Author Archives: Liv

Denna helgen blir det ingen Nanny och det beror på att vi har trevliga Björholmengrannar som ställer till fest. Men vi har fått till lite pyssel i veckan. Jag har äntligen fått lite inspiration att börja med snickerierna runt fryslådan. Jag vet inte riktigt varför men jag har liksom inte kommit igång med detta innan. Det har varit lite rått och kallt ute i förrådet och jag har helt enkelt inte haft lust. Det är inte utan att man blir lite avundsjuk på MaeDiva och deras snickeriverkstad. Ta en titt på deras hemsida där de bygger inredningen i en hel båt, läckert rent ut sagt! Vi har ju funderat en hel del på hur vi ska kunna bygga in frysen på ett snygg sätt utan att täppa till ventilationen och till slut hittade vi faktiskt en aluminiumplåt som jag ska fasa in i en träskiva och sätta på sidan. Dörren framför frysen blir  med en färdig jalusilucka från Roca. Jag vågar mig inte på att göra sådant själv… Där går gränsen för mitt snickrande 🙂

Jalusiluckan som ska sitta i dörren

Magnus har lagt ett enormt arbete på att leta och läsa vad vi ska ha för EPIRB och till slut blev det så att lade en stor beställning hos Cactusnav som innehåller ovan nämnda EPIRB, nya elektroniska sjökort samt våra “personliga” AIS sändare som vi ska ha i flyvästarna. Vi hade ju bestämt oss för att köpa SafeLink 10R men det visade sig att Cactusnav hade slut på dem och de gav oss ett ännu bättre pris på Mcmurdos MOB AIS Smartfind20S och efter lite surfande och kontroll att även denna passar i våra flytvästar så slog vi till på det. Våra flytvästar var Magnus förresten och hämtade på Hjertmans igår och då sprang han även på en WIFI antenn som låg på deras fyndbord. Men efter ett ihärdigt testande under gårdagen så verkar det som den funkar – men den är inte kraftig nog så den lär nog Hjertmans få i retur.

Smartfind S20

På tal om returer!! Vi har en liten lustigt historia igång med supporten på Garmin! Eller vi får väl se om den är så rolig när den får sitt slut – men där är vi ännu inte. I alla fall. Som ni kanske kommer ihåg så har vi lidit av en mycket “spattig” vindmätare som fungerat lite till och från. Det är en trådlös Nexus som har varit lite småjobbig redan sedan 2011 men vi försökte själva lite för länge med åtgärder innan vi kontaktade Garmin. Så när jag tog kontakt med supporten så följde en mejlväxling av den mer långa typen. Och för att inte göra saken bättre så var det flera personer på Garmin som lade sig i diskussionen och gav oss olika svar på hur ärendet skulle hanteras. Men efter mycket om och men så fick vi besked om att vi skulle skicka in vindmätaren och mottagaren och så skulle vi få ny delar för en kostnad av 1400:- Efter lite tvekande så bestämde vi oss för att detta var trots allt bästa vägen att gå och för två veckor sedan så skickade jag iväg vindmätaren i ett ganska udda och knöligt brevpaket till Garmin. I förra veckan blev jag uppringd av en kille som påstod sig ringa från Garmin och sa att han behövde mina kontokorts uppgifter för att kunna ta betalt…. Gissa om jag blev misstänksam! Men eftersom jag satt i ett möte på jobbet så bad jag de att återkomma och när de nu väl ringde tillbaka igår så hade jag kontrollerat numret de ringde ifrån  – och det kom från Garmin. Men jag var ju ändå tvungen att ifrågasätta deras system och det visar sig att de håller på att byta sitt ekonomisystem och detta hanteringssätt är en temporär lösning. Så efter ett tag lämnade jag ut mina uppgifter – MOTVILLIGT och så passade jag på att fråga när jag skulle få de nya delarna. -Först måste vi få in de gamla svara supportkillen. -Jamen, dessa skickade jag för nästan två veckor sedan, tyckte jag. -Jo, svarade supportkillen, men eftersom vi byter system så kan jag inte se om det har kommit in. Du får ta kontakt med “den andra supporten” (VA! har de flera supportavdelningar??). Men betalt kan han ta…..mummel… Hela situationen kändes lite olustig så jag slängde iväg ett mail till vad jag trodde var “den andra supporten” och fick till svar att de inte trodde att vindmätaren hade kommit fram. Eller de visste inte riktigt för de hade tydligen lite problem med att ha koll på vad som kommit in och inte för de, ja just det, håller på att byta system!!! SUCK!!  Så de bad mig vänta en vecka så kunde de kanske ge mig besked hur läget ligger.  Så just nu har vi en vindmätare och kontokortsuppgifter ute på drift och om detta är en lustig historia eller inte det får vi tydligen vänta en vecka eller så på innan vi vet. Men lite lustigt är det att jag har fått tre (!) mail ifrån Gamins support där de vill att jag svara på en utvärderings enkät på hur mitt ärende har hanterats…. Jag har inte svarat på dem ännu….

I stort kan man säga att det pysslas med något nästan varje dag som tar oss ett steg närmare avseglingen. Allt har inte direkt med Nanny att göra, utan det är många andra praktiskt saker på land som måste fixas.

Vi ska ju även iväg åtta veckor i sommar och då slog det mig att vårt reseskydd som vi har i vår hemförsäkring hos TryggHansa bara gäller i 45 dagar. Så jag lyfte på luren för att kolla vad det skulle kosta att utöka  skyddet i 7 dagar. Jag trodde han skämtade med mig när han talade om att dessa dagar skulle gå på den lätt nätta summan på 1 700:- för mig och Magnus. Det är ju halva kostnaden på årsfakturan för hela hemförsäkringen!! Nä – det får bli att hitta en annan lösning! 

Och till slut – är det fler än jag som känner att det är vår nu??

När vi var på väg ut till båten i fredags så stannade vi till på Magnus brors jobb. Han hade varit snäll och kapat ett par rostfria gängstänger och fixat ett par specialbrickor till oss. Vi fick också en rundtur i verkstaden. Och vilken verkstad! Det fattades inte en enda maskin kan jag lova. Tänk om man hade tillgång till den maskinparken – gärna ombord. Men då hade vi å andra sidan fått köpa oss oljetanker istället 🙂

Magnus har i veckan suttit hemma och lagt en uppdaterad programvara till plottern på CF kort. Det var tydligen inte helt enkelt och vi hade knappt kommit ombord och fått satt på värmen innan han satt och knappade på plottern. Och när han väl fått till uppdateringen så visade det sig att plottern kan visa animeringar för både tidvatten och strömmar. Skitfräckt 🙂

Med Thomas specialbrickor i högsta hugg så bytte jag ut kranen i badrummet. Nu har vi en nätt lite kran istället för den duschkran vi hade förra året. Tanken med duschkranen var nog bra, men inte bra nog för det funkade helt enkelt inte – och det är som man säger -Gör och och gör rätt. Och det blev riktigt snyggt – trots det stora hålet från duschkranen. Tack Thomas!!!

På natten kom kulingen in över oss. Och enligt Viva så blåste det långt över 20 i byarna. Det var bara att proppa in öronpluggarna och sova vidare men vår vinterpresenningskapell smäller en del i vinden och regnet.

Lördagen gick också i arbetets tecken, fast med TV:n och OS med i bakgrunden. Jag kan säga att jag skrek mig hes när Kalla fixade stafettguldet till Sverige.  Magnus fortsatte att knappa på plottern och helt plötsligt kom vi på hur vi ska undvika en “bugg” vi brottas med länge. Plottern har nämligen inte velat starta riktigt som den ska. Det har krävts en fyra, fem omstarter innan den går igång. Ibland startar den om själv och ibland har vi fått starta den manuellt flera gånger. Detta har såklart oroat oss men idag kom vi en slump på vad det var. Jag stängde nämligen av AIS:en när jag skulle montera gps-pucken och ungefär samtidigt så hojtade Magnus till att nu startade plottern utan problem. Jag bad honom stänga av den och satte på AIS:en. När Magnus startade upp plottern igen så bråkade den igen. Efter ett försvarligt antal tester så kunde vi konstatera att AIS:en ska inte vara på när man startar plottern! Och när vi började fundera så kom vi på att uppstartproblemen började när vi installerade den gamla AIS:en. Det är alltså bara under uppstarten som vi har haft problem och om vi startar plottern först och sätter på AIS:en sedan istället för tvärt om så verkar det inte vara några problem. Så vi håller tummarna för att det är detta som är problemet.

När detta var avklarat gav jag mig in på dagens VVS-jobb….. Slangdragning…. igen. Jag drog en ny slang från tryckvattenspumpen till toaletten för att äntligen få till duschen. Detta innebar att jag fick skruva bort durken under bordet och den durken tar vi inte bort ofta. Men innan jag kom så långt tog jag bort mattan framför köket. Jag blev förvånad när jag såg en stor dammklump som hängde under mattan. Och jag blev ännu mer förvånad när dammklumpen sprang iväg över min hand och bort över golvet. Skrik och panik!!! Det var en JÄTTESPINDEL!!! INNE I MIN BÅT!!!  Jag gillar inte spindlar och i vanliga fall brukar det falla på Magnus lott att eliminera dem men han var inte i närheten så jag hade inget annat val än att själv ta hand om monstret innan det försvann in bakom något. Gillar som sagt inte spindlar – men jag har bestämt mig att den var av typen eremit och att det inte finns fler ombord! Hu och fy för fripassagerare av det slaget! Slangdragningen tog självklart mycket längre tid än förväntat och jag kunde inte koppla hela vägen eftersom jag måste borra ett hål nere vid toalettskålen. Så detta får jag passa på att göra när vi ändå byter toalett till våren. Men jag fick i alla fall monterat pumpen som ska suga ur vatten och delar av dess slangar. Fast även här kom jag inte hela vägen. Pumpen ska kopplas till el och själva slangen som ska suga upp vattnet ska fästas längs med durken på  något sätt som jag inte funderat ut ännu. Magnus kopplade ett nytt 12V uttag och byggde en låda till manöverpanelen till ankarspelet framme i fören. Vi har ju bara kört ankarspelet via den trådlösa kontrollen men om denna skulle bråka så vill vi ha en fast koppling. Men vi vill inte montera panelen på däck eller behöva dra kablar bak till sittbrunnen. Man vill ju se ankarspelet när man matar ut och in – så vi kör en fullösning och Magnus ska göra en lång kabel till lådan som vi kan skicka upp genom förluckan. Farmor och Farfar tittade också förbi på en liten fika – alltid lika trevligt.

Natten mellan lördag och söndag blev även den en riktigt blåsig historia men vi sov ändå hela morgonen så det går ingen nöd på oss! Magnus fortsatte i elens tecken och kopplade in pumpen med dess säkringar och kontakt som jag monterade i går. Och det visade sig vara riktigt knöligt eftersom kontakten skulle sitta dold inne i ett skåp bakom toan. Det var mycket mummel och grymtande innan allt kom på plats. Jag städade och pysslade lite i allmänhet och kom på mig själv att leta efter spindlar!! Men lite vettigt fick jag gjort och nu är låsningen till frysen på plats och en gummilist i kylskåpet jag funderat på ett bra tag. Tanken är att all kyla inte ska rasa ur kylskåpet när man öppnar det så nu har jag monterat en T-List i botten av kylskåpet – men jag är tveksam. Vi får se hur det funkar. Men allt roligt har sitt slut och vi fick packa ihop oss ut på eftermiddagen och åka hem. I det stora hela så hann vi med väldigt mycket denna helgen. Många små tidskrävande saker som trillade på plats. Drömmen är ju att vinna på lotto och slippa jobba – och denna helgen vann vi faktiskt på lotto men tyvärr lär inte vinsten på 19 kr räcka så långt så i morgon är det jobb igen.

Stort hål och liten kran fixas med Thomas specialbrickor! Visst blev det snyggt!!GPS-puck nr två monterad bakom instrumentpanelen, ut mot skrovet
Ormbo av vattenslangar – det känns som de förökar sig – men nu blir det inte fler! Solen tittade faktiskt fram och vårkänslorna börjar krypa på Har någon sett Nannys sittbrunn? Jag tror att den ska finnas här under allt Hela Nanny upp och ner för att kunna dra vattenslangen.

Vi har lagt ett antal timmar på att hitta den trasiga delen till vår kortvågsradio. Vi har sökt på tyska/ryska/alla möjliga sidor och sökt på forum utan framgång – men så fick jag för mig att göra en bildsökning istället för textsökning och då och helt plötsligt så hittade jag den – en begagnad ICOM AH-2 med den gråa lådan (antennavstämningsenhet, säger Magnus att den heter….). Problemet var bara att affären som sålde prylen låg i USA och de skeppar inte begagnade saker till Sverige. Nya prylar skickar de utan att blinka – men inte begagnade… Förklara den logiken för mig! Så vi gav upp den idén och letade vidare. Men vi kom inte längre för vi hittad helt enkelt ingen annan. Det var då jag kom att tänka på personen som får dagens guldstjärna – Anna – Eller “Anna med ormen” som Magnus alltid kallar henne 🙂 I alla fall: Anna bor sedan ett par år i USA, numera med man och barn, och hon ställde utan tvekan upp som mellanhand. Så nu är radioprylgrunkorna beställda med leveransadress i Oregon och därifrån kommer de vidarebefordras till oss i  gamla Svedala. Det lite komiska i det hela är ju att om allt går som det ska så kommer radiogrunkan att få åka med oss tillbaka till USA om ett tag. Men nu håller vi alla tummar på att denna pryl är den felande länken och att det är den som behövs för att få igång muskedundret till radio. Tänk att det alltid ska vara så besvärligt!!! tur att vi har gott om tid innan vi ska ge oss av!

Magnus har dessutom påbörjat den andra radiokursen  “Longrange certificate” som kommer göra honom till en totalt radionörd 🙂

Radioprylgrunkor från andra sidan av Atlanten

Nanny lockade ordentligt denna helgen men vi bet ihop och bestämde oss för att vara riktigt duktiga och fixa lite på vårt eftersatta  hus. Så denna helgen har våra tvättställ i badrummen fått nya kranar och nya avlopp samt att duschen fått nya fogar. Nu ska väl handfat och dusch leva ytterligare ett par år hoppas vi. Vi insåg att vårt hus numera är 50 år gammalt och att det är en hel del prylar som har hängt med från början. Tur att vi har en båt som mycket yngre 😉 Nu har vi gjort tillräckligt på huset för kunna lägga resan av årets energi på Nanny-gumman istället.

Jag hittade en “bra att ha båtsak” idag när jag sprang genom Biltema. Jag tror ju det i alla fall. Om man läser båtforum på nätet så har ämnet kvalitet och Biltema ältats i långa och tråkiga omgångar. Vi handlar en del grejor på Biltema och är för det mesta nöjda med kvaliteten. Ibland blir vi ordentligt positivt överraskade men oftast så är vi lite misstänksamma. Vi köper ju inte direkt några säkerhetsdetaljer som tex vantskruvar hos dem. Nu hittade jag en ganska kraftig 2,5m lång rostfri låsvajer  med ett flätat polyesterhölje, vilket gjorde den mycket trevlig att hålla i. Användningsområdet är ju primärt att låsa fast jollen eller cyklarna,  såklart. Och för detta ändamål hade vi gärna sett att den var en meter eller så längre – men det går ju att förlänga den med en vajer till. Fast vi tror att denna även hade kunnat fylla ett annat syfte. Vi har letat ett tag efter något som man kan koppla runt ankarkättingen och sänka ner med en lina i så den åker ner och lägger sig över ankaret. Då bör det gå att dra upp ankaret åt “fel håll” om det är så att det fastnat i något. Denna vajer borde funka även till detta – tycker vi i alla fall….. Vi får se om den håller måttet  – även om den är från Biltema.

Eftersom fredagens mässbesök gick lite väl mycket i trevlighetens tecken så gjorde vi ett besök till i onsdags eftermiddag.  Under de tre och en halv timma vi hade på oss innan vi blev utslängda så gick mycket av tiden åt till att prata med leverantörer.  Det blev många “enkla” frågor som tex vad leverantören rekommenderar oss att ha med för reservdelar till vår bogpropeller eller ankarspel under längeseglingen. En vända bland alla segelmakare blev det också eftersom vi vill ha en stormfock som vi även kan använda som ankarsegel. Sedan var det massa prat om elektroniska sjökort, vattentät VHF med Atis och DCS, Pilots över sommarens segling till London, EPIRB, osv, osv. Det var två rätt möra personer som satte sig i bilen och dog hemma i soffan vid nio-tiden på kvällen. Båtmässa är roligt och inspirerande men även väldigt tröttande 🙂 Men på den positiva sidan så känns det nästan som om vi har grepp om det som kvarstår av utrustning på listan. Nästan alltså….

Hi Rolf – I got your message and have tried to answer but I get an error message when I try to send you an email. Please leave a new message with your email address and I’ll try to answer your questions.

Regards Liv

När vi köpte våra flytvästar i fredags så fick vi även med var sin vattentät väska för mobiltelefonen. Dessa är ju rätt vanliga idag så vi tänkte inte mycket mer på det och tyckte inte att det var så märkvärdigt. Nu när vi tittar lite närmare på dem så inser vi att de har IP klass 8 (!) och att det är vattentäta ner till 30 meter. Detta innebär att man kan ta med sig sin mobil när man badar och filma med den. Hm…. känns inte så säkert. Framförallt när väskan stängs med en magnet. Men efter litet nosande på nätet hittade jag både recensioner och filmer och de verkar inte så tokiga alls. Dessutom kostar de mellan 250 och 300 kr. Det var en trevlig bonus vi inte räknat med.

Vi träffade Roger och Ann-Sofie och tog en öl innan mässan öppnade kl 17. Roger hade fixat en bra deal på en liten helgtripp till Väderöarna i början av mars och det lät så trevligt att vi beslutade att hänga på – trots att vi har reseförbud för att kunna hålla vår budget. Men lite måste vi ju unna oss! Lotta anslöt efter ett tag och vi började med att gå en sväng till Hjertmans, som vanligt 🙂 Vi fick shoppat en fransk flagga och var sin ny flytväst.

Vi har provat flytvästar i två år nu och har inte hittat några som vi tycker är bekväma. Vi vill också att de ska ha sprayhood, blinkande ljus i som går igång automatiskt och den ska ha en sele. Nu hittade vi faktiskt en som uppfyllde detta OCH var bekväm. Vi vill ju också koppla in en Safelink R10 (AIS) i flytvästen och enligt killarna på Baltic så var denna testad ihop med Safelinken så vi såg inget annat alternativ än att slå till. Om vi köpte dem via Hjertmans så fick vi också ett riktigt bra pris. – Så vi slog till 🙂

Lotta hade fått tag på någon form av VIP-pass i en monter med gummibåtar, motorer, band och bar så vi fastnade där ett bra tag och vi fick faktiskt inte med oss så mycket mer av mässan. Men vi hann träffa både den ena och den andra. Så är det ju på mässan – det är där man träffas på torra land. Hur kul som helst. Men vi får nog ta en sväng till på mässan och strosa runt lite i lugn och ro lite senare i veckan.

Baltic Optima (vår har självklart ett grenband)

Idag är det ett år sedan jag genomgick min steloperation av nedre ryggen. Om det inte hade varit för vår kommande långsegling så hade jag nog aldrig gått igenom operationen. Det är helt otroligt vad människokroppen klarar. Konstigt nog så var jag så van att leva med smärtan att jag inte tyckte att det var så märkvärdigt. Jag var van av att vara begränsad i min rörlighet och i vad jag faktiskt kunde göra och en operation fanns inte med på kartan överhuvudtaget. Eftersom Magnus gjort en liknande operation för ca tio år sedan så hade jag sett på nära håll vad som krävdes för att ta sig tillbaka och att genomgå det var i min värld inte ett alternativ. Men under sommaren/hösten 2012 förvärrades smärtan och jag var tvungen att börja äta smärtlindrande tabletter – vilket jag INTE var så förtjust i.  Efter mycket om och men tog jag tag i situationen och jag fick turligt nog träffa en av Sveriges främsta ryggspecialister. Han tyckte att detta var en enkel operation och förstod inte varför jag tvekade. Jag insåg att det skulle inte bli någon långsegling om jag inte fixade min rygg. Jag kan ligga på durken och låta Magnus ta ansvaret när vi seglar på Kattegatt och Skagerrak – men över Biscaya och Atlanten – nä, det skulle helt enkelt inte fungera. Och när jag väl tackat ja till genomgå operationen så gick det ganska fort eftersom jag fick frågan om jag kunde ta ett återbud. De ringde på torsdagen och på tisdagen den 29/1 2013 opererades jag.

Redan efter ett par dagar så insåg jag att operationen skulle bli ett lyft för livet. Visst – det var tufft, riktigt tufft. Det sticker jag inte under stol med. Men planerad konvalescenstid var 5-6 månader. Jag var åter i jobb på 50% efter en månad och jobbade 100% efter två. Och det är som jag vunnit högsta vinsten på lotto!  Med facit i hand kan jag bara konstatera att läkaren hade rätt – varför tvekade jag? Idag är jag löjligt rörlig och har inte ont överhuvud taget. Jo, det är klart att jag är lite öm i ryggen ibland – precis som alla andra får när man misshandlar sin rygg eller inte sköter sig riktigt. Vissa seglingar i somras var lite för hårda för en nyopererad rygg också – men det var då. Nu har det som sagt gått ett år och nu är skelettet i de ditopererade benbitarna lika starkt som ett “originalskelett”.

Så, ett år = ett nytt liv, utan smärta = fantastiskt 🙂