Author Archives: Liv

Uj, idag har vi sovit länge! Regnet har öst ner hela morgonen och kulingen viner i riggen. Men vi ligger väldigt tryggt i denna marinan. Den ligger långt in i kanalen så det existerar inte sjöhävning!. Magnus är och utforskar duscharna och därefter ska vi gå en promenad på stan igen. Enligt väderprognosen så lär vi ligga kvar här tills på lördag – för i detta vädret vill vi inte ut 🙂 Dagen blev trots allt ganska solig och vi promenerade en hel del i de mysiga stadsdelarna och såg till att fylla på ölförådet lite. Vi pratade mycket med vår trevlige båtgranne som var från Polen men bodde och jobbade i Sverige och vi blev också kontaktaktade av två härliga skånska “gubbar” från Råå som var ute och seglade i en Albin Nova. De hade inte bråttom. De skulle vara hemma till hösten eller nåt…. Avundsjuk? Ja….

Jag hörde hur Magnus gick upp men kände att det var okristligt tidigt så jag vände mig om och somnade om. 15 minuter senare kom Magnus och puffade på mig. Titta på väderprognosen säger han. Va?? Vad?? Nu?? Vad är klockan? Hon är 05:15. -Är du inte klok!! Men jag tittade på väderprognosen och såg skitvädret som skulle komma in de kommande dagarna från och med onsdag eftermiddag. Vi skulle få 8-11 slör till Kolobrzeg i Polen med toppar på 14. Mummel.. jag har hört den förut. Men denna gången var det slör så jag hoppade ur kojen och vi gjorde klart båten för 58 distans över Östersjön. Strax innan 06 gled vi ut genom pirarna i soldiset och möttes av ett platt vatten. Vi möttes även av en annan skön syn! Vi mötte hela Tall Ships race som var på väg till Finland. Mäktigt i morgonsolen. Det var minst 40 skepp som rundade Bornholms södra udde och vi skulle såklart korsa deras väg. Så det blev lite kryssande mellan skeppen men självklart väjer man gärna för sådana skönheter som Götheborg 🙂 Vi hade tagit beslutet att motorsegla ner så fort som möjligt för att inte hinnas upp av den kommande kulingen så jag propsade på två rev i storen och till det hade vi full genua och motorn på som stöd. Efter en timme insåg vi att detta skulle gå fort. Vi låg och snittade mellan 6-7 knop och när vinden kom ikapp oss så gjorde vi faktiskt även 8,7 i en nerförsbacke men då hade vinden ökat så vi bara hade en lite näsduk av förseglet ute och det enormt skönt att vi hade revat i tid. Det var väldigt gungigt och jag kan säga att nu förstår jag vad man menar med att Östersjön har fyrkantiga vågor. Löjligt oregelbunden sjö. Zlatan styrde säkert hela vägen och vi har en fantastiskt sjövärdig båt. Hon mådde mycket bättre i sjön idag än när vi gick mot Anholt. Magnus gjorde det mesta av vakthållandet och jag låg och vilade ryggen nere i salongen. I bland har man det bra. När vi närmade oss Kolobrezeg hamn så ropade Magnus upp hamnkaptenen efter alla konstens regler och möttes av. …. rasp i rasp i rasp i rasp 165 grader…. rasp rasp. OK sa Magnus och bekräftade 165 grader och sa att vi var på gång in…. Var det allt och hade han verkligen pratat med oss??. Arsch tyckte vi och körde på. Vad ska han göra. Stoppa oss?? Att ta ner storseglet blev en guppig historia och Magnus fick leka lite akrobat på däck. Vågorna låg mellan 1 meter och 2,5 så det blev lite berg och dalbana. Dessutom mötte vi en vikingabåt, två piratskepp och en militärbåt. Vad i allsindar skulle de ut i dessa vågor och göra – men de var smockfulla med turister och båtarna gick ett par hundra meter utanför vågbrytarna och sedan in igen… Ja, ja det är ju tur att vi alla är olika. Magnus gjorde ett fint surfjobb in i hamnen och det stod faktiskt fullt av personer på piren och många av dem vinkade till oss. Jag gjorde misstaget att vika tillbaka – och helt plötsligt vinkade hela piren till oss… Pinsamt… Kl 15 var vi tillagda och klara i den fina lilla marinan. Vi blev anvisade en plats och tre personer tog våra tampar och hjälpte till. Det är lyx det!! Fina flytbryggor med pontoner att gå ut på. Det kostar 40 zl att ligga en natt och det är ca 80 sek. El kostar 10 sek och ska enligt uppgift räcka hur länge som helst. Vilket ställe vi hamnat på!! Då skulle Magnus bara klarera in. Vi möttes av ett gott skratt av vår svensk/polske båtgranne som förklarade att det gör man inte längre. “Vill de kolla upp dig så kommer de till dig” Och var så säker – de har koll på dig, sa han. Jasså?? Men när vi tänkte efter så visste faktiskt hamnvakten vad båten hette innan vi sagt det när vi betalade hamnavgiften…. Vi tog oss en promenad och satt på dyraste stället på stranden (tror vi) och tog oss en ankomstöl. Den kostade hela 16 sek och var väldigt god!!. Väldigt trevlig strandpromenad med massor av trevliga människor och trevliga aktiviteter. Ni skulle de de lekplatser som fanns överallt. Det var skrattande och lyckliga barn runt om oss och vuxna karlar som körde förväxta trampbilar runt om på parkens gångstigar. Riktigt riktigt mysigt. Här har Sverige att lära! Man kan ju säga att det hänt en hel del sedan jag var här för ett kvarts sekel sedan. Vi fick i oss en liten middag också. Magnus hittade så klart något halvt knä med tillbehör och jag en gratinerad schnitzel. Magnus knä betalades i vikt och hans rätt kostade hela 80 sek. Jag klarade mig på mer moderata 24 sek 🙂

Det är med sorg i hjärtat vi kastar loss och siktar på södra Bornholm. Men vi vill ju ha med oss Bornholm och det börjar dra i Polentarmen…. Vi seglade söderut och efter lite diskussioner så hamnade vi i Nexö på sydöstra Bornholm. Inte den mysigaste hamnen men en av de större och väldigt mysig by så vi var nöjda. Vi var dock väldigt taggade på Polen och efter en snabb titt på DMI på hamnkontoret så tyckte vi det såg ut som perfekt vind att segla till Polen i morgon onsdag – men då skulle vi ju missa hela Bornholm. Mummel. Men vi tänkte inte så mycket mer på det och gick till banken för att växla till oss lite Euro. Bra att ha i Polen tänkte vi. När vi lite senare satt på ett cafe och njöt stadslivet så började jag läsa i vår nya hamnguide vi investerat i. (Komma’s Hanvelods) Vår gamla Komma är tre år gammal och det är en bibel när vi seglar i Tyskland och Danmark. Nu hade den nya utgåvan även med Polen och när handlaren erbjöd oss den för halva priset så slog vi till direkt 🙂 I alla fall – där sitter vi i solen och jag läser högt ur Komma hur man ska anropa “Kapitanat Port Kolobrzeg” när man anlöper hamnen. Spännande 🙂 Jag läser även vidare att i Swinoujscie så är hamnavgiften 30 zl per dygn. ZL ??? Men vi har ju växlat till oss EUR. Hur dum får man vara? Magnus går genast in till banken igen men kön är löjligt lång och det är varmt och svettigt. Så vi skiter i det. Vi handlar lite mat och går på på stan ytterligare en sväng. När vi kommer ner i båten och jag står och plockar i maten så är det Magnus tur att läsa högt ur Komma. Det står att han som kapten måste klarera in hela båten och jag som manskap måste stanna kvar i båten under denna tiden! Dessutom måste han har förberett en komplett “Crewlist”. Inte så jobbigt med tanke på att vi är bara två ombord. Men jag får lite hemska flashbacks från sist jag var i Polen. Det var 1987 och jag var på orkesterresa i Polen och alla kom genom tullen galant utom jag och trummisen Terje som hade norska pass, och därmed tillhörde Nato…. Man hade sökt gemensamhetsvisum för hela gruppen och bara antagit att alla var svenska medborgare. Vi satt faktiskt inlåsta ett tag innan de släppte in oss och som 17-åring så tyckte jag detta var mycket obehagligt!!!. Men jag släppte detta väldigt fort när Magnus upplyste om att Komma dessutom rekommenderade att man tog med sig gott om Polska Zlotty eftersom mängden uttagsautomater var lite med noll….. Jag tittade på klockan och konstaterade att banken stängde om fem minuter och jag tittade på Magnus och sa -Spring! 10 minuter senare var Magnus tillbaka med Polska pengar på fickan och vi började fundera på mat för de kommande 55 distansen. Men jag ville ändå ha en bättre väderprognos så vi köpte ett dagspass med internet. Bara för att få se att i natt kommer det in 13-15 NV med byar upp till 18 m/s och det blir inte bättre på torsdag – VA?? Vad hände med 7 m/s??? Så nu har vi lutat oss tillbaka och konstaterat att vi ska på cykeltur på Bornholm i morgon! Sämre kan man ha det 🙂

Vi ligger kvar! Vi vill verkligen inte stressa ifrån detta paradis även om seglingsvindarna idag är perfekta för att ta oss till södra Bornholm. Vi tar det bekymret när det kommer. Nu sitter vi i sittbrunnen och solar och tittar på skådespelet när alla båtar kommer och går.

Det är skönt med semester 🙂

Konstig fågel på besök

Vi på restaurangbesök 🙂

Kl 02:00 kom den första smällen. BONK!!!. Vad f–n?? Upp och hoppa i mörkret. Vi låg tydligen nära en sten så vi drog oss lite framåt på bryggan och trodde att vi löst problemet. kl 05 stod det klart att det hade vi inte. Ytterligare en bonk och båten rullade väldigt. Vinden hade vänt och vågorna rullade rakt in i hamnen och vi försökte med ytterligare en omläggning. Vi 07 tiden insåg vi att det inte gick längre och strax efter 07 kastade vi loss och befriade Nanny från de hemska stenarna på botten. Var skulle vi ta vägen nu då?? En tanke var att svaja utanför stranden men sjön rullade in där så det gick inte. Vi tittade på varan och konstaterade att det var nog meningen att vi skulle till Christiansö denna vackra dag. Boris styrde oss tryggt och säkert hela vägen och strax efter 11 kom vi in på ett nästan tomt Christiansö. Och vilken ö!!! Som en blandning mellan Vinga och Marstrand. Vi fick en fin plats bredsida innanför vågbrytarna och de båtar som kom efter oss kunde ta boj och slapp ligga utanpå oss. Perfekt helt enkelt. Solen sken och vi satt på första parkett och tittade när alla båtarna strömmade in i hamnen och slogs om platserna. Hos oss och vår stenkaj var det inte mer än 1:70 djup och med luriga klippblock lite här och där så blev det ett par grundkänningar under dagen. Promenaden på ön gjorde oss än mer övertygade om att detta var paradiset på jorden. Det enda negativa är att det inte fanns några badplatser att prata om. Det gick att hoppa i från klipporna överallt men det var svårare att komma upp eftersom avsaknaden av badstegar var total! Men eftersom vi låg precis vid inloppet i hamnen så bestämde vi oss för att det var genomströmning nog för att bada bakom båten. Nu är det sommar på riktigt.

Sikta inte på Nanny  

07:30 gick vi genom vågbrytarna och möttes av en väldigt rullande sjö. Det är många som sagt till oss att havet är skumt mellan Sverige och Bornholm och vi kan bara hålla med. Vågorna var toppiga och oregelbundna. Vi riggade Boris och han tog oss stadigt hela vägen till Bornholm. Vi fick efter lite tankearbete faktiskt Borist till att fungera. Tricket var att vi fick ta upp rorkulten och låsa fast den – därefter funkade det kanon. Solen sken och vi hade det riktigt bra. Det enda var när vi skulle korsa separationsfarlederna och jag tyckte att alla AIS:pluppar på plottern såg ut som Spaceinvadors och alla jagade extrapoäng på just Nanny… Men Magnus försäkrade mig om att ett par 100 meter räckte i avstånd till i alla fall de mindre fartygen. Jag höll inte med…. Efter 10,5 timmar rullade vi in i ett bedårande litet Sandvig. Världshistoriens absolut minsta hamn! Kommas Havnelods rekommenderade att man skulle ända in i den inre hamnen för att vara säker på att slippa svall. Men de berättade inte att ingången till den inre hamnen var 4 meter bred och där fick det plats typ två 26:fots båtar – sedan var den full. Vi hittade i alla fall en liten plats mellan de fyra små motorbåtar som låg där och alla tittade misstänksamt på oss och undrade förmodligen vad en 35 fots segelbåt gjorde inne i en hamn med ett djup på 1,5 meter. Vi gick på jakt efter betalningsautomaten och hittade ett glatt gäng gubbar utanför båtföreningens hus. När vi frågade efter automaten så visade de glatt in oss i huset. Och visst fanns där en automat! En ölautomat! stoppa in 8 DKK och ut kommer en iskall Tuborg eller Carlsberg förklarade de. Vi garvade lite och tyckte att det var inte riktigt den automaten som vi ledade efter men gubbarna gav inte med sig och visade oss snällt hur den fungerade och vips satt vi på bänken med gubbarna och drack öl 🙂 Vi var lite oroliga för djupen i hamnen eftersom vårt ekolod visade på endast 1,4 och vi sticker 1,3. Inga problem sa gubbarna – det är bara “evja” Alltså dy. Så vi tänkte att vi låg bra och koncentrerade oss på ölen. Detta var inte ett gäng seglare utan ett gubbgäng som hade “frufri” helg(jo de använde ett annat ord). De var 6 st som åkte moppe runt på ön och provade alla ölautomater. Och de hade definitivt hållit på att prova ett tag när vi träffade dem. Efter ett tag drog de iväg till nästa ställe och Magnus och jag fortsatte jakten på den försvunna automaten. Vi hittade den med lite hjälp bakom ett hus och väl gömd för eventuella gäster som skulle få för sig att hitta till denna lilla hamn. Efter maten gick vi en promenad till byn bredvid som skulle vara lite större och hette. Alligne. På vägen sprang vi på hamnkaptenen och frågade om det fanns möjlighet att få lite mer el än de 150V som Magnus mätt upp ute på bryggan. Han skrattade bara och sa att han skulle be någon titta på det i nästa vecka… OK. Inget att göra åt utan vi tog vår kvällspromenad och hittade ett proppfullt Allinge där båtarna låg tre, fyra utan på varann. Många låg redan på plats för att vara med på den kommande Tradjazzfestivalen. Vi satt bara i kvällssolen med en öl och njöt livet. Bornholm är verkligen mysigt. Vi var nöjda med att ligga för oss själva i lilla Sandvig. Stranden bredvid Sandvig lockade och efter en titt på väderprognosen så vek vi söndagen till stranden.

Vi valde att ligga kvar i Ystad med hopp om att få en solig dag på stranden men det blev det INTE. Solen visade sig i korta stötar men därutöver så dominerade molnen. Vi strosade i många mysiga gränder och självklart var vi tvungna att ta en sväng till gamla regementet så Magnus kände sig lite hemma. I stort kan man säga att detta blev en lugn och skön semesterdag. Vi hittade en Rasmus på bryggan när vi kom tillbaka från vår promenad och det visade sig att den var nr 91 från 1972 och hade haft samma ägare hela tiden. Jättefin var den!! Det blev en tidig kväll.

Tackel o Tåg. Här kan man gå i timmar… 

Upp och hoppa kl 06 och kl 06:20 lämnade vi hamnen och stävade mot Falsterbokanalen. Nu hade hoppet om sommaren kommit och klockan var bara strax efter 08 när bikinin åkte på. Men därefter kom farsoten… Jag vet inte vad vi gjort för att drabbas av detta . Miniflugorna slog till. Mitt i soldiset och stiltjen så INVADERADES vi av miljoner flugor. Läget var sådant att jag till slut stod på däck och slog vilt runt mig med min T-shirt för att få lite flugfri luft att andas. Det var ett rent helvet i två timmar! och nu pratar jag dödligt allvar. Jag trodde jag skulle kollapsa!! När vi lade till i Falsterbokanalen för att mata gumman med lite diesel så visade det sig att det var en sedelautomat. SERIÖST!! när såg du en sådan apparat senast och när hade du den mängden av sedlar i plånboken senast? Så jag gav mig uppåt och jagade kontanter och på andra stället fick jag fjäskat till mig lite pengar mot ett kontantuttag på kort – vilket man tydligen inte får göra men det gav ju oss lite diesel och som killen bakom disken sa – du är ju söt nog för att jag ska bryta reglerna…. I min ålder får man ta tillvara dessa tillfällen. 🙂 Efter kanalen så blev våra flugbekymmer mer eller mindre obefintliga efter jag hade plockat ett 100 tal i fönstren nere i ruffen… Vi fick en fin solig eftermiddag i badkläder – för första riktiga gången i år tror vi…. Vid 16:30 tiden surfade vi in mot Ystad med genuan fullt utdragen och möttes av en helt ny gästhamn och trevlig personal. Efter lite tvekan bestämde vi oss trots allt för att grilla och gick upp den stora gräsplanen med våra korgar. Det visade sig att det var Ystads gammelsdaslag som hade dans denna kväll och publiken samlades minst en timme innan med sina egna stolar och vassa armbågar för att få bästa platsen. Kvällen blev fin för att vara helt ärlig. Der dansades och det klämdes och om jag har så roligt när jag är i den åldern – då ska jag var nöjd. OCH de fick oss att sitta på vår bänk och le – med ett par stora leenden!!!!. Väl tillbaka i båten igen så ringde det på vår padda och det var Sofia och Tony. Nu ligger de med sin fina Adventure i La Rochelle. Vi hade ett långt och härligt samtal via Skype – och jisses vad vi saknar dem! Vi är så glada för deras långsegling så vi kan inte riktigt beskriva det. Vad säger man när nära vänner är så lång borta men så nära ändå? Vi älskar er 🙂

Åh, så stilla båten kan ligga mitt inne i Köpenhamn. Denna dagen skulle skitvädret ta över och det skulle spöregna så vi hade alla planer på att sova länge och bara lata oss. Och därefter så ta oss en tur på stan. Men nu kom aldrig regnet och trots en liten små mulen dag så fick vi en fin dag i Köpenhamn. Bland annat så tog vi oss en tur i “paddanbåten” och vi tog massor av kort och filmade för fullt när vi passerade kanalens snyggast båt (nanny,,,, omnågon missat det). När vi blev middagshungriga tog vi oss en sväng bort till torget och köpte en öl och en miniflaska med vitt vin. Därefter köpte vi oss varsin stor korv med bröd och gick ner till kanalen och satt vid en bänk och intog vår förstaklassmiddag. Ärligt talat så kan man sällan ha en bättre middag än denna. Bortsett från gårdagens då…. Därefter hittade vi glassen man kan dö för! Siciliansk glass. Say no more…. Hit kommer vi igen!!!

Vi kastade loss i soldiset och konstaterade att vi hade vinden rätt i näsan igen men eftersom det inte var mer än 8 m/s så körde vi på och vi kunde faktiskt sträcka efter ett tag. Vi hade fått instruktioner av Andres på hur man tar sig in till Köpenhamn och Christianhavns kanal men det var bra förvirrande med alla byggnationer som pågick i och utanför hamnen. Andres hade sagt till oss att gå ända in och titta för där fanns alltid platser…. När vi väl stack in näsan i första kanalen fick Magnus ta över rodret. Här gick gränsen för mina nerver. Väl inne i kanalen möttes vi av en backande Tysk, en “paddanbåt” samt en mötande liten motorbåt och egentligen fanns det bara plats för en av dem åt gången… Så när vi hittade en plats direkt till höger i början av kanalen så bestämde vi oss för att det var långt in nog och vi högg den. Jag tog en snabb sväng längre in i kanalen för att se om det fanns bättre platser men det var så fullt att vi bedömde som att det fick räcka. Dessutom kommer det inte vara så svårt för oss när vi vill gå från denna platsen heller. Nu kom solen och det var helt stiltje och vi satt bara i sittbrunnen och njöt all verksamhet runt oss. Massor av gamla båtar där det bor folk och massor av gästbåtar som letar platser och på detta läggs turistbåtarna som går minst var 10 minut, ett gäng kajaker med jämna mellanrum och ett par partysnipor som tar svängen runt och kollar läget. Och ändå är det lugnt… Häftigt ställe. Vi stod för lite av underhållningen när Magnus hissade upp mig i masten för att dra ett nytt flaggsnöre till våra klubbflaggor. De hade haft oförskämdheten att blåsa ner när vi gick mellan Hol och Anholt. Vi insåg snabbt att vi var den del av turistmålet för det var många kameror som smattrade när “paddorna” gick förbi. Vid 17 tiden fick vi storfrämmat av Eva och Andres. De hade tagit tåget över från Lomma och efter lite bubbel i sittbrunnen gick vi på sightseeing på deras favoritställe och efter en snabb “fisk” så åt vi en hejdlöst god middag med efterföljande promenad i Christiania. Vi har ju hört om Christiania men aldrig varit där så det med viss tveksamhet jag följde med in på “puscher street”. Speciellt när Andres mycket bestämt tagit min kamera och stoppat den i sin ryggsäck. Jag trodde först att det var för att rånrisken var så hög så jag tänkte protestera men jag visste ju att både Eva och Andres var vettiga människor så det var nog ingen fara. När vi gick in i Christiania så möttes vi av otaliga skyltar där det stod att det var fotograferingsförbud och jag förstod snabbt varför. Hela gatan luktade sött och det såldes, vad vi förstod, hasch i alla stånden. Lite skrämmande mycket människor här en tisdagskväll tyckte jag och många av dem såg inte ut att vara mer än nyblivna tonåringar. Men det var en lugn och faktiskt trevlig stämning. Vi lotsades vidare bort från försäljningsgatan och nu fick vi se något helt annat. Ett Christiania som man inte hör så mycket om på TV. Otroligt kreativa byggnader med fina färger och målningar. Vackra byggnader, och snidade bänkar i en lantlig miljö. Mitt inne i Köpenhamn. Våra fina guider berättade att detta från början varit en övergiven militäranläggning som hemlösa tagit över och “använt på bättre sätt”. De hade både dagis, restauranger och affärer. Så om man bortser från den första gatan vi gick på så var Christiania riktigt mysigt och på vissa ställen var det ok att fota så det kommer bilder – bara jag får en bättre uppkoppling 🙂 Därefter styrde vi kosan till puben och det var inte den puben som turisterna hittar i första hand. Eva och Andres var tvungna att åka hemåt strax innan 22 för att hinna hem till midnatt och jag måste verkligen säga att vi uppskattade deras besök och ansträngningar något enormt. Vi hade en verkligt trevlig eftermiddag/kväll 🙂 Tack så mycket!!!