Nu har vi tömt vinden!

Trots lite skallebank i dag efter en alldeles för trevlig middag med gamla orkesterkompisar i går så bet vi ihop och lyfte ner det sista. Nu är garaget alldeles fullt av saker som ska skänkas till välgörenhet och saker som ska köras till tippen. Sååå skönt att äntligen få gjort detta. Magnus har i och för sig ett par flyttlådor med papper, kassettband och annat ovärderligt som han ska gå igenom innan vi är helt klara 🙂 Nu är i alla fall vinden inte ett hinder för att hyra ut huset när vi åker.

I går hämtade vi också ut våra nya pannlampor på posten. Efter mycket om och men slog vi till och investerade i var sin Ptezl, Tikka R+. Låter ju hur avancerat, eller hur! Finessen med dem är att de har rött nattljus och att de är uppladdningsbara via USB. De har olika styrkor och i det starkaste läget lyser de med 120 lumen och det ska lysa upp 50 meter. Men då varar batteriet å andra sidan bara i 3,5 timme. Sedan har de också en finess som heter “reactive lightning” vilket innebär att ljusstyrkan ställer in sig automatiskt efter omgivande ljus. Kör man på rött ljus så håller batteriet i 30 timmar men vi får verkligen hoppas att vi inte råkar ut för så långvarigt mörker. Jag återkommer med en utvärdering när vi testat dem.

Ja, nu var det 2014. Vi fick en blåstigt mysig fredagseftermiddag i båten och Magnus gav sig omedelbart i kast med AIS:en. Nu funkar allt som det ska – förutom en sak… Det verkar som vi måste byta ut vår gamla GPS puck till den som följde med AIS:en. Mummel… Detta innebär ju i så fall mer kabeldragning – vilket ni nu väl vet vid detta laget; Magnus hatar kabeldragning Så vi avvaktar lite och har ställt frågan till AIS tillverkaren – så får vi se hur vi går vidare.  Jag använde eftermiddagen till att göra fler hål i Nanny och montera upp div fästen. Nu har vi fyra fästen, sk “padeye”, längs med köket. Tanken med dessa är att kunna haka fast sig med ett band bakom ryggen när det ska lagas mat o diskas när vi ligger på en babordsbog. Jag fick också monterat ett par fästen framme i taket i förpiken. Vi har ju bara hyllor framme i förpiken och när vi rullar så har allt vi lagt på dessa hyllor en tendens att vilja flytta på sig. Här kommer vi har stora delar av våra kläder så jag kommer att montera nät från hyllorna som ska fästas i krokarna i taket. Lite svårt att förklara men jag får återkomma med bilder när jag fått nätet på plats så blir det nog lite tydligare.  Vi tog en tidig kväll och min förvåning var riktigt stor när jag väcktes av ett sms från Kajsa och insåg att kl var 11 på lördagsförmiddagen. Snacka om att man sover gott 🙂 De stod i Ester och var på väg ut till oss…. Eller nej…. Ett iskallt regnväder satte effektivt stopp för den tanken. Så de kom och hälsade på oss landvägen istället. Och när de lämnade så avlöstes de av Lotta som tittade förbi. Så det är aldrig tråkigt att vara i båten. Eftermiddagen gick åt till att plocka ner hela instrumentpanelen i sittbrunnen och börja bygga den nya. Vi har ju en “fulmontering” av autopilotens panel som har varit permanent i två år – och den fungerade så bra så den hade nog fått fortsätta att vara permanent om det inte hade varit för att vi ville ha plats för instrumentet till den analoga loggen också. Jag stod och klippte till mallar så att Magnus får pussla ihop det sista. Och det blir på millimetern att det får plats. Så det tar lite tid. Bättre att mäta tre gånger och sedan såga rätt som Magnus brukar säga:-) .

Fästen i köket

Ny instrumentpanel på gång

Mallat o klart – nu ska det bara sågas också

En av mina stora funderingar är vad som kommer att hända om man råkar ut för något mitt ute på Atlanten som gör ont…. Och när jag tänker på ont så tänker jag först och främst på mina tänder. Det är nämligen så att jag har tandläkarskräck – en rejäl sådan. Jag brukar säga att jag hellre föder barn än går till tandläkaren. Men när vi seglar iväg så måste ju munnen vara i bra skick – annars kommer vi definitivt att råka ut för ont mitt på Atlanten eller på någon annan öde plats. Så under hela hösten har jag repat mod och efter mycket om och men bokade jag en tid hos en tandläkare i början av december. Jag pratade med tre st innan det kändes bra. Visst är man löjlig!!! Och ni kan tänka er lättnaden när tandläkaren efter en noggrann undersökning och en massa bilder kom fram till att status på mina tänder och tandkött var exemplariskt! Jag andades ut och gick därifrån på lätta fötter och kunde i det läget inte riktigt förstå att jag väntat i sex år med ett besök. Och planen var ett återbesök om ett år för att då säkerställa ordentligt att inget tandont kommer att inträffa under de kommande åren. Den känslan höll i sig fram tills i går eftermiddag när jag stoppade en chokladbit i munnen och hörde ett stort “crack” i munnen. Jag satt kvar i soffan ett bra tag efteråt och vägrade inse faktum men när smärtan blev för stark gick jag till spegeln och vågade titta lite. Men bara lite…. Tanden hade delat sig i två…

HELVETE!!!!!

Så mycket för det tandläkarbesöket. Så årets första dag blev rätt grinigt från mitt håll. Nu har jag i alla fall fått bokat en tid till i eftermiddag så får vi se om de kan lappa ihop tanden. Huba, vilken vånda och just nu är jag i alla fall rätt glad över att vi inte är mitt ute på Atlanten….

Tillägg till inlägg: Jorå tanden hade gått i två bitar och den halva som är kvar är nu tillfälligt lagad men troligen går den inte att rädda utan detta blir en otrevlig historia. Men först måste tandköttet läka så fortsättning följer om ca 3 veckor.  🙁

Ja – då var 2013 slut, och som vanligt gick det väldigt fort – i alla fall när man ser tillbaka. Och om man tittar vad vi fått gjort på Nanny under året så blev det en hel del, vilket vi är mycket nöjda med.

Året började väldigt omtumlande när jag på kort varsel fick min efterlängtade steloperation av ryggslutet i slutet av januari. Detta påverkade självklart hela vårt båtliv våren 2013. Efteråt fick jag reda på att jag tillhört en testgrupp på sex personer där man testat ett nytt sätt att få bort mer av mjukdelarna innan ryggen låstes och fixerades. Resultatet har blivit helt fantastiskt och jag känner det som om jag vunnit storvinsten i livet. Jag har helt enkelt fått mitt liv tillbaka.

Under våren på Hönö fixade vi, utöver vanligt underhåll, framförallt med:

• Targabåge monterades
• Nytt kapell
• Magnus tog SSB certifikat (jag var för lat !)
• Bytte bänkskiva och handfat i badrummet
• Uppgraderat batteriladdaren från 25A till 50A

När påsken kom hade vi ett stort 50-års kalas att rodda uppe på Gullholmen vilket innebar en spännande issegling med Nanny.

Försommaren på Björholmen var ju underbar som vanligt och det enda vi saknade var våra kära vänner på Adventure som gav sig av på sin sex månaders segling. Vi brottades mycket med en icke fungerande autopilot men trägen vinner och tillslut hittade Magnus felet och vi fick investerat i en ny magnetventil. I början av juni lyfte vi båten på Hönö och fixade det mest nödvändiga under ett par dagar

Försommarfixet bestod bland annat av:

• Avbärartross runt skrovet
• Uppgradering av solcellerna från 2×45 till 2x90W
• Montering av vindrodret Boris
• Luckor framför bokhyllan i salongen
• Höjning av vattenlinjen
• Solcellsventilator i förluckan

Midsommar firades, som vanligt, på Gullholmen och sedan begav vi oss söderut på semester. Årets tur gick i stort till Bornholm, Polen, Tyskland med ett härligt avslut på Anholt. En fantastisk semester som även lärde oss mycket om dåligt väder och annorlunda seglingar.

Augusti gick fortare än fortast. och efter det var det dags att bege sig söderut och lämna in båten för riggbyte. Detta innebar att vi fick montera ner stora delar av inredningen – vilket självklart och som vanligt möttes av stort motstånd från Nanny.

När vi en månad senare fick tillbaka gumman hade vi bland annat:

• Ett förstärkt mastfäste
• En helt ny rigg och mast
• Ett kutterstag
• Ny radarreflektor
• Ny TV-antenn
• Ny däcksbelysning
• Målat om taket inne i salongen och badrummet

Samtidigt som vi fick tillbaka Nanny hade vi det stora nöjet att få ta emot Adventure när de kom hem efter sin härliga segling.

I oktober tog vi ner Nanny till vinterhamnen i Hönö och vi fick med oss vårt årliga nöje med vuxenkollo på Vinga. Efter det har det blivit alldeles för lite segling och det skyller vi gladeligen på alla stormar med lågtryck som avlöste varandra. Det var till och med så att vi inte ens åkte ut till båten och bryggseglade i samma utsträckning som vi normalt gör. Men lite till har vi fått fixat

• Utsjöskepparen är avklarad för oss båda
• Watermaken är nu inkopplad – men vi kommer inte köra igång den förrän efter frostperioden
• Frysen har monterats i en draglåda – men luckan framför är inte fixad ännu.
• Sändande AIS är monterad – men vi hann inte riktigt färdigt innan 2013 tog slut, så här får bli “fortsättning följer 2014”

Året har bestått av många goa möten med andra seglare och vänner. Mycket av vår kärlek till havet och båten består, förutom det konstanta mötet med hav och natur, av alla möten med underbara båtmänniskor. De som vi tillfälligt träffar eller de som vi har förmånen att få umgås med på mer regelbunden basis ger oss så mycket glädje och skratt 🙂

Nu är det ju officiellt att vi ska ut och segla länge. Nu, 2014, kan vi säga “nästa år ska vi ut på vår längesegling” 🙂 Så nu stundar ett 2014 med förberedelser inför 1/5 2015

God fortsättning på er alla och vi syns snart på sjön 🙂

Nu gick det inte att hålla oss från båten längre. Efter en sen  lunch med Livs pappaåkte vi direkt ut till det blåsiga Hönö och kröp ner i båten. Det blev inte gjort jättemånga knop denna eftermiddag utan vi njöt mest att vara i båten.  När vi vaknade på måndagsförmiddagen så är det bara att konstatera att vi sover gott i båten även om det blåser mycket.  Framåt lunch fick vi besök av farfar och han kom med en lina för att skicka upp i likrännan i masten. Tydligen är det så att vår mast visslar när det blåser och detta stör. Vi har inte riktigt fattat detta eftersom vi själva inte upplever att det visslar. Visst tjuter det till i riggen när det byar i uppåt 17-20 m/s men vi har inte upplevt något oljud. Men det är klart att vi inte vi inte vill skapa oljud. Så jag försökte hissa skotet i likrännan vi fått av farfar. Men det fungerade inte alls. Linan var för tunn och ville inte stanna i masten och vi vill nte skicka upp en för tjock lina som kinkar fast i liket. Till slut tog Magnus på sig flytvästen och jag säkrade honom med storfallet och han fick testat våra maststeg. När han kom upp till spridarna tog han gennackerfallet och snurrade detta runt masten för att på så sätt hindra vinden att fara i likrännan. När han ändå var halvvägs uppe klättrade han upp hela vägen och plockade ner vår kinkiga vindmätare som ska skickas in på reparation. Enligt Magnus var det enkelt att klättra och för mig som stod nere var det inget jobb alls förutom att ha en säkrad lina i honom. Vi har beställt en riktig klättersele som är mer anpassad för dessa uppgifter. Nu får vi hoppas att visslingen ger med sig. Nackdelen med detta är att vi har låst masten. Nu måste vi klättra upp i masten innan vi kan använda storseglet. Så det lär inte bli något test av nytt storsegel nu. Men å andra sidan så lär det väl ändå inte bli av med tanke på hur vädret är nu för tiden. Eftermiddagen tillbringade jag på golvet vid toaletten där jag nu har gjort en “plugg” för den kommande teaktrallen. Efter det att vi hade nere innetaket när vi gjorde mast bytet så har vi lite kvarstående listarbeten. Jag fick skurit till det mesta, nu ska de bara lackas innan de kan spikas upp. Magnus å sin sida plockade ner hela väggen vid navigationsbordet nere. Vi ska byta till en sändande AIS istället för den mottagare vi har idag. Och för att komma åt och för att se hur varvet kopplat bakom panelen så åkte hela skiten ner. Och detta gav ju så klart omedelbart massa merjobb i vanlig ordning. Den nya AIS´n ska ner i lådan bakom navigationsbordet och självklart fick vi bygga om lite. Sedan har vi ett gammalt problem med att vår GPS antenn som vi har till vår Raymarineplotter inte är en “äkta” Raymarine och detta ställer till lite problem både här och där i vårt navigationssystem. Så när klockan var 18 bestämde vi oss för sluta för dagen – trots att vi (Magnus) inte fått allt att fungera. Vi bestämde oss för att ha en trevlig middag istället och hugga tag i resten av installationen senare i veckan – vi har trots allt 21 årig bröllopsdag idag och det sker bara en gång per år och måste såklart firas 🙂

Untie the lines:

Jag älskar när människor bara gör… Vågar och sedan genomför. Jag har precis sett alla 18 inlägg och lär följa denna underbara tjej 🙂

Ho ho ho ho ho – nu var det jul igen!

Igår tog vi svängen via Hjertmans – det är där vi gör vårt julshoppande 🙂 Nanny är som vanligt den som får flest presenter i vår familj. I år fick hon en sändande AIS. Magnus har äntligen gett med sig på den punkten men det blev inte billigt. Till detta lades, säkerhetslinor, säkerhetssele, reservlanternor, en ny toalett samt ett gäng filter till motorn. En ny båtshake åkte med också – en sådan där som drar tampen tur och retur på något magiskt sätt.

Det är mycket säkerhetstänk nu och Magnus har letat fram den EPIRB vi ska ha och de personliga PLB med AIS som ska monteras i våra flytvästar. Men Hjertmans kunde inte ta in dessa grejor till oss så det får bli en beställning från England.

Men nu ska vi ha en skön julhelg med släkten och det ser illa ut på seglingsfronten. Vindar mellan 10-15 m/s och regn i 10 dagar framåt gör ingen båtmänniska glad. Men vi får vara glada för våra plussgrader som hindrar isen 🙂

Så God Jul på er alla så ses vi snart på havet igen.

Jupp, jag kunde inte stå emot längre utan i förra veckan damp tryckkokaren ner med posten. Den var dyr – men eftersom jag äntligen hittat en lagom stor för båten så fick det bli så. Nu var den inte så liten som jag trodde och den lär verkligen få förtjäna sin plats i båten om den ska få åka med på långresa. Idag vågade jag mig på att prova den. För det är allt lite läskigt…. Men efter att ha läst bruksanvisningen tre gånger stoppade jag ner julens tjocka revbenspjäll, vred till locket och satte på värmen. Kastrulle puffade och gnisslade lite för att sedan bli helt tyst…. Konstigt, ska det vara så?? Enligt receptet så skulle 2 kg revben koka i 25-30 minuter och det var med viss tveksamhet jag släppte ut trycket och öppnade locket. Köttet var så mört att benen lossnat…. Alltså har jag kokat dem lite för länge. Men man lär så länge man lever. Jag lyfte över revbenen i en ungsfast form och hällde lite marinad över. Nu får de gotta sig i marinaden tills på julafton och sedan grillar vi dem i ugnen 10-15 minuter till julbordet. Om de fortfarande sitter ihop då….men de smakar redan mums kan jag lova 🙂 Nästa steg är att testa “pulled pork”

prefect plus 4,5 från VFM

2 kg revben i tryckkokaren

revben i marinad – mums… 🙂

Idag är den dagen på året som solen visar sig mist. Inte för att det är mycket sol utanför vårt fönster idag men det är i alla fall något man med lite fantansi kan kalla dagsljus. Kl 18:11 idag inträffar vintersolståndet och med detta så går vi in i den astronomiska vintern. Det låter inge kul i mina öron alls! Natten som kommer nu är årets längsta men om man väljer att fokusera på det positiva så är det ju ett faktum att det vänder nu. Vi går mot ljusare tider – och säg mig den som inte gillar det 🙂

Väderprognosen för de kommande dagarna är inte direkt lovande. Mycket regn och vind i flera dagar så det lär inte bli någon segling innan julafton i alla fall. Magnus ska åka ut och klappa gumman och se till att hon har det bra.

Jag ska idag börja på världens tråkprojekt – vi ska tömma vinden. Den är helt fullproppad av gamla “bra och ha” saker som ska sorteras. Om vi nu ska hyra ut huset i ett par år så kan vi ju inte ha en massa prylar liggandes överallt. Och om vi inte kan segla, så kan vi i alla fall  förbereda oss så att vi kan segla mer sedan. Men det är inget kul jobb direkt, fast det är bara att bita ihop och eftersom det är årets kortaste dag så kanske vi inte behöver hålla på så länge;-)

Ja, nu är det dags att släppa vår officiella hemlighet. Många av er vet redan om det och andra har nog kunnat lista ut att vi ska iväg på långsegling. Bara hur vi har utrustat båten har nog fått många att förstå att vi drömmer om att ge oss av och lämna det sk. ekorrhjulet. Faktum är att vi bestämde oss för detta för över fyra år sedan. Det började med att jag som vanligt satt i soffhörnan en mörk vinterkväll, och läste bloggar och berättelser om långseglare. Många av dem som gett sig iväg var pensionärer, eller i alla fall väldigt nära pensionsåldern. Magnus och jag har ofta pratat om att vi vill ge oss iväg men konstigt nog hade aldrig pratat om när, hur och var!

– När ska vi ut och långsegla? frågade jag Magnus. Han tittade nästan lite dumt på mig och jag blev nästan sur innan jag insåg att också han började fundera.

– Jag menar…. Det är ju över 25 år tills vi går i pension…. Ska vi vänta så länge? Jag VILL inte vänta så länge!

– Nä, inte jag heller, sa Magnus. Men vi har ju inte råd att bara sticka….och barnen….

– Jo det är ju klart, tyckte jag. Men hur mycket pengar behöver vi? Vad kostar det egentligen att långsegla? Och ska vi ut och långsegla så vill jag inte ”bara” ta ett år och göra en vända till Karibien. Jag vill segla länge!!!

Från Magnus soffhörna fick jag inga protester utan han hade vid detta laget lagt ifrån sig sin bok och placerat sin dator i knät och börjat leta efter information han också. Efter 30 ganska tysta minuter kunde vi konstatera att svaret på kostnadsfrågan var lika svår att hitta som svaret på frågan om hur långt ett snöre är!!! Det vanligaste svaret vi hittade var att det gick lika mycket pengar som man kunde avsätta (!). Men vi gav oss inte och efter en veckas funderande och diskuterande samt genomgång av ekonomiska ramar och upprustningsbehov av båten så satte vi en månadsbudget. Därifrån började vi räkna baklänges – hur lång tid skulle det ta att spara ihop den ofantligt stora summa som skulle krävas. Fem och ett halvt år blev svaret – pust, det är länge det! Om fem och ett halvt år är barnen 23 och 21 år gamla och då får man ju anse att de får klara sig själv. Och helt plötsligt hade vi satt ett datum!

2015-05-01

 I fyra år har vi jobbat mot ett gemensamt mål – vi ska ut och segla och vi lämnar Göteborg detta datum kl 15:00. Detta datum är numera magiskt för oss. För att hålla vår budget har vi dragit ner på resor och annat kostsamt till förmån för vår kommande resa. Men det har varit helt ok för samma dag som vi satte datumet så började vår resa. Och nu närmar det sig med stormsteg. Under dessa år har vi diskuterat högt och lågt var vi ska segla och hur länge vi ska segla. Men en sak är vi överens om – det viktigaste är inte att segla långt – det viktiga är att segla länge. Vi drömmer om att få äga vår egen tid – så gott det nu går när man lever i en båt och är styrd av vädret 🙂

Grundplanen är att efter det vi lämnar Göteborg så tar vi oss upp till Bergen där vi passar på att krama Livs släktingar där och fira en ordentlig 17:maj. Efter det bär det av över till Skottland och Kaledonien kanal och ett återbesök på Isaly och den hett efterlängtade besöksbojen utanför Laphroaigs destilleri. Sedan Irland och därifrån över Biscaya ner till Spanien, Portugal och Madeira. Madeira har varit en dröm för mig i många år och känns som ett ”måste” ställe för mig. Kanarieholmarna är nästa stopp och då har vi kommit fram till okt-dec 2015. Sedan det lilla klivet över till Cap Verde för att sedan ta det riktigt stora benet över till Karibien. Och så Kuba såklart… det är Magnus ”måste ställe”. Efter detta är planerna lite öppna. Men ett alternativ är att göra ”the Great Loop” i USA. Det är som en “road tripp” via kanaler upp längs östkusten till New York. Därifrån upp till ”the Great Lakes” och en sväng upp till Kanada för att till sist gå via Mississippifloden ner och igenom USA för att tillslut komma ut vid New Orlans och Mexikanska Golfen. Då skulle vi i så fall vara framme vid början av 2017 och skulle kunna göra en vända till i Karibien – eller gå igenom Panamakanalen och fortsätta på andra sidan……

Magnus pratar sig varm för att faktiskt gå genom Panamakanalen och se vad som finns på andra sidan. Jag är lite mer tveksam till detta för havet är JÄTTESTORT där borta på andra sidan. Men, men – inget är bestämt och det lär utkristallisera sig var vi hamnar under resans gång.

-Men vad gör ni med jobben?

Den frågan har vi nog fått minst 20 gånger under de senaste åren när vi berättar våra planer för vänner o bekanta. Detta har aldrig varit en stor fråga för oss – vi anser att det bara är att säga upp sig. Vad som händer när vi kommer tillbaka – det får vi ta då. Idag har vi båda två hyfsat välbetalda men även väldigt krävande jobb och ingen av oss är så säker på att det är detta vi vill komma tillbaka till. Vi har båda inställningen att vi kan jobba med vad som helst för att få ihop ekonomin när vi kommer tillbaka. Och som sagt – det tar vi då…….

– Vad gör ni med huset?

Ja, det är fråga nr två. Vi har faktiskt inte riktigt bestämt oss. Vi kommer inte att sälja, det har vi bestämt oss för. Antingen så får sonen bo kvar och ta hand om det och hyra ut rum till studenter. Eller så får vi hyra ut hela huset till en familj eller ett företag. Men vi är lite oroliga över att behöva rodda i fastighetsfrågor mitt ute på Atlanten. Så detta är en av frågorna vi har kvar att lösa.

Jag har lagt upp en ny flik i menyn ovan “Segla länge” där vi kommer att samla både det ena och andra runt planeringen fram till avseglingen.

Så vi ses där ute på havet 🙂 Frågan är bara på vilket hav 😉