30M norr om Antigua ligger den lilla ön Barbuda. Hit kommer man endast med flyg eller små färjor från Atigua. Fast om du har ett privatjet så funkar det också såklart!
När vi närmade oss stranden så trodde vi först inte att det var möjligt. Kunde det verkligen finnas så vita stränder. Det såg ut som om det hela var från en extremt lyxig resekatalog vi satt bara sittbrunnen och njöt denna första kväll. Solnedgången var fantastisk och Magnus körde i gång grillen och vi fick en underbar kväll med nästan stiltje. Det var bara fyra båtar i viken men det känns som om vi var ensamma. Längst ut på udden ligger en lyxresort och de har spärrat av området framför anläggningen med ett par bojar. Vi låg ganska nära dessa och fick på så sätt bra skydd från det lilla svall som fanns. När mörkret lagt såg v hur ett par lanternor letade sig in i viken. Vi trodde att det kunde vara den svenska båten Aurora som vi pratat snabbt med inne i Jolly Harbour. En tidig morgon inne i Jolly så vaknade jag nämligen av att det ljöd svordomar över hela viken. Det tog ett tag innan jag fattade att den aldrig sinande ramsan av mindre fina ord var på svenska. Och när jag vaknat till lite ytterligare så insåg jag dessutom att det var på klingande skånska som svordomarna förmedlades. Det går ju inte att ligga kvar och sova då så jag tittade upp och fick se en stor stålketch med världens största svenska flagga i mesanmasten och en arg kille uppe i stora mastoppen som försökte reparera något. När vi senare på dagen lämnade Jolly så svängde vi bortom Aurora, som ketchen hette, och hälsade. Ombord fanns de två bröderna Daniel och Martin. De meddelade att de också skulle till Barbuda, så kanske skulle vi ses där. Så när vi satt där i mörkret så tog vi en chansning och ropade ” Aurora?” ut mot den ankommande båten. Det var mycket riktigt dem och vi försökte hjälpa dem in genom att tända all belysning på Nanny samt försöka dirigera dem bort från bojarna. Och det gick tillslut riktigt bra. På måndagsmorgonen tittade de inom till oss innan de stack iväg med sin kite och vi bestämde att träffas på middag och sundowner i Nanny. Vi tillbringade dagen inne på stranden. Det går liksom inte att beskriva hur fantastiskt vit stranden är. Och sanden är som mjöl. Det är 28 grader i vattnet och man kan ligga i tills man blir som ett skrynkligt russin. Det blåser lite perfekt vilket gör att det inte blir för varmt. Detta är utan tvekan det finaste stället hitintills. Vi har helt enkelt hamnat i paradiset! Magnus tog en löprunda barfota längs den kilometerlånga, vita stranden och jag tog en promenad. Lite längre bort låg det ytterligare en resort. Men den var stängd och övergiven. Det såg inte ut att ha varit någon verksamhet här på många år men ryktet säger att Robert DeNiro har köpt in sig och att det snart ska börja renoveras. Men det lär inte bli ett ställe för vår plånbok. Annars så finns här ingen annan verksamhet förutom ett privat flygfält och just det är helt underbart. Det finns en liten stad lite längre söderut men vi har inga behov av att besöka dem. Vi fick en fin solnedgång och grabbarna på Aurora fick ta emot stort jubel när de de hade med sig en hel kanna, iskall, banan och kokosdrink som nästan smakade glass. Tänk att ha en mixer ombord… Det är lyx det. Kvällen blev både rolig och sen och därför var klockan strax efter nio innan jag satt i sittbrunnen med en kopp te på tisdagsmorgonen och funderade över absolut ingenting. Då kom det helt plötsligt in en båt i viken som såg bekant ut. Och visst var det Eos som vi träffat på Martinique. De hade legat ett par dagar i viken runt hörnan men gjorde oss nu alltså sällskap. Kul! Det är ju inte direkt så att vi är utan sällskap här 😉
Magnus och jag åkte ut med dingen till revet på udden och snorklade lite. Martin och Daniel låg steget för och berättade att de både sett rocka och stora ålar. Men då var de ut på ett större djup och eftersom det var så strömt där så vågade jag mig inte ut dit. Grabbarna hade sett en palm ute på udden som var full av kokosnötter så de åkte tillbaka till sin båt och utrustade båtshaken med kniv med hjälp av lite silvertejp. Så efter lite jobb så hade de fått ner ett gäng. Dessa dunkades mot stammen på palmen och vips så satt vi där i sanden med var sin nöt och drack kokosvatten. Riktigt gott faktiskt och totalt overkligt att vi kan få vara med och plocka dem själva.
Tillbaka i båten tog jag en skraprunda runt vattenlinjen och det var inte utan jag fick hicka när jag konstaterade att vi har en 1,5 meter lång barracuda som bosatt sig i skuggan under Nanny… Hu…..
Ikväll är vi inbjudna till Eos för att ta ner solen. Kanske får vi åter igen se sen gröna blixten när solen säker sig i havet.
Just nu har vi också nedräkning eftersom vi på på måndag öppnar sviten i Nanny när Lotta på Happie kommer och tar hand om oss i ett par dagar.
Kram på er. Foton kommer så småningom
3 Responses to 160403-160405 Underbara, Fantastiska Barbuda!