160707 Att åka buss på Grenada

Jag har ju i ett tidigare inlägg berättat om den rallykörning som vi var med om när vi skulle på utflykt och besöka vattenfallen. Den gången var det en organiserad busstur. Men här finns hundratals (kanske liiiite överdrivet, men det känns faktiskt som om de är så många…) små minibussar som kör kors och tvärs. Det finns ett antal olika rutter och vi har nu provat dessa ett par gånger och det är en riktigt upplevelse. Det går 13 personer i en minibuss plus chauffören och hans inkastare. För de första så kör de ju på fel sida i detta landet och det går bara inte att lära sig. Känslan är hela tiden att det är fel, fel, fel och känns som att alla ska krocka i varje korsning. Chauffören hänger halvvägs ut genom sitt fönster på högersidan och ropar, hojtar och tutar på alla tänkbara och otänkbara passagerare längs med vägen, på sin sida. På vänster sida, precis vid dragdörren hänger ”inkastaren” som hojtar och skriker till alla på sin sida. Även om du går i motsatt riktning på vägen så tutar de och hojtar och frågar om du ska med. Tutar gör de förresten på allt. I korsningar, i kurvor, vid möten, vid raksträckor – ja precis heeela tiden. Det är billigt att åka buss. Det kostar 2,5 XCD per person och resa vilket motsvarar ca 8 SEK och dessa betalas till inkastaren. Då kan du åka ett kvarter eller hela vägen in till St Georges. Och även om det finns busshållplatser så används dessa väldigt sparsamt för bussarna stoppar precis var som helst och när som helst. Busshållplatserna är ofta fulla av så stånd där det säljs frukt, grönt, grillad majs, godis eller om du behöver reparera dina skor så finns alla möjligheter till det också. Inkastaren slänger sig ut i gatan och stoppar bilar för att ”gamla farmor” ska kunna ta sig över vägen och kommer ombord i bussen. Alla hälsar och är väldigt trevliga. När man väl hoppat in i en buss så får man ofta höra. ”Vi ska bara köra tre minuters gångväg åt fel håll och släppa av några” De måste promenera väldigt fort på Grenada för de tre minuterna kan lika gärna vara 10 minuter på kringelkrokvägar till långtbortiskogen. Men det gör ärligt talat inget – vi ser det som sightseeing och tid har vi. Inne i bussen är det vaaaarmt och trångt. Jag är ju 175 cm lång och jag har allvarliga problem att få plats med benen. När det kommer ombord någon av det mer bastanta släktet så är det bara att bita ihop och bli inknödd mot väggen. Sedan har vi musiken…. den dånar så att öronen fladdrar. Musiken är som är en blandning av calypso, rapp och reggae (eller nåt). Det roliga är att ena låttexten är snuskigare än den andra men helt plötsligt så kommer det en kristen låt som alla, ja inte vi då, högljutt sjunger med i. Så ena minuten rappas det om f*ck och nästa om h*lleluja. Även om man sitter inknödd i en buss så betyder ju inte det att man inte kan dansa med överkroppen åtminstone :-). Mitt i allt hojtar inkastaren till, vräker upp dörren och hoppar ut i farten. Chauffören viftar med sin högerhand så att bilarna bakom ska sluta tuta och så får vi ombord ett par medpassagerare till. Om du ska av så bankar du i fönstret och har du tur så släpper de inte av dig mitt i en korsning! Detta är rolig underhållning på hög nivå och det är liksom bara att hänga med och njuta skådespelet 🙂

Bookmark the permalink.

One Response to 160707 Att åka buss på Grenada

  1. Ralph Thåström says:

    Hållermed det var en upplevelse att åka ”kommunalt” när vi var nere och seglade 2011. Hälsningar från Götet 16.6 grader, mulet och lite regn.
    Hälsningar
    Ralph

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *