Monthly Archives: januari 2015

På grund av jobbet var jag en sväng i Bergen i veckan och fick tillfälle att träffa min bror. Han och Kim-Eirik har pysslat med lite reservdelar till vindrodret Boris som jag käckt stoppade i handväskan. Vid säkerhetskontrollen in på flygplatsen dagen efter så tog det tvärstopp. Den rostfria låsningsmekanismen (tänk extra stor vingmutter) väckte nämligen kontrollantens nyfikenhet. Efter det att tre mycket allvarliga kontrollanter vänt och vritt på min vingmutter kom de som tur var fram till att detta inte kunde användas som vapen eller vad jag efter ett tag förstod  – att det eventuellt skulle vara en DEL av ett vapen. Ja – jisses.. men jag ska ju bara vara glad att de håller på säkerheten och de var hela tiden mycket vänliga och för att vara helt ärlig så hjälpte det nog att en av dem faktiskt visste vad ett vindroder var för något 🙂

Shoppingen fortsätter också. Efter mycket letande och ringande så har jag nu kunnat lösa ut den extratjocka gummilisten till förluckan. Den hittade vi hos Kuntze uppe i Stockholm (Tack Andres för tipset) men det var först vid tredje kontakten med dem som de hjälpte oss – men då fick vi utmärkt hjälp och gummilisten skickades efter det att vi satt in pengar på deras konto. TIPS – ring dem – maila inte 😉 Efter lite letande så hittade vi också ett litet kassaskåp som vi ska plasta in i båten. Vi hittade det hos Arkivexpressen och det väger endast 3 kg (det står 4 i specen) och är endast 150 x 200 x 170 mm.

Magnus har lekt lite på terrassen idag. Bland annat har han konstaterat att grejorna till vindrodret passade utmärkt. Fast han hade nog roligast när han testade sin multifuel-brännare. Den är tänkt som ren nödreserv utifall att gasolköket lägger av mitt ute på något hav 😉

I onsdags var det en speciell dag – då var det 100 dagar kvar till avsegling! Helt fantastiskt och nu har vi då gått från tresiffrigt till tvåsiffrigt.

Magnus var ute och tittade till gumman i fredags och fick bytt termostaten som bestämt sig för att klappa ihop. Vi vill ju inte riskera att hon fryser så här den sista vintern. Jag och syster passade på att skämma bort oss själva med lite spa-vistelse. I lördags så blev vi också bortskämda hemma hos Lotta och Freddan som bjöd på härlig middag och många goa skratt 🙂 Att det nu har kommit snö och minusgrader är inget som vi tycker om. Jag bokstavligen HATAR snö och kallt – och nu vill vi bara att allt ska hålla sig över nollgradigt och att vi får bra väder när vi nu ska börja rusta. Ingen vinter för oss – tack!!

 Utsikt från söndagsfrukosten 🙂

Vi var en sväng på Hjertmans och shoppade lite. Magnus fick tag i sitt jordplan i form av en stor kopparplatta till SSB radion och sedan påbörjade vi reservdelsbunkringen. Det blev bland annat två extra fotpumpar. Vi har ju tre st totalt igång och då kändes det rätt lagom med två i reserv. Hur många extrafilter ska man ha med sig? Vi har ju två CAV filter och ett specialfilter med ett udda dieselfilter innan motorns eget filter får jobba.  CAV filter räknar vi med att vi kan få tag på lite överallt men det eländiga (såklart svindyra) specialfilter som sitter där i sin svarta burk tror jag blir lite svårare. Och då är ju frågan hur många vi ska ha med oss. Vi KAN ju bara inte ha filter med oss för tre år! Ja, ja vi får fundera vidare på den. På fredagen gjorde vi sista flytten av dotterns prylar från min pappas vind till Magnus föräldrars vind och därefter sjönk vi ned i soffan för en välbehövlig vila. Denna kväll var också blåsig men långt ifrån lika blåsig som när Egon hälsade på. Farfar kom med ett knippe godis till oss i form av ett gäng riktigt stora och kraftiga rostfria schacklar vilket vi tacksamt tog emot. Sådana bra och ha saker blir vi alltid glada för 🙂

Godis är gott 🙂

Lördagsförmiddagen blev lite stressig eftersom vi skulle ha ett möte med avseglargruppen i JRSK. Jag hade lånat en lokal på jobbet så tanken var att vi skulle vara där i god tid och ta oss en dusch innan mötet i lugn och ro. Nu blev det inte riktigt så eftersom den färjeturen vi siktat in oss på var inställd på grund av en akuttransport så det var lite med andan i halsen som vi kom till jobbet. Att jag dessutom hade mailat ut till alla som skulle komma  och berättat att vi skulle vara där redan 12:10 och öppna för de som kom tidigt var ju mindre bra med tanke på att jag menat 12:50…. Men efter en rekordsnabb dusch så fick vi i alla fall ihop det och totalt blev vi 25 vuxna och två barn som lätt pratade bort fyra och en halv timme. Vi har ju varit med i en mindre avseglargrupp för ett par år sedan men då var vi de i gruppen som skulle åka sist. Nu är vi de som ska lämna först! Totalt är det fem båtar som ska ge sig av i år vid olika tider och med olika drömmar och planer. Otroligt roligt att få höra hur andra tänker, drömmer och planerar. En god stund lades på att diskutera “man över bord problemet”. För det är ett problem. Sannolikheten att man kan ta sig upp igen i en båt i dåligt väder är minimal – även om man är vid medvetande och fysiskt stark! Så vi enades om att det inte är ett alternativ att ens falla överbord. Dessutom så är det väl ett manligt problem, eftersom det heter man över bord?? så jag borde inte vara så orolig för det, i alla fall när det gäller mig själv. Vi fick lite många tips som vi nu ska kolla upp. Bland annat fick vi tips om ett telefonabonnemang från Worldsim som innebär att man kan ta emot gratis telefonsamtal i stora delar av världen och den som ringer får bara betala taxa som till ett vanligt mobilsamtal till Sverige. Detta låter ALLDELES för bra för att vara sant så jag ska snarast sätta mig och lusläsa villkoren. Men är det sant – ja då lär detta kort shoppas in snarast 🙂 Ett annat tips bland många var en MOB varnare som består av en liten bricka man stoppar i fickan eller flytvästen och om man kommer för långt ifrån båten så går det ett ljudligt larm nere i båten.  – Smart… kan vara något! Någon kläckte idén att man kanske kunde sätta en bricka på gummibåten så att man får en varning om någon försöker norpa den. Att det sedan fanns något som hette Swedma där det går att avsäga sig all direktadresserad reklam, typ som NIX registret för telefonförsäljaren men för post istället,  hade vi heller ingen aning om. Så nu har vi begärt en blankett av dem! Summa summarum så var det en väldigt trevlig eftermiddag och att prata om båtrelaterade saker är alltid trevligt och detta är ett trevligt forum att inhämta massor av kunskap från.

Tack också Michael och Karin för Skottlands broschyrerna – de kommer att komma till användning 😉

Tur att vi har stora lokaler på Sweco 🙂

Efter JRSK-träffen styrde vi kosan mot Tony och Sofia där vi blev kungligt bortskämda med god mat, härlig dryck och fantastiskt sällskap och självklart, bland allt prat, så dominerade båtpratet. Eftersom Tony och Sofia varit ute på en 6 månaders resa så har de upplevt mycket av det som vi upplever just nu. Och då tänker jag på den stressen som vi upplever inför resan. Allt som ska göras, komma ihåg, fixas och tänkas på. Inte helt lätt alltid men vi har ju valt detta själv, så det är inte menat som en klagan. Det blev en seeeen kväll och en lång och skön förmiddag i deras soffa dagen efter innan det var dags att återvända till Villa Balder och packa inför veckans tjänsteresa. Tack, kära vänner, för att ni tar  så bra hand om oss!!

Magnus och Tony funderar på hur stor världen egentligen är…

Fredagseftermiddagen började med att vi flyttade prylar, igen…. Denna gången var det ett lass av dotterns saker som under torsdagen hämtats från hennes morfars vind och nu baxade vi upp dem på farmor och farfars vind. Efter en mysig fika kröp vi ner i båten och fick oss en mysig fredagskväll i soffhörnan där vi inte gjorde många knop. Dock gick Magnus ett varv runt båten och kontrollerade förtöjningar och annat inför den kommande stormen. Denna fredagskväll var det dock helt bleka och makalöst vackert – dessutom var det mareld 🙂

Efter en god natts sömn ryckte det faktiskt i arbetstarmen och vi pysslade med både det ena och det andra. Vår stereo har stängt ner sig igen så Magnus plockade isär den ytterligare en gång men mängden ärg inombords var för stor så efter tre försök så gav han upp. Jag gav mig på de knarrande väggribborna framme i fören och byggde upp ett stöd bakom av gamla plastskärbrädor. Dessa skärbrädor är ett underskattat och mycket användbart material. Bland annat har vi dem för att bygga upp under durkar där det knarrar. Plasten är stiv samtidigt som den är lättbearbetad men både varmluftspistol och sticksåg. Magnus gick också igenom sina kopplingar till multiplexern och ritade upp ett riktigt kopplingsschema för kommande eventuella felsökningar. Observera ordet eventuella här – för nu när allt är uppritat så kommer det med största sannolikhet inte att inträffa några fel i denna kopplingsbox 🙂

Vår kära visseljohanna gav ju upp i slutet av semestern och sedan dess har jag letat med ljus och lykta efter en med ett liknande handtag. Alla jag hittat har bara ett helt handtag och inte ett öppet som vår gamla vattenkanna. Finessen med ett öppet handtag är att vi kan hänga upp den i taket över soffan och på så sätt enkelt stuva undan den – även om den är varm. Till slut gav jag upp och köpte en från IKEA och efter lite funderande så satte jag sågen i handtaget. Och det känns som att det kan fungera. Handtaget är förvånansvärt stabilt….

Under dagens pysslande så växte vinden sakta men säkert och vatten nivån i hamnen gick ända upp till kajkanten. I dessa lägen är det otroligt skönt att ligga på en flytbrygga. Vinden kom först snett bakifrån för att sedan vrida och komma med full kraft rätt in i sidan. Det är inte varje dag man måste sjöstuva när man ligger förtöjd i en hamn. Nu är det bara vinden som är jobbig i Klåva för det finns inte plats för någon sjö att byggas upp i den lilla hamnen. Vi tog en liten sväng ut på kajen men den blev bra kort för vi var snabba att komma ner i lä och i värmen igen. Ut på eftermiddagen hade vi stadigt över 25 i byarna och runt midnatt hade vi 37 i byarna. Obekvämt? Nä! – faktiskt inte utan framförallt en massa oväsen från knarrande tampar. Nattsömnen blev över förväntan, klart att man vaknar till när Nanny lägger sig ordentligt ned åt sidan men man vaggas ju fort till söms igen. I alla fall när man vet att man ligger så tryggt som vi gör nu. Magnus påpekade ett par gånger att vi förmodligen kommer att uppleva liknande väder liggandes på svaj – helst INTE om jag får bestämma. Och det är väl jag som bestämmer? Eller???

 Det var först på natten vi fick de riktigt höga vindstötarna – men som alltid – man sover gott i Nanny

På söndagen fick vi jättegod middag hemma hos farmor o farfar tillsammans med Thomas o Camilla. Alltid lika trevligt och gott 🙂 Därefter var det dags att lämna Nannyhemmet och bege oss till tillfälliga hemmet – Villa Balder! 110 dagar kvar idag. Nu är det som att någon har trampat gasen i botten åt oss!

Vi har en hel del saker som egentligen är helt onödiga, som vi vill ha med oss. Jag tror att det nästan är som en snuttefilt. Vi tycker det är viktigt nu när vi känner oss små som långseglare och vi behöver på vissa saker för att vi ska känna oss trygga och inte ha för mycket hemlängtan. När vi växer i våra roller så blir dessa småsaker nog inte så viktiga, utan vi ser det som en utmaning att hitta nya bra produkter. En sådan sak är till exempel mitt te och Magnus kaffe. Sedan har vi vissa saker som vi absolut INTE kan tänka oss att vara utan. Och i detta fallet är det jag och inte Magnus som har bunkrat. Vad är det då som är så viktigt för mig?? Jo, det är faktiskt schampo. Löjligt kan man tycka  – men för mig är detta jätteviktigt. Jag hade i många år problem med kliande hårbotten. När jag bytte schampo så funkade det alltid bra i en vecka eller två – och så började kliandet igen. Men för över 16 år sedan när vi bodde i Halmstad (tiden går sååå fort) så kom jag i kontakt med en tjej som utvecklade sitt eget hudvårdsmärke och via henne så fick jag testat ett av hennes schampo. Sedan dess har jag inte tittat åt något annat och jag har heller inte några problem med min hårbotten. En annan fördel är att det kombinerad schampo och tvål samt att balsam är helt överflödigt. Vilket gör att duschtiden förkortas väsentligt – något som alltid är bra inom båtlivet.

Vad är då denna fantastiska produkt för något?? Jo, det jag pratar om är ju Maria Åkerberg och hennes Rosmary, Hair & Body Shampoo. Idag var jag på Diva och hämtade en förbeställd 5 liters dunk :-). Låter rätt mycket. Men priset blir ju jättebra. När jag ändå var där så passade jag på att köpa läppbalsam också – nu när det är två för en. Herregud – jag låter som rena reklamkanalen. Men det är faktiskt så att jag är så väldans nöjd med dessa produkter. Jag kör inte mycket med massa olika krämer, rengöring och annat. Förmodligen så misshandlar jag mitt ansikte rätt mycket men det lilla jag använder – det är Marias grejor. I somras upptäckte jag dessutom hennes fenomenala solskyddskräm. Den sitter ju faktiskt kvar, kladdar inte och är dryg…

Här kommer en bild på dagens bunkring under kategorin “saker jag inte vill vara utan under 3,5 år”

www.dermanord.se

I julas var bror på besök här i Sverige, och som en av de tyngre medlemmarna i vår “tekniska kommitté” högg han direkt på det faktumet att vi var lite oroliga för ett par av Boris slitagedelar samt att vi inte var helt nöjda med låsningsmekanismen. Han och Magnus mumlade lite tillsammans och Magnus mätte lite här och lite där och helt plötsligt så kom det ett mail med två foton. Nu vet jag att broder är duktig med svarven men just i detta fallet tror jag att det är hans son Kim-Eirik som har varit fixat ihop detta till oss. Snacka om service 🙂 TACK Nils och Kim-Eirik!! Det ska bli spännande att prova när vi får hit delarna 🙂

Här kommer också ett liiitet fotoalbum från en härligt blåsig vinterpromenad till Fotö igår

Dagen efter det att vi flyttat in på Villa Balder så blev det helt plöstligt nyårsafton…. Hur gick det till? När hände det? Jag hänger inte med i svängarna längre…. Vi var “bortadopterade” av familjen Vedholm, vårt ständiga nyårssällskap, till familjen Friberg.  Och självklart fick vi en vansinnigt rolig kväll med underbar trerätters middag. Vi bidrog enbart med att dyka upp och dela med oss av våra härliga personligheter – eller hur 😉 Men vi ska erkänna att de sista veckorna har tagit hårt på oss så vi orkade helt enkelt inte mycket längre än kl 01 då vi gav oss och åkte till den nattens hem – hemma hos syster yster! Tack alla 🙂

Igår var det sedan fredag och dags för städfirman att göra entre. Vi var på plats enligt avtalat, låste upp dörren och åkte helt enkelt hem till Villa Balder där vi parkerade bilen och sedan tog vi oss en dag på stan. Jag kan faktiskt inte komma ihåg när vi gjorde det sist men igår var det Magnus födelsedag och vi hade lovat att skämma bort oss själva. Och vi jobbade hårt på att skämma bort oss fram tills städfirman ringde och berättade att de krossat ett av de stora fönsterna i vardagsrummet. Vinden var tydligen skyldig… Åh, nej, pust och stön. Men det var bara att bita ihop och ta bussen hem… nej till huset… det är ju inte hem längre. Och det visade sig att det mycket riktigt var en krossad ruta. Som tur var så var det bara den yttre rutan som gått sönder men samtidigt hade fönsterramen satt sig så kraftigt att fönstret inte kunde stängas  helt. Man kan väl säga att vi inte var direkt nöjda med städfirman i detta läget. Efter lite pysslande hade vi med hjälp av trasor och snöre från våra goa grannar bundit fast fönstret och tätat så gott det gick. Att få tag i en glasmästare var helt omöjligt denna fredag eftermiddag. Dagarna efter nyårsnattens alla inbrott så går tydligen alla glasmästare på högfart. Så det var bara att ringa till hyresgästerna och förklara situationen. När grannarna (våra före detta…) frågade om vi ville ha ett glas vin så var vi inte sena att tacka ja kan jag lova. Så vi fick värma hos inne hos dem tills det var dags för födelsedagsmiddag med större delarna av Björligan. Gott, trevligt och roligt och vi lyckades nästan glömma fönsterkrosset. Men sedan visade det sig att världens bästa syster hade en kontakt på en glasmästare så nu har vi i alla fall bestämt träff med honom  på måndag. Idag, lördag, lämnade vi över nycklarna till hyresgästerna och tro det eller ej. Nu bor det någon i vårt hus. Helt sjuk känsla. Det har varit vår fasta punkt i över 16 år. Nu är den fasta punkten borta. Som sagt – sjukt…. Men samtidigt otroligt skönt. Det har varit lite mycket i det senaste och vi är väldigt glada över att vi nu inte ska segla iväg om ett par dagar. Nu kan vi koncentrera oss på Nanny. Och att det har varit lite mycket i våra förvirrade hjärnor visade sig när hyresgästerna ringde och frågade var köksbordet fanns

– ÖÖÖÖööööööhhhhhööööö, Va? var mitt väldigt oklara svar på den frågan. Köksbordet, vad menar du?

– Vi kom ju fram till att vi skulle ha kvar det

– Ööööööö, VAA?, eller jo… visst F-N. Det sa vi ju i oktober eller så….

Detta hade helt och hållet bara försvunnit i våra hjärnor. När hon sa det, ja då kom jag på det… Bara ett problem…. Tanken var att vi skulle ställa bordet hemma i Lottas garage – men Magnus och jag misskommunicerade och bordet blev bortskänkt till Östhjälpen istället. Så kan det gå…..och våra hyresgäster blev bordslösa.

Eftersom det nu var lördag så åkte vi ut till Hönö och vårt riktiga hem. Farfar kom förbi och hjälpte oss att dra en extra tamp för att förstärka upp y-bommen på vår västra sida. Enligt farfar så hade Nanny dansat oroväckande i stormen Svea på fredagen och nu på lördagen blåste det gott och väl 20 i byarna och den extra tampen stagade upp bra. Efter en långpromenad i solen och vinden så sitter vi nu hemma i vår soffa och njuter vinden i riggen och två nya fina blåsor på Livs hälar. (Jag är nog skör eller nått när det gäller att motionera…..)

Ha en skön lördag – Gott Nytt år och God fortsättning och vet ni vad… Vi ska längesegla i år 🙂