151221 Ovälkomna gäster och extremt efterlängtade gäster

Det hela började faktiskt redan på sista kvällen när Eva och Andres var på besök. Ut på kvällen flög det nämligen in ett par kackerlackor i sittbrunnen där vi satt. JUST DET!!! DE FLÖG!!!! Livet är fantastiskt och det går inte en dag utan man lär sig något nytt men just denna kunskap kunde jag mer än gärna vara utan. Vi fick viftat de ovälkomna gästerna överbord och så var det inte mer med den saken. Trodde jag… Ovälkomna småkryp är ett hett samtalsämne bland långseglare och alla fasar för dem. Det är så känsligt att vissa väljer att inte ens tala om att man har fått besök av dem. Det dock alla säger är att det inte är frågan om OM man får besök av dem utan snarare NÄR!! Men ett besök i sittbrunnen räknas inte i min värld och i min värld så skulle vi ALDRIG ha kryp i båten. ALDRIG!! Dagen efter så städade jag ur akterruffen där Eva och Andres sovit och där var den! En stor jäkel som kröp på bakre skåpsdörren. Magnus var snabbare än jag (som förövrigt bara skrek!!) och tog en stor bit hushållspapper som han fångade upp inkräktaren med och hivade hela paketet överbord. Jag satt i sittbrunnen och skakade efteråt. Jag ville bara inte tro det! Jag ville inte att det skulle vara sant! Vi var ändå lite förberedda och hade köpt oss ett par kackerlackshotell och ställde genast ut ett där vi hittat den illa äckliga saken. Så var det frid och fröjd ett tag – fram tills det att jag stod och lagade middag när vi seglade mot Las Palmas. Då kröp det fram ytterligare ett äckel-päckel, och denna gång på skåpsdörren till köket. Nu upprepades proceduren från gårdagen. Magnus var snabb och jag skrek. Efteråt var jag åter igen lite chockad och jag tror till och med att jag grät en skvätt. JAG VILL INTE MER!, tänkte jag. Behöver jag nämna att maten denna dag inte smakade särdeles gott… Aptiten var lika med noll :-(.  Ytterligare hotell placerades ut och jag började städa frenetiskt. Så här ett par dagar efter ”incidenterna” så har jag städat igenom alla utrymmen där det små sakerna kan tänkas trivas och till min stora lättnad så hittar jag ingenting. Alla utrymmen är ordentligt gnuggade tillslut avtvättade med ättiksvatten. All vår mat var tidigare välpackad men har nu det mesta fått ytterligare påsar omkring sig och det ligger lagerblad i varenda påse. Jag är rent ut sagt väldigt lättad över att jag inte hittat några spår. Och våra kackerlackshotell är helt tomma – inte ett kryp av något slag så långt ögat kan nå! Så just nu andas jag ut och har bestämt mig för att detta var bara ett tillfälligt besök och inbillar mig att vi fortfarande är i läget OM och inte läget NÄR.

All mat i lilla skafferiet

All mat i lilla skafferiet

Vi har en del under våra kojer i fören också

Vi har en del under våra kojer i fören också

Allt är inte så lätt att nå...

Allt är inte så lätt att nå…

En bieffekt av mitt intensiva städande är att jag numera har stenkoll på vad vi faktiskt har för livsmedel ombord. Samtidigt som jag plockade ur alla skåp och skafferier så har jag bokfört vad vi har och hur mycket vi har av olika saker. En hel del av grejorna har vi tagit med ända från Sverige andra har vi köpt på oss längs med vägen och UPS… vad mat vi har ombord. Och detta är INNAN vi har börjat bunkra för överfarten. Våra goa vänner på LEA säger att det mesta finns där borta på andra sidan pölen – men att det är dubbelt så dyrt. Detta gör ju att vi gärna vill bunkra på oss så mycket som möjligt så vi kommer försöka få ner så mycket som möjligt i Nanny trots allt. Vad vi ska äta under själva överfarten har jag bara så smått börjat fundera på. En hel del av de konserver/torrmat vi har ombord är ju tänkt att vi ska ha vid själva överfarten så just nu håller jag (som vanligt) på att flytta runt omkring saker mellan mina olika matförvaringsställen. Det gäller ju att den mat vi tror vi vill äta vi under överseglingen inte ligger längst bort, nere, inunder… ja på något jobbigt ställe alltså.

Om det är någon som faktiskt vill se min lista över vad vi har ombord i Nanny, just nu, så ligger  den här.

Före Bunkring

I morgon – ja då är det dags för det mest efterlängtade besöket! I morgon så landar våra älskade ungar här och jag kommer att krama ihjäl dem! Bokstavligen!!! Nu räknar vi timmar tills vi får se dem <3

Bookmark the permalink.

2 Responses to 151221 Ovälkomna gäster och extremt efterlängtade gäster

  1. Pålle says:

    Kackerlackor e otäcka för många var på ett fartyg som hade massa kompisar jagade dem frenetiskt o på slutet jag var där så tror jag dom var om inte utrotade så livrädda för att visa sig, så jaga på ni ?

  2. Annette says:

    Stackare!!!
    Jag känner igen känslan Liv!
    När jag bodde på Roccas Rojas tre veckor i september så flög kackerlackorna runt i huset. ”Det är bra att härdas…” sa dom på rehabcentrat!!!
    Men efter att ha talat med ”hotellpersonalen” och låtit dom ihjälbankade kackerlackorna ligga framme istället för att städa bort dom själv så la dom ut nåt medel. Efter ytterligare en sanering var dom borta.
    jag gillade dom inte…

    När jag var yngre hyrde jag och en kompis en lägenhet på Manhattan en månad och där kröp kackerlackorna runt i köksskåpen – tillsammans med katterna! Det var nämligen inga dörrar framför skåpen.
    Vi vande oss snabbt och antagligen tack vare ungdomen så stortrivdes vi där. idag fattar jag inte hur vi stod ut, men min lärdom från den gången är väl att vi klarar mycket… och man vänjer sig… och ingen av oss blev ju sjuk…

    Hoppas ni slipper fler objudna gäster!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *