170311 Jamaica nästa??

Det har hänt rätt mycket i det senaste om man räknar med vad vi är vana vid med vårt långseglartempo och mitt upp i detta så dyker det faktiskt upp ett lite väderfönster för förflyttning!

Men börjar med dävertarna. Vi lämnade ju in dessa till förstärkning och de blev ju i och för sig förstärkta men hu…. Det visade sig att verkstaden, som jobbar med rostfritt inte riktigt vet hur man hanterar rostfritt…. För det första så fick vi tillbaka dävertarna i det mest repiga skick som går.  Det syntes tydligt att de hade satt dem i skruvstycke och inte haft något emellan. Förmodligen har de släpat dem fram och tillbaka på golvet också för hur de har lyckats med så mycket repor var för oss en gåta. Men det största problemet var ändå att de inte hade en aning om att rostfritt måste ”betas” när det har svetsats. För att göra en lång förklaring kort så är betning att man behandlar svetsfogarna med en form av syra för att de inte ska rosta. Görs inte det så blir det skit. Massor av rost på djupet. Verkstaden kunde inte heller polera dävertarna. Det var inte mycket annat än att ta var sin dävert och gå därifrån. Men jag slapp bära för Peter och Ria var med och Peter hävdade bestämt att den ena däverten mådde jättebra på hans axel.

Magnus och Peter på dävertpromenad

Liten ölpaus i värmen

Ria på dingebryggan

Från vänster. Utsliten ring, original ring och nytillverkad ring. Detta är till våra vinschar och funkade bra. I alla fall en av de två beställda ringarna passade. Så nu har vi två fungerande vinschar igen 🙂

 

Vi jagade efter polerverkstäder ett par dagar men gav upp. Magnus tog sig en tur ut på stan för att försöka hitta betmedel istället. Han gick bet på det (haha, nästan Magnusklass på den!). Men han fick sig en upplevelse som tog honom runt hela stan och vänliga San Andrésianer körde honom med bil både hit och dit utan att vilja ha betalt för det. I en av affärerna var det en äldre man som talade bra engelska så han slog till slut följe med Magnus och hjälpte honom med det språkliga. Till slut köpte i alla fall Magnus en flaska OSPHO som innehåller en vätska med Orthophosperic syra…. (ingen aaaning om det kommer att fungera men vi testar) Den engelsktalande mannen satte till slut Magnus på en moppetaxi eftersom de tydligen befann sig i ett område där alla gringos blev rånade! Så nu jobbar Magnus på att försöka behandla våra dävertar med det nya medlet och sedan handpolera dem. Förhoppningsvis kan vi hålla rosten borta till vi hittar någon firma med betningsmedel i ett annat land. Vi har bestämt oss för att inte montera dävertarna nu för det blir lite stressigt. Dingen får bo på däck istället,

Och så har vi vår watermaker… Den är nu officiellt död. I alla fall motorn. Efter ytterligare en vända hos elektrikern så låter den värre än värst. Och eftersom också vårt membran är så gammalt så har vi beslutat att inte lägga mer energi och pengar på den i nuläget. Våra UNDERBARA grannar på S/Y Helena har en fantastisk watermaker som gör hela 70 liter i timmen och de är så snälla och hjälper oss med dricksvatten. TACK, vi uppskattar verkligen detta ska ni veta!! Övrigt vatten dunkar vi nu från land och det är ett fasligt slabbande med vatten men vi har inte så mcyket val

I går kväll hade vi en gomiddag på stan med reggae musik igen. Det var lite avskedsmiddag för våra vänner EOS som nu, idag på morgonen seglade vidare till Panama. De ska till San Blas och därefter översommra i Santa Marta i Colombia. Vi önskar dem all lycka och säkert ses vi någonstans, någon gång igen!

Vår favoritsångare tillsammans med Ria

Middag med Eos och Helena

Så… till vår avfärd då… Väderprognoserna ändrar sig varje kvart just nu känns det som. Väderläget är mest motvind och mycket av det. Men nu kan vi se ett litet väderfönster som öppnar sig och det ser faktiskt ut som om vi skulle kunna nå Jamaica om vi stöttar lite med motorn det första dygnet. Det är ca 450 M och det borde ta oss 4-5 dagar. Men vi får se… Det ändrar som sagt hela tiden. Alternativet är att gå endast 50M till den lilla ön Providencia. Den ska vara fantastiskt vacker och det är synd att vi missar den men det får kanske bli så denna gången.

Med oss så går våra holländska vänner på S/Y Helena. Eller också så kanske vi skulle kalla dem M/Y Helena för de är ju faktiskt mastlösa…. De kommer att motorisera till Jamaica i mycket högre fart än vad vi klara men det känns ändå skönt att vi är två som gör detta. Därför kommer vi också aktivera vår satellittelefon. Men det kan inte göras förrän på måndag morgon och då får vi också ett nytt telefonnummer. Som tur är så har jag en bra syster hemma som löser detta till oss. Därefter kommer jag lägga ut telefonnumret på hemsidan om det är någon som vill skicka sms till oss. Gå i så fall in på http://messaging.iridium.com/ där ni kan skicka gratis SMS till oss.

Det kan också förmodligen vara svårt att se oss på AIS:en.

Sköt om er alla – nu måste jag pyssla vidare. Det är mycket som ska på plats efter 3 veckors ankring. Det gäller att sätta båten i seglingsdugligt skick.

 

Kram och vi hörs!

 

 

Bookmark the permalink.

4 Responses to 170311 Jamaica nästa??

  1. Annette says:

    Hoppas ni får en skön fortsatt resa!

  2. Peter & Eva says:

    Håller alla fyra tummar att ni får SO vind, ca 7 m/s!
    Det är ni värda!!
    P&E

  3. Lotta V says:

    Tänker på er! Segla lugnt! Längtar till nästa nyår!

  4. Lotta V says:

    Tänker på er! Segla lugnt! Längtar till nästa nyår!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *