Då kom det då, äntligen. Paketet från andra sidan havet som skulle innehålla vår fantastiskt starka (enligt säljaren) wifi-förstärkare tillsammans med en router som skulle ge oss ett trådlöst nät på båten utan att vi behöver koppla upp en dator. Magnus var snabb på att åka till affären för att hämta paketet men han såg inte direkt nöjd ut när han kom tillbaka. Lådan var helt enkelt för liten för att rymma en 70 cm lång antenn. Mycket riktigt… När Magnus öppnade paketet så låg där fyra st vattenfilter av större modell. SUCK, PUST och JÄTTEMUMMEL – sedan blev det bara ett jättegarv. Såååå typiskt. Nu förstod vi varför tullen endast fakturerat 450:- i avgift. När Magnus lugnat ner sig lite och funderat ett tag så lyfte han helt enkelt luren och ringde till företaget. Som tur var hade han ett direktnummer till en trevlig dam han mailat lite frågor till innan. Vi var inte lurade som vi först trodde och hon bad att få återkomma inom kort. Efter en timme fick vi ett mail där de beklagade vad som hänt och meddelade att de genast postade vår beställning. Dessutom kunde vi behålla de fyra filtren, som nu stod på vårt storarumsgolv. Förhoppningsvis hinner nu paketet ta sig hit och genom tullen på mindre än två veckor. Sedan kvarstår frågan hur vi ska få företaget därborta att förstå att vi har fått lägga ut 450 kr i avgifter. Men det tar vi inte nu – utan nu väntar vi spänt – igen.
Är wifi samma sak som vattenfilter på Amerikanska?
Bookmark the permalink.