våra två goa “Råå gubbar” i. De hojtade och gastade och det tog ett tag innan vi fattade att de frågade när det var bro öppning! Magnus och jag bara tittade på varann. De hade ingen koll alls utan bara en ren råtur att bron precis skulle öppna. När jag pratade med dem senare så berättade de att de trodde att denna bron öppnades varje timme “precis som alla andra broar”. Efter det traditionella racet från bron in till hamnen så hittade vi en bra plats utan på en stor motorbåt. Övriga hamnen var tokfull men av någon anledning vågade ingen lägga sig utanpå motorbåten. Vi stack fram näsan och frågade och visst var vi välkomna…. Det är något konstigt det där att segelbåtar inte vågar lägga sig utanpå motorbåtar. Men vi har ju god vana av detta sedan tidigare och för vår det är det ju bara bra!. Vi kostade även denna kväll på oss en god middag. Magnus hade siktet inställt på den restaurang där han för tre år sedan fick lika god rödkål som hans kära mormor Kerstin gjorde. Tyvärr fanns det inte kvar på menyn men vi åt gott ändå. Vi var bra trötta och tänkte oss bara ner till båten igen men stannade till på en liten pub nere i hamnen som skyltade med att det var den äldsta i Stralsund (undra om det inte var 1600 tal) och det måste vi ju prova. Det var hög stämning när vi kom in genom dörren och det tog inte många minuter innan vi stod och pratade med två mycket trevliga tyska herrar som hette Achim och Dieter. Det var länge sedan jag hade så roligt. Killarna var ute och seglade i en liten 7 meters Bavaria och hade underbar humor. Tänk att man alltid träffar så trevliga och härliga personer när man seglar 🙂
