170618 Onödigt spännande och långtråkigt!

Vi seglade vidare vid sextiden som planerat från Guadeloupe. Vi hade bråkig sjö och friska vindar i sundet mellan Guadeloupe och Dominika men vi gjorde bra fart. Till och med så bra fart att vi funderade på att hoppa Dominika helt och sikta direkt på norra Martinique. Dominika är trevligt men vi tycker att det är lite jobbigt att ligga i Roseau som är huvudstaden. Det är väldigt djupt och svårankrat så man måste ta en boj. Och att ta en boj innebär att vi är beroende av någon av de lokala sk ”boatboys”. De flesta självklart väldigt trevliga men inte alla…. och dessutom är det svårt att kontrollera kvarliteten på en boj när djupet är 15-20 meter! Dessutom så ville vi inte checka in i landet utan bara ligga på gulflagg eftersom vi vet att administrationen på Dominika är rätt bökig. Därför var vi inne på att bara fortsätta segla på tänkte vi…. Men som så ofta så går saker och ting inte alltid riktigt som vi tänkt oss!

Det är alltid lite roliga väderfenomen runt alla uddar här på öarna. När man närmar sig en udde utifrån så blåser det jämt liten kuling i ca 3M runt hörnan för att sedan bli helt stiltje. Så när stiltjen slog till så startade vi motorn för att puttra på en liten stund. Vi tog inte ner seglen eftersom det förmodligen skulle börja blåsa igen efter bara ett par distans. Helt plötsligt flyger Magnus upp och skriker

”Vad är det där?” Sedan drar han snabbt ur växeln och vi glider över en lång tunn och knallgul plastlina.

Vi båda följde oroligt det hela men kunde absolut inte göra något. Det är ju inte första gången vi glider över linor på detta sätt och det har ju alltid gått bra. Magnus hämtade båtshaken eftersom linan med största sannolikhet skulle fastna i vindrodret. Det gjorde den inte. Den fastnade i propellern. Och eftersom motorn fortfarande var på så var växeln inte i. Och eftersom vi hade seglen uppe och det SJÄLVKLART började blåsa på just då så gjorde vi fart genom vattnet. Och detta ledde till att propellern började snurra med när Nanny började få upp farten. Innan vi hunnit stänga av motorn och lägga i en växel så hade linan snurrat sig måååååååånga varv.

Suck…

Vi började att ta ner seglen för att det inte skulle bli så tungt att dra upp linan som vi nu drog efter oss. Den var sisådär 300 hundra meter…. Det sög fint i armmusklerna när den drogs upp. Efter det hade vi två ”dubbellinor” som tvinnade sig runt varandra och försvann ner i vattnet i riktningen mot propellern. Efter div konster och upptvinningsförsök så kröp jag ner på badbryggan för att se bättre. Med livlina och sele så hängde jag tillslut bakom båten med cyklop och försökte se vad som hänt. Tampen låg tre, fyra varv runt själva propelleraxeln och sedan gott insnurrad i propellerbladen. Magnus fixade fram en kniv med vassa sågtänder på och drog fast den med silvertejp på båtshaken och på så sätt fick jag loss det mesta. Men inte de sista två varven runt själva propelleraxeln. Så då fick Magnus hoppa i och fridyka ner med kniv och skära loss det sista. Han hade en tamp att hålla sig i men i övrigt så kunde vi inte binda fast honom och det var lite läskigt. Fast innan han dök i var han tvungen att göra en ”snabbrakning” av överläppen för att få masken att sitta tätt. Det är inte lätt att vara skäggig sjöbuse! LOL

Vi blev rätt mörbultade av de här övningarna. Magnus skrapade upp armen på sjötulpaner från skrovet och han fick sig en och annan smäll. Jag är blå på armarna av alla smällar jag fick av badbrygga och vindroder när jag låg i sjön bakom. En rejäl bula har jag lyckats få också.

Magnus drar lång och äcklig lina

Liv hänger i sele bakom båten för att se vad som har hänt

Magnus på väg upp igen efter fridyk

Snabbrakad man!

MEN vi löste det och det var ju inte på mer än 800 meter djupt konstaterade Magnus… Vi var glada över att det var såpass lugnt så att vi kunde gå i vattnet. Det var inte mer än 0,5-1 meter vågor och vad vi hade gjort annars vet jag faktiskt inte. Kanske dags för att installera en ropekutter på axeln ändå… Men det är så trångt där då jag tror faktiskt inte att vi får plats med det. Det hela var trots allt lite onödigt spännande tyckte jag.

Det hela tog gott och väl en timme och faktum var att vi helt tappade sugen att fortsätta. Istället slappseglade vi in till Roseau. Där möttes vi av den fantastiskt trevlige Greg som genast tog oss till en av hans bojar. När vi sedan frågade om han var intresserad av 300 meter gul plastlina sken han upp som en sol. Så fort han fick se linan så konstaterade han att det var sådan man använde till ”fiskfällor” på stora djup. Tror jag det… eftersom den var rätt lång!

Vi lämnade inte ens båten utan tog bara en tidig kväll. Men vi belönades med en fantastisk solnedgång!

Roseau är riktigt vackert!

Färgglada hus och hög musik på fredagskvällen

Vi belönades med en fantastiskt solnedgång

Vi fick till och med en greenflash men den fick jag inte på bild…

Vi steg upp tidigt på lördagsmorgonen och tuffade i stiltje ett litet tag. Sömnen hade inte varit den bästa eftersom alla öns hundar hade konsert, precis innanför vår båt och bojen knackade på hela natten. När vi sedan kom ut i sundet mellan Dominika och Martinique så blåste det på rejält. Vi hade 10-15 m/s och gropig sjö hela vägen och det blev en rätt tråkig dag. När vi sedan kom in i lä bakom Martinique så fick vi vinden emot och fick gå för motor i ett par timmar. Men vi klarar oss trots att det kan bli lite långtråkigt. Magnus har laddat ner en massa radioprogram som vi underhåller oss med. Bland annat en dokumentär på P2 som handlar om musiken här i Karibien och hur den har uppstått och påverkat övrig musik. Missa inte den! Den var riktigt bra!

Nu är vi i alla fall framme på Martinique men även det är lite onödigt spännande tycker jag. Vi har nämligen en väderfront som är på gång in. De första prognoserna sa att den skulle gå väldigt långt söderut så att vi här inte skulle bli påverkad. Men för var 6:e timma som prognoserna uppdateras så är den prognostiserad lite längre norrut. Först skulle centrum gå över Grenada. Vilket självklart gör oss väldigt oroliga för våra vänner som ligger där nere. Men morgonens prognos visar nu att centrum ska gå mellan St Vincent och St Lucia. Det är 60 M från oss och lite väl nära… Nu är det ju inte en storm ännu och chansen för att det ska bli så kraftig så att den får ett namn bedöms till 40%.

Varför har vi då gått söderut när det är där som stormen kommer? Ja, det är en bra fråga. Men här på Martinique finns det riktigt bra vikar att gömma sig i. Det finns till och med så kallade ”hurricane hole” inne i mangroven där man kan köra in båten och förtöja den rejält. Dominika är bara en rund boll till ö och där finns inget riktigt bra skydd. Nu tror vi inte att vi kommer att behöva gå in i någon mangrove. Vi ligger väldigt bra ankrade i Forte De France och så länge det inte blåser mer än 25 m/s så ligger vi nog bra. Men skulle det bli så illa så flyttar vi på oss i morgon och närmsta ”hål” är endast ett par M från oss.

Ovädret som förmodligen kommer in tidigt nu på tisdag. Vi är den blå pluppen…

Just nu vill vi bara ligga här och njuta lite storstadsliv. Vi vill göra lite ”obåtiga” saker i ett par dagar. Jag kan till exempel tänka mig att åka på lite utflykter med lokaltrafiken i stan för att få lite sightseeing!

Vi har bra wifi här så jag har  kunnat uppdatera alla fotoalbum. Så vill ni se lite foton från det senaste så ligger dessa under fliken foto längst upp. Eller så klickar ni här

Sköt om er så hörs vi snart igen!!

PS – det är så härligt att se att säsongen hemma har kommit igång. Vilka underbara bilder man får se på FB  🙂

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *